Överblick Sveriges bibliotek

I det allmänna biblioteksväsendet ingår flera olika typer av offentligt finansierade bibliotek. De är till för alla invånare i Sverige och är en grundpelare i vår demokrati. På den här sidan ges en överblick av de olika bibliotekstyperna.

Biblioteken styrs av bibliotekslagen Länk till annan webbplats.. Lagen utgör en gemensam grund för de offentligt finansierade biblioteken, utöver mål och prioriteringar som kan vara specifika för varje huvudman. Offentligt finansierade bibliotek har flera olika uppgifter enligt bibliotekslagen.

Alla bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet ska:

verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.
främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt.
ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att de ska kunna ta del av information.
ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på: De nationella minoritetsspråken, andra språk än svenska och lättläst svenska.

Det förekommer även privat finansierade bibliotek, dessa omfattas inte av bibliotekslagen.

Olika typer av bibliotek

Här hittar du information om olika typer av bibliotek och hur de styrs. Du kan också läsa om KB:s bild av förutsättningar och behov för de olika bibliotekstyperna.Det finns bibliotek som tillhör flera av typerna.

Här hittar du statistik om Sveriges offentliga bibliotek.

Folkbibliotek

Varje kommun ska ha folkbibliotek. Det finns 1 070 folkbibliotek i Sveriges 290 kommuner (2023).

Vad är ett folkbibliotek?

Folkbiblioteken ska:

Vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov.
Ha ett utbud av medier och tjänster som ska präglas av allsidighet och kvalitet.
Särskilt främja läsning och tillgång till litteratur.
Verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Därför arbetar många bibliotek med att öka medie- och informationskunnigheten bland invånarna till exempel genom aktiviteter som ”digital första hjälpen”.
Ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar.

På folkbiblioteken ska allmänheten utan kostnad få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur under en viss tid, oavsett vilken typ av format det handlar om. Folkbiblioteken ska ha ett aktuellt bestånd och har inte i uppdrag att bevara äldre litteratur.

Många bibliotek samarbetar med andra förvaltningar i kommunen för att tillsammans främja demokrati, språk och läsning. Det sker till exempel genom verksamhet för förskolor, hembesök genom Kulturrådets satsning Bokstart Länk till annan webbplats. samt uppsökande verksamhet som exempelvis Boken kommer, som vänder sig till äldre och andra personer som inte har möjlighet att ta sig till biblioteket.

Så styrs folkbiblioteken

Det är kommunerna som ansvarar för folkbiblioteksverksamheten. Alla kommuner ska anta en biblioteksplan för de biblioteksverksamheter som kommunen är huvudman för, till exempel folkbibliotek och skolbibliotek. Kommunen kan välja att lägga ut verksamheten på entreprenad, vilket skett i ett fåtal kommuner. Det är dock fortfarande kommunen som ansvarar för att bibliotekslagen uppfylls.

KB:s bild av folkbibliotekens förutsättningar och behov

Eftersom kommunerna ansvarar för folkbiblioteken ser förutsättningarna olika ut för biblioteksverksamheterna. Det kan till exempel handla om ekonomi och kompetens men också var i landet kommunen finns och demografiska förutsättningar. Det här gör att folkbiblioteksverksamheten inte är likvärdig över hela landet.

Folkbiblioteken har i grunden ett brett uppdrag som förändras kontinuerligt i och med utvecklingen i samhället. Många offentliga aktörer, som till exempel banker och myndigheter, har inte längre fysiska lokaler i alla kommuner. Det har inneburit att uppdragen och arbetsbördan ökat på folkbiblioteken, som ofta får ta ett större socialt ansvar för invånarna och hjälpa till med exempelvis IT-relaterade frågor och bank- och myndighetsärenden.

