- Startsida
- Biblioteksutveckling
- Nationell överblick för stärkt samverkan
- Nationell handlingsplan
Nationell handlingsplan för utveckling
Med utgångspunkt i den nationella överblicken tar KB fram en nationell handlingsplan för utveckling inom bibliotekssektorn. Handlingsplanen tydliggör biblioteksväsendets gemensamma arbete för att nå likvärdig tillgång av biblioteksverksamhet i hela landet.
Handlingsplanen utgår från ett nationellt perspektiv och pekar ut områden och åtgärder som är gemensamma för hela eller delar av biblioteksväsendet. Innehållet ska tydliggöra biblioteksväsendets gemensamma arbete utifrån vad som ryms inom respektive aktörs uppdrag och ramar. Det som inte ryms inom ekonomisk ram och uppdrag, men som sektorn och KB ändå ser som nödvändiga steg för biblioteksväsendets utveckling lyfts av KB till regeringen.
Handlingsplanen är ett resultat från arbetet med regeringsuppdraget om stärkt samverkan inom biblioteksväsendet. Ett uppdrag som slutredovisades i december 2024, men som nu ingår i KB:s ordinarie uppdrag. Handlingsplanen kommer att uppdateras löpande utifrån processen för den nationella överblicken.

Aktuella områden i den nationella handlingsplanen i bokstavsordning:
- Digitalisering av det svenska trycket
- Förtydligande av KB:s roll i förvaltningen av digitala bibliotekstjänster
- Nationell medieförsörjningsplan ska tas fram
- Samordning av bevarande- och gallringsfrågor
- Stöd för öppen tillgång genom Bibsamkonsortiet, Publicera och Swepub
- Tydligare och effektivare lösningar för depåbiblioteks- och lånecentralsverksamhet
- Utveckling av lärplattformen Digiteket och Angelägen forskning
- Utveckling och förbättring av skolbiblioteksstatistiken
Digitalisering av det svenska trycket
I januari 2020 undertecknade KB tillsammans med universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala en avsiktsförklaring om att göra hela den nationella tryckproduktionen från 1400-talet fram till idag digitalt tillgänglig.
De sex biblioteken avser att verka för gemensamma strategier, standarder och rekommendationer för att uppnå detta. En samordnad storskalig digitalisering skulle utgöra en viktig resurs för svensk forskning, men skulle också kunna underlätta ett kostnadseffektivt arbete med gallring och bevarande vid de svenska biblioteken.
Dagens pliktlagstiftning prioriterar insamling av analogt material framför digitala motsvarigheter. Om en exempelvis en bok eller tidskrift ges ut både i fysisk form och som e-bok eller e-tidskrift ska endast de fysiska utgåvorna lämnas som pliktexemplar.
Vad händer under 2025?
- I KB:s budgetunderlag 2025-2027 föreslår KB att regeringen fattar beslut om lagstiftning för insamling av digitala förlagor. Syftet med insamling av digitala förlagor är bland annat att minska behovet av framtida digitalisering av det svenska trycket.
Vilka aktörer berörs?
- KB tillsammans med universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala
Förtydligande av KB:s roll i förvaltningen av digitala bibliotekstjänster
Inom regeringsuppdraget om stärkt samverkan gjorde KB en analys av nationella digitala bibliotekstjänster för prioriterade målgrupper som visar att bättre samordning och samverkan behövs för att tjänsterna ska göra större nytta för biblioteken och deras användare.
Det finns idag flera olika nationella digitala tjänster riktade till folkbibliotek som finansieras, drivs och utvecklas på olika sätt. Det är inte långsiktigt hållbart att tjänster som till viss del liknar varandra har olika tekniska och organisatoriska upplägg. Ur ett nationellt perspektiv kan tjänsterna behöva samlas. Det handlar både om tjänster som KB idag tillhandahåller, som Bläddra och Världens bibliotek Länk till annan webbplats., men också andra tjänster som Bibblix
Länk till annan webbplats., Legimus
Länk till annan webbplats., Polarbibblo
Länk till annan webbplats. och Barnens bibliotek
Länk till annan webbplats..
