Bibliotekslagen är en ramlag. En ramlag kännetecknas av att den anger mål och riktlinjer, men att detaljbestämmelser saknas. Bibliotekslagen står därmed inte i konflikt med den kommunala självbestämmanderätten. Kommuner och regioner måste själva bestämma omfattning och inriktning på sin biblioteksverksamhet.

Det betyder att varje kommun behöver ange på vilka sätt den vill leva upp till lagens olika paragrafer. Utrymme finns att sätta upp visioner, mål och prioriteringar på lokal nivå.

Räcker det då inte bara att hänvisa till bibliotekslagen? Kan man avstå från att skapa en biblioteksplan? Nej, ett av syftena med biblioteksplanen är att det ska bli tydligt hur biblioteksverksamheten lokalt prioriteras. Planen behöver också konkretiseras på en nivå som går att följa upp.

Bibliotekslagen är en viktig utgångspunkt i biblioteksplanen, eftersom den uttrycker lagstiftarens politiska vilja och kan ses som ett slags grundnivå.

I lagens ändamålsparagraf, 2 §, fastslås att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.

En biblioteksplan behöver ge närmare besked om på vilka sätt detta kan ske lokalt. Finns vissa grupper som särskilt ska involveras i det arbetet, till exempel ungdomar och barn, föreningslivet, andra delar av kommunens verksamhet?

Analysen gynnas av att ta sin utgångspunkt i den omvärldsanalys och de prioriteringar som kommunen har gjort på ett övergripande plan.

Att tänka på

• Hur ser valdeltagandet ut?
• Hur är utbildningsnivån generellt?
• Finns ett starkt civilsamhälle?
  
• I skolan, hur kan skolbiblioteket arbeta med värdegrundsfrågor och stärka skolans demokratiuppdrag?

Ändamålsparagrafen anger också att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.

Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. De ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet.

Det är formuleringar som ger stort utrymme för biblioteken att prioritera verksamhet för lärande, bildning och läsfrämjande. Utmaningen kan bestå i att definiera hur detta ska ske specifikt för de målgrupper som kommunen vill prioritera. Inte minst för de invånare som har behov av och rätt till tillgänglig läsning, till exempel i form av talböcker.

Även skolbiblioteken har en uppgift att stärka elevernas språkliga förmåga, verka läsfrämjande och att stödja elevernas lärande och bildning i en vidare bemärkelse. Skol- och folkbiblioteken har ett gemensamt uppdrag att möjliggöra tillgänglig läsning för barn. Folkbiblioteken på fritiden och skolbiblioteken i utbildningen.

Biblioteksplanen behöver utgå från lokala behov och förutsättningar.

Att tänka på

• Fungerar folkbiblioteket som bibliotek för vuxenutbildningen i kommunen?
• Är något av biblioteken ett integrerat folk- och skolbibliotek?
• Finns samarbeten med lokal folkbildning och kulturföreningar, eller kan sådan etableras?
• Hur vidmakthålls levande diskussioner hos bibliotekens personal kring begrepp som kvalitet?
• Vilka handlingsplaner kan kopplas till biblioteksplanen, t ex medieplan och läsfrämjandeplan?

Paragraf 4 säger att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information.

Enligt den svenska talboksmodellen står staten genom Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) för produktion och distribution av tillgängliga medier. Det gäller till exempel talböcker och punktskriftsböcker enligt paragraf 17 i upphovsrättslagen. MTM verkar som kunskapscenter för tillgängliga medier och tillgänglig läsning. Det är biblioteken som har kontakten med läsarna, förmedlar böckerna och verkar läsfrämjande.

Tillgänglighet är en rättighet för jämlikt deltagande i samhället. Ofta används begreppet tillgänglighet när man egentligen avser åtkomst. Att något är tillgängligt betyder bland annat att läsaren kan tillgodogöra sig och förstå informationen. Är det tillgänglighet vi avser, när vi använder det begreppet i biblioteksplanen, eller är det tillgång?

Biblioteksplaner innehåller ofta skrivningar om medier för personer med läsnedsättning, men programverksamhet på folkbiblioteken behöver också beaktas. Skolbiblioteken kan spela en avgörande roll i utbildningen för elever med läsnedsättning och andra funktionsnedsättningar, både vad gäller tillgängliga medier, en anpassad studiemiljö och särskilt anpassad verksamhet.

En dialog med de lokala funktionshinderorganisationerna kan ge besked om önskemål och behov som finns. Även MTM kan bidra med kunskap om brukarna.

Att tänka på

• Nås alla personer i kommunen med behov av tillgängliga medier av biblioteksverksamheten idag?
• Hur kan bibliotekens digitala kanaler bli tillgängliga för alla?
• Behöver folk- och skolbibliotekens lokaler anpassas för personer med funktionsnedsättning? Tänk bland annat kognitiv och fysisk tillgänglighet.
• Hur säkerställs att elever inom grundsärskola och gymnasiesärskola får tillgång till skolbiblioteksverksamhet?
• Hur ska alla skolelever med behov av tillgängliga medier få tillgång till det?

Bibliotekslagens paragraf 5 säger att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna, bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken.

Språklagen har en koppling till lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Även dessa lagar har betydelse för bibliotekens verksamhet för, med och om de nationella minoriteterna i samtliga landets kommuner. Många kommuner ingår i förvaltningsområdet för tre av de nationella minoritetsspråken.

Arbetet med nationella minoriteter behöver vara baserat på rättigheter, snarare än på bibliotekens upplevda behov. Statistik över språk eller etnisk tillhörighet finns inte att tillgå för de nationella minoriteterna. Samråd med minoriteterna i verksamhet som rör dem föreskrivs i lagen om nationella minoriteter.