I KB:s dialoger lyfter folkbiblioteken bland annat:

Satsningar från staten behöver vara långsiktig finansierade och inte enbart utformas som projekt.
Upphandling av teknisk infrastruktur och medieförsörjning är tids- och resurskrävande och biblioteksverksamheterna behöver stöd både lokalt, regionalt och nationellt.
Behov av bibliotekssystem och även digitala bibliotekstjänster för prioriterade målgrupper.
Folkbibliotekens roll för samhällets beredskap behöver förtydligas.
Folkbibliotekens roll för ett hållbart samhälle behöver stärkas och synliggöras.
Rekryteringen av bibliotekspersonal behöver breddas för att spegla samhället och folkbibliotekens användare.

Fängelsebibliotek

Biblioteksverksamhet finns på en del fängelser och häkten, omfattningen varierar mellan olika institutioner. Vissa anstalter har egna bibliotekslokaler med anställda bibliotekarier, medan andra har avtal med andra bibliotek.

Vad är ett fängelsebibliotek?

Fängelse- och häktesbiblioteken är tillgängliga för interna på anstalterna.

Så styrs fängelsebibliotek

Det är Kriminalvården Länk till annan webbplats. som driver fängelse- och häktesbiblioteken och det är upp till varje anstalt att bestämma om det ska finnas biblioteksverksamhet på anstalten eller inte. Verksamheten är därmed inte lagstyrd.

Kungliga biblioteket (KB)

Kungliga biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek och är den myndighet som regeringen utsett till att ha nationell överblick över det allmänna biblioteksväsendet.

Vad är Kungliga biblioteket?

Som nationalbibliotek har KB i uppdrag att samla in, beskriva, bevara och tillgängliggöra allt som ges ut i Sverige. KB främjar dessutom utveckling och samverkan i den svenska bibliotekssektorn. Det sker genom uppdraget om nationell bibliotekssamverkan, men även via olika projekt. Varje år tar KB dessutom fram Sveriges officiella biblioteksstatistik.

Så styrs Kungliga biblioteket

Det är regeringen som bestämmer vad KB har för uppgifter. Det beskrivs bland annat i instruktionen och regleringsbrevet för KB:s verksamhet.

KB är en enrådsmyndighet, vilket innebär att myndigheten styrs av en riksbibliotekarie som ensam bär ansvaret för myndighetens verksamhet. Riksbibliotekarien har även ett insynsråd som är rådgivande och har inblick i verksamheten. Både riksbibliotekarien och insynsrådet utses av regeringen.

Lärosätesbibliotek

Vid varje högskola ska det finnas ett bibliotek. I Sverige finns det 108 enskilda bibliotek vid 39 lärosäten (2023).

Vad är ett lärosätesbibliotek?

Lärosätesbibliotekens grunduppdrag är att ge stöd till den forskning och utbildning som bedrivs vid lärosätet. Forskare och studenter är de centrala användargrupperna men även allmänheten har tillgång till lärosätesbibliotekens lokaler och samlingar. Stöd till forskning innebär att både ge tillgång till vetenskaplig information och att tillgängliggöra och sprida vetenskapliga resultat.

En del lärosätesbibliotek arbetar med utgivning och flera arbetar med forskningsutställningar. Stöd till utbildning ges i form av undervisning för studenter exempelvis i informationssökning, källkritik och akademiskt skrivande men kan också innebära att ge tillgång till så kallade makerspaces och digitala metoder, såsom AI-sökverktyg för att hitta vetenskapliga artiklar. Det kan även handla om att ge tillgång till digitala labb för arbete med databearbetning och dataanalys.

Lärosätesbiblioteken lägger stora resurser på att ge tillgång till vetenskapliga publikationer i digitalt format och databaser men arbetar även med fysiska samlingar. Flera lärosätesbibliotek har specialsamlingar som utgör en del av kulturarvet.

Så styrs lärosätesbibliotek

Universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen Länk till annan webbplats. ska ha ett bibliotek och för dessa ansvarar staten. De offentligt finansierade lärosätesbiblioteken omfattas av bibliotekslagen. Det finns inga krav på att lärosätesbibliotek ska ha en biblioteksplan för sin verksamhet, även om många idag har en verksamhetsplan, strategi eller dylikt.