Vad händer under 2025?
- KB utreder under året vilka möjliga roller KB kan ta i förvaltningen av digitala bibliotekstjänster.
Vilka aktörer berörs?
- Främst folkbibliotek.
- KB.
Nationell medieförsörjningsplan ska tas fram
Arbetet med den nationella medieförsörjningen handlar om att uppdatera uppdrag, tydliggöra ansvarsfördelning och stärka samverkan.
KB gör detta genom att ta fram en plan för medieförsörjning och en nationell målbild för bibliotekens system och digitala tjänster. Tydligare mål, principer och ansvarsfördelning underlättar långsiktig verksamhetsplanering och arbete på strategisk nivå för samtliga aktörer inom det allmänna biblioteksväsendet.
Vad händer under 2025?
- Under 2025 tar KB fram en nationell plan för medieförsörjning och en målbild för bibliotekens digitala tjänster utifrån dialoger som hållits inom regeringsuppdraget om stärkt samverkan.
Vilka aktörer berörs?
- Hela det allmänna biblioteksväsendet, men till en början med fokus på folkbibliotek.
- KB ansvarar för att hålla den nationella medieförsörjningsplanen uppdaterad.
Samordning av bevarande- och gallringsfrågor
Samverkansgruppen ”Nationellt ramverk för bevarande och gallring” arbetar med samlingsanalyser på nationell nivå för att hitta metoder och lösningar när det gäller samordning av bevarande- och gallringsfrågor.
Ett antal bibliotek, såväl lärosätes- som special- och folkbibliotek har skrivit under en avsiktsförklaring för nationellt bevarande och gallring.
Samverkansgruppen vill nu ta arbetet ett steg längre genom att få bibliotek att förbinda sig att bevara exemplar så att inte det sista exemplaret av en tryckt bok eller tidskrift som finns i Sverige gallras.
Vad händer under 2025?
- Under 2025 diskuteras mellan samverkansgruppen och ett flertal bibliotek ett förslag som innebär att ett bestämt antal exemplar av tryckta böcker, tidskrifter och andra seriella publikationer sparas och fördelas på de bibliotek som ansluter till denna överenskommelse.
- Metoden innebär att det bibliotek som behöver gallra ska kunna göra det, samtidigt som det säkerställs att ett visst antal exemplar av en titel alltid sparas någonstans i Sverige och är tillgängligt för lån.
Vilka aktörer berörs?
- Samarbetet vänder sig i första hand till lärosätes- och specialbibliotek men är även öppet för andra bibliotekstyper.
Stöd för öppen tillgång genom Bibsamkonsortiet, Publicera och Swepub
KB stödjer utvecklingen av öppen tillgång till vetenskapliga publikationer genom att teckna avtal för högre utbildning och forskning inom Bibsamkonsortiet, genom att tillhandahålla en plattform för öppet tillgängliga svenska vetenskapliga tidskrifter i tjänsten Publicera, samt att genom databasen Swepub tillhandahålla en heltäckande datakälla för utvärdering av svenska vetenskapliga publikationer.
KB publicerar också i enlighet med myndighetsinstruktionen en rapport med en samlad kartläggning, analys och bedömning av det nationella arbetet med öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, samt en redovisning av de totala utgifterna för vetenskaplig publicering för universitet och högskolor.
Vad händer under 2025?
- Bibsamkonsortiet låter sin handlingsplan vara vägledande i förhandlingar med vetenskapliga förlag.
- KB gör insatser tillsammans med universitet och högskolor för att främja utvecklingen av öppen tillgång till vetenskapliga böcker, i enlighet med SUHF:s färdplan för öppen vetenskap
Länk till annan webbplats..
- KB kommer att samverka med lärosäten och statliga forskningsfinansiärer för att åstadkomma en omdirigering av betalningsströmmar för vetenskaplig publicering.
Vilka aktörer berörs?
- I första hand deltagande organisationer i Bibsamkonsortiet och de statliga forskningsfinansiärerna.
- KB ansvarar för att samordna, följa upp och främja samverkan i arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer med ett särskilt fokus på öppen tillgång till vetenskapliga böcker.
