I den nationella biblioteksstrategin framhåller regeringen att biblioteken är en del av det civila försvaret då de säkrar tillgången till faktabaserad och trovärdig information. Bibliotekslagens uppdrag kvarstår även i kris och krig. Genom den nationella överblicken vet KB att bibliotekens beredskap framförallt kopplas till förmågan att upprätthålla sin verksamhet. Vissa bibliotek behöver även planera för skydd av samlingar. Lokal resurs- och kompetensbrist kan hindra aktivt beredskapsarbete.

KB menar att regeringen bör ta hänsyn till bibliotekens behov av stöd och samordning inom beredskapsområdet. Balansen mellan självstyrelse och likvärdig tillgång till biblioteksverksamhet, speciellt vid kriser och höjd beredskap, är i sig utmanande. En viss gemensam planering inom bibliotekssektorn kan behövas.

Hållbarhet kan sägas vara en grundtanke i all biblioteksverksamhet, genom att böcker och andra medier används av människor många gånger om. I och med Agenda 2030 finns ett ramverk för hur hållbarhet kan beskrivas, både klimatmässigt och socialt. Biblioteken har i regeringens skrivningar inte specifikt identifierats som aktörer som bidrar till målen för Agenda 2030. Det innebär att bibliotekens arbete med hållbarhetsmålen inte är samordnat eller systematiserat på kommunal, regional eller statlig nivå.

I hela biblioteksväsendet finns dock bibliotek som arbetar med hållbarhetsmålen på olika sätt. Det finns många lokala initiativ till kunskapsspridning och aktiviteter där biblioteken bidrar till ett hållbart samhälle.

Läsning är ett kärnområde för många bibliotek med fortsatta behov av prioriterade insatser och uppföljning. Området har de senaste åren präglats av många statliga insatser i projektform för främst folkbibliotek. Pågående och kommande satsningar på skolbiblioteken kommer vara viktiga att följa upp under de närmaste åren. Området gäller inte enbart folk- och skolbibliotek, även lärosätesbibliotek ser läsning som ett nödvändigt utvecklingsområde framåt.

KB anser att den nationella medieförsörjningen är det mest prioriterade området att arbeta med just nu. Det handlar om att uppdatera uppdrag, tydliggöra ansvarsfördelning och stärka samverkan. Infrastrukturen för att stödja bibliotekens medieförsörjning har i stora delar varit oförändrad sedan slutet av 1990-talet. Sedan dess har samhället genomgått omfattande förändringar genom till exempel digitala böcker, öppen tillgång, ny bibliotekslag med förändrade uppdrag för regional biblioteksverksamhet och ny lag om tillgänglighet. Det finns därför behov av att uppdatera infrastrukturen för medieförsörjning och utöka mediesamverkan mellan biblioteken.

Läs mer i Nationell handlingsplan för bibliotekssektorn

Digital kompetens är i dag en förutsättning för att vara en del av det demokratiska samhället och är, tillsammans med medie- och informationskunnighet (MIK), ett centralt uppdrag för alla bibliotekstyper. KB menar att flera myndigheter bör förstärka sina insatser gentemot biblioteken på området, exempelvis Mediemyndigheten, Myndigheten för psykologiskt försvar och Post- och telestyrelsen (PTS).

Det finns fortsatt ett stort digitalt utanförskap i Sverige. Då så väl privata som offentliga aktörer digitaliserat sin interaktion med kunder och användare blir konsekvensen att allmänheten ofta vänder sig till folkbiblioteken för stöd. Dessa supportbehov riskerar att stå i vägen för folkbibliotekens bredare uppdrag där användning, värdering och analys av information och digitala verktyg står i centrum.

Alla bibliotek inom det allmänna biblioteksväsendet ska enligt bibliotekslagen arbeta för och med de nationella minoriteterna judar, romer, samer (som också är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar och de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Flera bibliotek prioriterar redan detta men det finns goda möjligheter att utveckla arbetet, höja kunskapen och förbättra medieförsörjningen. Närliggande uppdrag inom området är fördelade på flera myndigheter, vilket riskerar att göra stödet till biblioteken otydligt.

Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och öppna lärresurser påverkar framför allt lärosätesbibliotekens roll i medieförsörjningen och bibliotekens samlingar, till exempel för bevarande och fjärrlån. Den nationella målsättningen är att alla typer av vetenskapliga publikationer som helt eller delvis framställs med offentliga medel ska publiceras med omedelbar öppen tillgång. Ambitionen är också att öppna lärresurser i högre grad framställs och används. För lärosätena innebär det en ekonomisk utmaning att hantera kostnadsökningar och förändrade finansieringsflöden till följd av att betala för öppet tillgänglig publicering. Lärosätes-, folk- och skolbiblioteken har flera gemensamma frågor inom öppen vetenskap och öppen tillgång, till exempel hur forskning kan spridas till allmänheten och hur tillgången på kurslitteratur ska se ut.