KB:s bild av lärosätesbibliotekens förutsättningar och behov

Bibsamkonsortiet är en viktig funktion för förhandling med vetenskapliga förlag för både informationsförsörjning och öppet tillgänglig publicering. Att fortsätta arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, i enlighet med de nationella riktlinjerna för öppen vetenskap är en prioriterad fråga för lärosätesbiblioteken. Det finns även en diskussion om en nationell plattform för öppna lärresurser. En annan aktuell fråga handlar om tillgången till kurslitteratur. Digitisering av tryckta samlingar och att ta fram rekommendationer för bevarande och gallring är områden där arbete och samverkan pågår.

I KB:s dialoger lyfter lärosätesbiblioteken bland annat:

Säkra kompetensförsörjningen genom bättre matchning mellan utbildning och verksamhet.
Säkerställande av långsiktig finansiering av öppen tillgång till vetenskapliga publikationer
Samordning av nationell plattform för öppna lärresurser.
Säkra likvärdig åtkomst till kurslitteratur.
Identifiera områden inom e-infrastruktur för utbildning och forskning där akademiskt och/eller biblioteksägande är viktigt.

Regional biblioteksverksamhet

Det finns 20 regionala biblioteksverksamheter i landet.

Vad är regional biblioteksverksamhet?

Regional biblioteksverksamhet ska enligt bibliotekslagen finnas i alla regioner (regionerna Blekinge och Kronoberg har en gemensam verksamhet) och har i uppdrag att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länen. Det kan till exempel innebära samordning av gemensamma strategier och medieförsörjning för biblioteken i länet eller kompetensutvecklingsinsatser för biblioteksmedarbetarna. Den regionala biblioteksverksamheten ska också följa upp de kommunala biblioteksplanerna tillsammans med KB och kommunerna.

Så styrs den regionala biblioteksverksamheten

Den regionala biblioteksverksamheten styrs av regionen och får finansiering genom kultursamverkansmodellen Länk till annan webbplats., med undantag för Region Stockholm som ligger utanför modellen.

Målsättningar för den regionala biblioteksverksamheten ska ingå i den regionala biblioteksplanen. Verksamheten har tidigare ofta bedrivits som en egen enhet, till exempel genom att benämnas som regionbibliotek. På senare år har det oftare införlivats i annan regional kulturverksamhet.

KB:s bild av den regionala biblioteksverksamhetens förutsättningar och behov

Den regionala biblioteksverksamhetens uppdrag uppfattas av verksamheterna själva som mångtydigt och tolkas olika i olika regioner. Ofta pågår snarlika initiativ och satsningar inom flera regioner parallellt, där samverkan mellan regionerna sker i olika omfattning. Den regionala biblioteksverksamhetens fokus, verksamhet och mandat påverkas också mycket av hur den regionala organisatoriska infrastrukturen ser ut.

KB ser att den regionala biblioteksverksamheten har en relativt svag position i det allmänna biblioteksväsendet överlag och att krympande finansiering försvagar positionen ytterligare. Samtidigt har de regionala biblioteksverksamheterna en viktig roll för att skapa och koordinera mediesamarbeten mellan kommuner och stödja utvecklingen av mindre kommuner, särskilt i glesbygd.

I KB:s dialoger lyfter den regionala biblioteksverksamheten bland annat:

Behov av ett förtydligat uppdrag för den regionala biblioteksverksamheten i relation till sektorn i stort och inom den egna regionala organisationen.
Att samverkan och samarbete mellan de regionala biblioteksverksamheterna behöver stärkas.
Att den regionala biblioteksverksamheten behöver stärkas inom Kultursamverkansmodellen.

Sjukhusbibliotek

Det finns i dag sjukhusbibliotek på 56 adresser (2023) och 27 av dessa har även verksamhet riktad till patienter och anhöriga.