Rättighet till tillgänglig läsning för de här grupperna behöver också inkluderas.

Det finns fem resursbibliotek för de nationella minoriteterna. De kan erbjuda rådgivning för folk- och skolbibliotek.

Att tänka på

• Hur ska skolbiblioteket stötta elever tillhörande nationella minoriteter och bidra till kunskap om dessa gruppers förutsättningar i samstämmighet med exempelvis grundskolans kursplaner?
• Med dessa utgångspunkter, hur prioriteras arbetet med de nationella minoriteterna i kommunens biblioteksplan?

Biblioteken ska, enligt paragraf 5, ägna särskild uppmärksamhet åt personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och på lättläst svenska. Tillgänglig läsning ska finnas som en rättighet för alla.

Genom att undersöka data som kommunen samlar in, till exempel hur många barn som har modersmålsundervisning i olika språk, födelseland för kommunens invånare och befintlig efterfrågan på biblioteken, kan man få en överblick över vilka språk som talas i kommunen. Dialog med lokala etniska föreningar kan också ge viktig kunskap.

Prioritering av verksamhet för olika åldersgrupper, medieinköp och uppställning av medier i hyllorna, samt programverksamhet kan dra nytta av data om vilka språk som invånarna talar och läser på. Dialog med lokala föreningar kan ge ännu större inblick i behov som finns.

Att tänka på

• På vilka sätt prioriteras personer med andra modersmål än svenska i biblioteksplanen?
• Vilken strategi ska skolbiblioteken ha och finns utrymme för samarbete mellan biblioteken, när det exempelvis gäller medieförsörjning och språkkompetens?

Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar, enligt paragraf 8.

Barnkonventionen är också lag. Att arbeta med barnfrågor handlar om att arbeta rättighetsbaserat och med tydliga prioriteringar, som omfattar helheten av biblioteksverksamheten.

Det offentliga samhället är många gånger överens om att barn och unga ska prioriteras. I en bibliotekskontext kan det betyda att barn och ungas behov ska tillgodoses först: vid till exempel medieinköp kan biblioteket se till att barnen har de medier de behöver och sen tillgodose de vuxnas behov. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att mer pengar läggs på barnlitteratur än vuxenlitteratur.

Att tänka på

• På vilket sätt märks implementeringen av barnkonventionen och barn och unga som prioriterad grupp i biblioteksplanen? Behövs en handlingsplan?
• Barn som även faller in i någon av de övriga prioriterade grupperna, på vilka sätt lyfts de särskilt fram i biblioteksplanen?
• Vad innebär det att barns bästa ska vägas in i alla beslut som rör barn, när det handlar om biblioteksverksamhet?

Läs mer

• Löpa linan ut Länk till annan webbplats., Biblioteksutveckling Sörmland, Regionbibliotek Östergötland, Kultur Gävleborg Region Gävleborg och Biblioteksutveckling Region Örebro län.
  Om att skapa en handlingsplan för att implementera barnkonventionen. Kan ge inspiration till hur barnperspektiv kan integreras i en biblioteksplan.

Lagen säger att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Utöver det benämns vissa grupper som särskilt prioriterade i bibliotekslagen.

För att något ska bli tillgängligt för ”alla” behöver ofta hinder för jämlikt deltagande övervinnas. Till exempel behöver en lokal vara tillgänglig för rörelsehindrade personer, om lokalen ska kunna vara till för alla.

Diskrimineringslagen innehåller bestämmelser om förbud mot diskriminering när offentligt anställda möter allmänheten, samt i arbetslivet och på utbildningsområdet.

Enligt diskrimineringslagen finns sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, religion, sexuell läggning och ålder. Diskriminering kan ske direkt eller indirekt.

Att arbeta utifrån principen om universell utformning handlar om att skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt redan från början. Då inkluderas fler och anpassningar behöver inte göras i efterhand.

Att biblioteksverksamhet ska finnas till för alla utesluter också kriterier som medborgarskap, eller att invånare på andra sätt ska kvalificera sig för att få ta del av biblioteken.

Att tänka på

• På vilka sätt adresserar biblioteksplanen hinder för att människor oavsett bakgrund och förutsättningar i övrigt ska kunna delta på ett jämlikt sätt i kommunens biblioteksverksamhet?

Folkbiblioteken ska, enligt paragraf 7, verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet.

Enligt förarbetena ska biblioteken tillhandahålla datorer och internet till biblioteksanvändarna, men också arbeta för ökad digital kompetens hos allmänheten. Viktiga begrepp blir här digital delaktighet, som åsyftar bibliotekens verksamhet för att öka den digitala kompetensen hos allmänheten, och medie- och informationskunnighet (MIK). MIK handlar om förmågan att söka och värdera information, samt själv kunna göra sin röst hörd på internet såväl som i analoga mediesammanhang.

De digitala verktyg och tjänster som erbjuds på biblioteken ska vara tillgängliga och användbara för personer med funktionsnedsättning. Den digitala klyftan för personer med funktionsnedsättningar är stor och behöver uppmärksammas särskilt i relation till MIK.

Lagen ger folkbiblioteken ett uppdrag här, som behöver tolkas och omsättas i planer och verksamhet.

Att tänka på

• På vilka sätt ska detta område utvecklas och prioriteras i biblioteksplanens formuleringar? Vilka grupper är viktiga att nå?
• Vilken kunskapsnivå ska finnas inom bibliotekets organisation?
• Vilka samarbetspartners finns?
• Enligt aktuell läroplan ska även skolbibliotekens verksamhet användas för att stärka elevernas digitala kompetens. Vad innebär det i praktiken?