Läs mer om nationella riktlinjer för öppen vetenskap

I KB:s dialoger med biblioteksväsendet lyfter flera representanter att finansieringen av biblioteken inte räcker till. Många av de statliga stöd som främst folkbiblioteken fått de senaste åren har varit kortsiktiga stöd där biblioteken arbetat i projektform med små möjligheter till att bibehålla satsningarna efter att projektet tagit slut. I dialogerna lyfts också samverkan som en möjlighet att avlasta bibliotekens ekonomi över tid, men samtidigt leder det sällan till direkta ekonomiska besparingar. Bibliotekens finansiering påverkas i hög grad av huvudmannens prioriteringar, vilket försvårar möjligheten till en över landet och för Sveriges invånare likvärdig biblioteksverksamhet.

Bibliotekens uppdrag i bibliotekslagen är brett och kräver kontinuerlig kompetens- och verksamhetsutveckling. Det är alltid respektive biblioteksorganisation som har ansvaret att säkerställa att medarbetare har den kompetens de behöver för att kunna utföra och utveckla sitt uppdrag.

Aktörer på både regional och statlig nivå erbjuder folkbiblioteken omfattande kompetensutvecklingsinsatser. KB ser fördelar i att dessa aktörer i högre utsträckning samverkar med varandra. Lärplattformen Digiteket utgör en gemensam plattform för detta.

Biblioteken har sedan länge uttryckt behov av stöd i juridiska frågor. Det kan dock vara svårt att ge generell juridisk vägledning då varje huvudman behöver stå för sin egen juridiska bedömning av respektive ärende. Folkbiblioteksverksamheterna har fokus på frågor som rör till exempel användarnas rättigheter och inskränkningar i dessa, frågor om hantering av avgifter och även inköp av viss litteratur. För lärosätesbiblioteken är avtalsfrågor och upphovsrättsliga frågor viktiga.

KB har i uppdrag att samla in Sveriges officiella biblioteksstatistik. Det finns idag flera utmaningar med den officiella biblioteksstatistiken. Den beskriver till exempel inte all biblioteksverksamhet på ett rättvisande sätt. KB har konstaterat att dagens insamlingsmetod både är resurskrävande och ger för stort utrymme för felaktigheter. Arbetet med den officiella biblioteksstatistiken behöver därför utvecklas och kompletteras med annan datainsamling. Under 2025 utvecklar KB tillsammans med Skolverket insamlingen av skolbiblioteksstatistik, se mer i Nationell handlingsplan.

Den nationella överblicken skapas i dialog med biblioteksområdets aktörer.

Den nationella överblicken utgör underlag för en nationell handlingsplan för utveckling. Handlingsplanen inkluderar nationell medieförsörjningsplan, mål- och referensarkitektur. Handlingsplanen innehåller åtgärder som bibliotekssektorn gemensamt kan ta hand om inom befintliga uppdrag, ekonomiska ramar, och lagar.

Om det finns aspekter som identifierats via den nationella överblicken som inte enbart kan tas hand om inom bibliotekssektorn (det kan till exempel handla om
nya utredningar, omfördelning av eller nya uppdrag, ökad eller ny finansiering, lagändringar och liknande), kan:

• KB, Kulturrådet och MTM göra inspel till regeringen via årliga budgetunderlag, årsredovisningar och myndighetsdialoger och liknande.
• KB ge specifika rekommendationer inklusive eventuella äskanden till regeringen.

Regeringen prioriterar och ger uppdrag och finansiering utifrån rådande politik. KB, Kulturrådet och MTM:s inspel och rekommendationer är stöd för detta.

Regeringens nationella biblioteksstrategi kan uppdateras kontinuerligt.

Aktiviteter och samverkan initieras vanligtvis inom sektorn, med hjälp av den nationella handlingsplanen. Samverkan sker i olika omfattning.

KB, Kulturrådet och MTM producerar tillsammans med sektorn kunskap om läge, utmaningar och behov. Det sker genom dialoger i befintliga forum, till exempel kultursamverkansmodellen, Sveriges kommuner och regioner, Sveriges universitets- och högskoleförbund, genom kunskapsinhämtning från biblioteks- och informationsvetenskap, kommersiella biblioteksaktörer, med mera.

Uppföljning och analys av redovisningar av uppdrag och verksamheter inom biblioteksområdet (statistik, biblioteksplaner, verksamhetsberättelser, projekt, tjänster, med mera).