Vad är ett sjukhusbibliotek?

Sjukhusbibliotek tillhandahåller medicinsk facklitteratur och aktuell forskning till vårdpersonal och studenter. Det finns även sjukhusbibliotek som erbjuder medier till patienter och anhöriga. Några sjukhus har även biblioteksverksamhet för barn, till exempel i samarbete med lekterapin eller andra stödfunktioner till patienter. Det förekommer att regionen ger närliggande universitetsbibliotek uppdrag att ha en särskild del med medicinsk litteratur. Regionanställdas tillgång till medicinska databaser och e-tidskrifter sker huvudsakligen genom regionens avtal med Eira/Inera Länk till annan webbplats..

Så styrs sjukhusbiblioteken

För de offentligt finansierade sjukhusbiblioteken är det respektive huvudman som ansvarar för biblioteken. Det finns inget krav på sjukhusen att tillhandahålla bibliotek. Om det finns sjukhusbibliotek inom regionen ska den regionala biblioteksplanen även omfatta sjukhusbiblioteken.

KB:s bild av sjukhusbibliotekens förutsättningar och behov

Det är bara i de regioner som har fysiska sjukhusbibliotek som allmänheten genom att besöka särskilda terminaler kan läsa de e-medier som tillhandahålls till de sjukhusanställda. Detta gör att allmänhetens möjlighet att ta del av medicinsk forskning minskar. De senaste åren har flera regioner valt att minska eller lägga ner sin service till patienter och anhöriga, för att fokusera på informationsförsörjning till vårdpersonal. Detta beror på sämre ekonomi för regionerna i allmänhet, men också brister i kunskap om sjukhusbibliotekens betydelse och nytta för patienter och anhöriga.

I KB:s dialoger lyfter sjukhusbiblioteken bland annat att:

Sjukhusbibliotekens betydelse för både vårdpersonal och patienter behöver tydliggöras och kommuniceras.
Den officiella biblioteksstatistiken om sjukhusbibliotek är idag inte representativ för de förändrade verksamheterna utan behöver uppdateras.
I de regioner som saknar sjukhusbibliotek finns ingen möjlighet för patienter att söka vetenskaplig information om sjukdomar och/eller behandlingar. Det kan innebära ett ökat tryck på folkbiblioteken.

Skolbibliotek

Det finns knappt 916 (2023) enskilda skolbibliotek som är minst halvtidsbemannade. Det finns också ungefär 360 integrerade folk- och skolbibliotek.

Vad är ett skolbibliotek?

Skolbiblioteksverksamhet är både ett fysiskt bibliotek och en verksamhet som i olika utsträckning arbetar tillsammans med lärarna på skolan för att främja läsning och språkutveckling samt medie- och informationskunnighet. Integrerade folk- och skolbibliotek fungerar både som ett folkbibliotek för allmänheten och som skolbibliotek för eleverna.

Så styrs skolbiblioteken

Skolbibliotekens verksamhet och innehåll styrs dels av skollagen Länk till annan webbplats. och dels av bibliotekslagen Länk till annan webbplats.. I dessa lagtexter framgår att eleverna i grundskolan, gymnasieskolan, anpassade grundskolan, anpassade gymnasieskolan, specialskolan och sameskolan sedan 2011 ska ha tillgång till skolbibliotek. Det här gäller även de fristående skolorna.

Från 1 juli 2025 ändras skollagen och högre krav kommer från och med då att ställas på skolhuvudmännen vad gäller elevers tillgång till skolbibliotek. Skolverket har sammanställt vad som kommer att gälla Länk till annan webbplats.. Skolinspektionen Länk till annan webbplats. är tillsynsmyndighet för skolor och skolbibliotek.