Tydligare och effektivare lösningar för depåbiblioteks- och lånecentralsverksamhet
För att stödja folkbibliotekens medieförsörjning ansvarar staten för depåbibliotek och lånecentraler, idag förlagda vid Stockholms och Umeå stadsbibliotek.
Sammantaget ser KB att det statliga stödet för en likvärdig tillgång till fysiska medier inte är anpassat till dagens förhållanden. Det innebär att det är kostnadskrävande för framför allt mindre glesbygdskommuner att upprätthålla den nivå på biblioteksverksamhet som bibliotekslagen ställer, och förutsättningarna för en likvärdig tillgång till biblioteksverksamhet saknas.
Statens stöd till bibliotekens fysiska medieförsörjning behöver därför uppdateras utifrån dagens förhållanden. Uppdraget för depåbibliotek och lånecentraler behöver förtydligas utifrån en tydlig ansvarsfördelning mellan statens och kommunernas ansvar och roller i medieförsörjningen.
Vad händer under 2025?
- KB genomför under 2025 en förstudie inför förändring av den statligt finansierade depåbiblioteks- och lånecentralsverksamhet som idag är förlagd vid Stockholms och Umeå stadsbibliotek.
- KB vill utifrån denna förstudie säkerställa finansiering och styrning av verksamheterna i långsiktigt hållbara former, samt utreda förutsättningarna för en konsolidering av de logistiska delarna av dagens verksamheter i en och samma fysiska lokal.
Vilka aktörer berörs?
- De kommunala biblioteksverksamheterna som nyttjar nuvarande depåbibliotek och lånecentraler.
- De verksamheter som idag tillhandahåller depåbibliotek och lånecentraler på uppdrag av KB.
Utveckling av lärplattformen Digiteket och Angelägen forskning
Tillsammans med Kulturrådet och MTM har KB upprättat en överenskommelse om att gemensamt utveckla och finansiera lärplattformen Digiteket samt forskarforumet Angelägen forskning.
Överenskommelsen gäller 2025-2027. De tre myndigheterna ser dessa verksamheter som viktiga för att nå folkbibliotekspersonal med sina respektive kompetensstärkande uppdrag.
Vad händer under 2025?
- Digiteket utvecklar Angelägen forskning till att vara en samlingsplats för biblioteksrelevant forskning.
- Myndigheterna arbetar gemensamt med en kartläggning av eventuella behov som Digiteket inte möter i uppdrag och funktionalitet idag.
- Myndigheterna utreder också möjliga framtida driftsformer för Digiteket samt fördjupar samverkan med de biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna.
Vilka aktörer berörs?
- Regional biblioteksverksamhet, folkbibliotek samt de biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna.
- Biblioteken i Malmö ansvarar för drift och utveckling av Digiteket. KB, Kulturrådet och MTM ansvarar för aktiviteter inom överenskommelsen.
Utveckling och förbättring av skolbiblioteksstatistiken
KB har tillsammans med Skolverket ett regeringsuppdrag att utveckla och förbättra statistiken rörande skolbibliotek.
KB genomför undersökningen om skolbibliotek i två steg för att få fram bättre resultat:
- Steg 1: Skolans huvudmän ombeds att lämna uppgifter.
- Steg 2: Ansvarig person för skolbiblioteket besvarar en kompletterande undersökning.
De två nya enkäterna ska leda till att kvaliteten på statistiken förbättras och minskar arbetet för dem som lämnar uppgifter. Undersökningen har också utformats med hänsyn till det juridiska ansvaret för skolbibliotek. De uppgifter som efterfrågas har valts ut efter en behovsanalys inom området.
Vad händer under 2025?
- Under 2025 skickas en ny enkät ut, bland annat för att få mer jämförbara svar och minska mängden arbete för dem som lämnar uppgifter. KB slutredovisar uppdraget i december 2025.
Vilka aktörer berörs?
- Huvudmän för skolorna samt skolbibliotekarier. Även folkbibliotek som har integrerade skolbibliotek berörs.
- KB ansvarar tillsammans med Skolverket för att utforma den nya statistikinsamlingen och för att presentera statistiken.