KB:s bild av skolbibliotekens förutsättningar och behov

Skolbiblioteksverksamheterna och förutsättningarna för dessa ser mycket olika ut idag. Med skollagens nya skrivningar är förhoppningen att skolbiblioteksverksamheten ska bli en tydligare del i skolans pedagogiska verksamhet. Skolbiblioteksverksamheten styrs också av läroplan och generella mål för skolan. Verksamheterna är ofta små och därför sårbara. I och med skollagens nya bestämmelser om skolbibliotek kommer det också finnas ett stort behov av utbildade skolbibliotekarier i skolbiblioteksverksamheterna.

I KB:s dialoger lyfter skolbiblioteken bland annat:

Skolbiblioteksverksamheten behöver integreras i skolans systematiska kvalitetsarbete.
Det behövs en större kunskap hos rektor och huvudmän om skolbiblioteksverksamhetens bidrag i undervisningen och i elevernas lärande.
Den officiella biblioteksstatistiken behöver utvecklas för att linjera med skollagens nya skrivningar och för att ge en bättre bild av skolbiblioteken.

Specialbibliotek och specialsamlingar

Det finns 38 specialbiblioteksorganisationer i Sverige (2023) som är offentligt finansierade, minst halvtidsbemannade och på något sätt tillgängliga för allmänheten.

Vad är specialbibliotek och specialsamlingar?

Ett specialbibliotek hör till ett museum, ett arkiv, en kunglig akademi, en myndighet, eller annan typ av kultur- eller expertorganisation som finansieras helt eller delvis med statliga medel och inte hör till ett universitet eller högskola. Specialbiblioteket stödjer kärnverksamheten i den organisation det tillhör genom att bistå med informationsresurser och bibliotekariekompetens till anställda och forskare samt i vissa fall även till allmänheten. Flera specialbibliotek har stora fysiska samlingar med unikt material som biblioteket förvaltar och tillgängliggör.

Specialsamlingar kan definieras som samlingar som har ett särskilt värde som ska bevaras på lång sikt. Specialsamlingar kan finnas på specialbibliotek men även på andra typer av bibliotek och organisationer. En specialsamling har ofta en lokal anknytning och kan vara pågående eller avslutad. Flera kartläggningar av specialsamlingar har gjorts men det saknas en helhetsbild för Sverige och även lagstiftning som skyddar innehållet i specialsamlingarna.

Så styrs specialbiblioteken

Ett offentligt finansierat specialbibliotek styrs av bibliotekslagen och ingår i kategorin ”övrig offentlig finansierad biblioteksverksamhet”. Det finns inga krav på att verksamheten ska ha en biblioteksplan. I några fall finns det inskrivet i moderorganisationens instruktion eller liknande att ett specialbibliotek ska finnas inom organisationen men oftast saknas det, vilket innebär att samlingar kan sakna hemvist vid en nedläggning.

KB:s bild av specialbibliotekens förutsättningar och behov

Prioriterade frågor för specialbiblioteken är fortsatt arbete med att analysera samlingarna ur ett nationellt perspektiv och att arbeta med en överenskommelse om nationella rekommendationer för bevarande och gallring. Det behövs fortsatt arbete med katalogisering för att synliggöra samlingar och det är även viktigt att utreda möjligheter med AI-teknik för utveckling av området. Likaså är samordning för tillgång till digitala resurser viktig då specialbiblioteken har behov av mer specialiserade digitala resurser än vad exempelvis Bibsamkonsortiet kan erbjuda. Systemfrågor, exempelvis samdrift av bibliotekssystem är också en central fråga.

I KB:s dialoger lyfter specialbiblioteken bland annat att:

Biblioteksuppdraget behöver finnas med i huvudmannens uppdrag för att säkerställa långsiktighet.
Ansvar och lagstiftning kring specialsamlingar behöver utredas för att undvika att samlingar blir ”herrelösa”.
Specialbibliotekens samlingar bör katalogiseras och införlivas i Libris.
Specialbiblioteken har behov av digitala resurser som inte finns att tillgå via Bibsamkonsortiet.

Senast uppdaterad 2025-03-28

Tyck till