Vägledning

Denna webbaserade vägledning är tänkt som stöd och inspiration till dig som leder arbetet med att utarbeta en kommunal biblioteksplan.

Vägledningen visar hur processen fram till en färdig biblioteksplan kan se ut. Den ger också exempel på hur bibliotekslagen kan påverka innehållet i biblioteksplanerna.

Vad är en biblioteksplan?

Vad är då en biblioteksplan, vad tänker sig lagstiftaren att den kan innehålla och hur kan den användas?

  • En kommunal biblioteksplan är en separat handling, som omfattar all biblioteksverksamhet som kommunen bedriver. Det vill säga folkbibliotek, skolbibliotek och eventuell biblioteksverksamhet i andra kommunala institutioner.
  • Biblioteksplanen ska vara kopplad till bibliotekslagen.
  • Det ska gå att följa upp biblioteksplanen.

Vidare bör biblioteksplanen övergripande beskriva:

  • samarbeten med andra bibliotek, inom och utom kommunen
  • prioriteringar i verksamheten, på ett sätt som är lätt för människor att förstå
  • förflyttningar som biblioteksverksamheten ska göra under perioden
  • hur invånarna kan påverka biblioteksverksamheten
  • visionen för folkbibliotekets roll i lokalsamhället och för invånarna
  • skolbibliotekens roll som en del av skolans pedagogiska verksamhet
  • hur den förhåller sig till andra styrdokument på olika nivåer och till flera lagar som berör bibliotekens verksamhet.

Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som av kommunens tjänstepersoner bryts ner i konkret verksamhet. Planen beskriver den lokala bibliotekspolitiken.

Biblioteksplanen har ofta en beslutad giltighetstid. En ny biblioteksplan behöver antas av politiken, när en tidigare plan löper ut. På så vis kommer kommunens biblioteksverksamhet upp på den politiska dagordningen med jämna mellanrum, något som lagstiftaren önskat främja.

En biblioteksplan behövs bland annat också för att kommunen ska kunna söka vissa statliga stöd, exempelvis inköpsstöd för folk- och skolbibliotek.

Läs mer

Arbetsprocessen

Vägledningen bryter ned arbetsprocessen och guidar fram till en färdig biblioteksplan. Avsnitten innehåller kortfattade texter med frågor som leder vidare och länkar till information som kan ge ytterligare råd. Det konkreta arbetet ser olika ut i olika kommuner, beroende på bland annat resurser, organisation och politik. Använd de delar av stödet som är till nytta för just er.

  • Att utarbeta en biblioteksplan är ofta en process som tar tid, oavsett om det handlar om att uppdatera en tidigare plan, eller att utforma en ny plan. Uppdraget att utforma en biblioteksplan kommer i många fall från kommunstyrelsen.

    I praktiken lyfter ofta den tjänsteperson i kommunen som har särskilt ansvar för biblioteksfrågor, det vill säga en folkbibliotekschef eller kulturchef, frågan till politiken, som sedan fattar beslut om uppdraget. Den färdiga planen bör beslutas av kommunfullmäktige.

    Beslutsgången ser olika ut i olika kommuner, men behöver kartläggas inför start av arbetet med ny biblioteksplan, så att planen får legitimitet.

    Uppdraget kan innehålla ett direktiv om vad planen ska omfatta. Alla facknämnder som berörs av biblioteksverksamhet ska omfattas av uppdraget. I praktiken betyder det att nämnder som fattar beslut om till exempel skola, förskola, vård- och omsorgsfrågor, kultur- och fritidsfrågor och vuxenutbildning inkluderas i uppdraget.

    I små kommuner kan folkbiblioteksverksamheten ligga direkt under kommunledningen. Uppdraget anpassas därmed efter kommunens organisation och delegationsordning.

    Det är väsentligt att påbörja arbetet med ny biblioteksplan i god tid innan den gamla planen löper ut. Arbetsprocessen och beslutsprocessen kan ibland ta upp till ett par år.

    Att tänka på

    • Ta reda på hur hela processen för beslut om ny biblioteksplan ser ut i din kommun.
    • Bedöm tidsåtgång och personalresurser. Använd gärna denna vägledning som en guide till att få förståelse för processen.

    Ta kontakt med

    • Kommunledningsorganisationen.

    Läs mer

    • Lång process och kort plan Länk till annan webbplats., Regionbibliotek Region Jönköpings län, Ann Wiklund.
      En kartläggning med fokus på processen som handlar om kommunernas arbete för att ta fram en biblioteksplan och på biblioteksplanen som verktyg i den dagliga verksamheten.
    • Läsning om biblioteksplaner Länk till annan webbplats., Västra Götalandsregionen, Förvaltningen för kulturutveckling.
      Länkar till forskning och olika undersökningar om biblioteksplaner. Texterna ger olika perspektiv på syftet med planerna, olika strategier för framtagande av planer och kritiska perspektiv när det gäller exempelvis legitimitet och förankring.


  • Arbetet med att ta fram en ny biblioteksplan har ofta en tydlig början och ett tydligt slut. En sådan process kan underlättas av att använda en projektorganisation. En struktur med styrgrupp, projektgrupp, projektledare, intressentanalys, tidplan, kommunikationsplan och regelbundna avstämningar av arbetet ökar chanserna för att arbetet löper på, att flera perspektiv kommer till tals och att risker i arbetet kan identifieras.

    Om en projektorganisation är för krävande i förhållande till de resurser uppdraget har fått, är det ändå bra att följa en strukturerad arbetsgång.

    Alla de facknämnder som berörs av biblioteksplanens innehåll bör involveras i arbetet med planen, genom sina respektive förvaltningar. I styrgrupp och/eller projektgrupp bör finnas tjänstepersoner som har överblick och mandat inom sina roller på respektive förvaltning. Det kan till exempel röra sig om utbildningsförvaltning, vård- och omsorgsförvaltning, arbetsmarknadsförvaltning och kulturförvaltning, som blir delaktiga i arbetet.

    I praktiken brukar den roll som leder arbetet ofta finnas inom folkbiblioteksorganisationen, t.ex. en bibliotekschef, verksamhetsutvecklare eller arbetsledare, men den resursen kan också finnas på kommunledningsförvaltningsnivå. Det är viktigt att identifiera att biblioteksplanen är hela kommunens styrdokument. Biblioteksverksamhet finns i många av kommunens verksamhetsområden, inte minst i skolan.

    När förslaget till biblioteksplan är klart, kan det gå på remiss till de berörda nämnderna. Biblioteksplanen bör sedan tas upp för beslut i dessa nämnder. Biblioteksplanen tas därefter upp i kommunstyrelsen och beslutas i kommunfullmäktige.

    Att tänka på

    • Vilka sätt att organisera arbetet med ny biblioteksplan på kan fungera bäst i din kommun?

    Ta kontakt med

    • Kommunledningsorganisationen, till exempel en verksamhetscontroller, för att ta reda på vilka möjligheter till projekt- och processtöd som kommunen bistår med.

    Läs mer



  • Att ta fram en biblioteksplan kan upplevas som ensamt. De regionala biblioteksverksamheterna erbjuder olika sorters stöd i arbetet.

    Många regionala biblioteksverksamheter bildar nätverk för kommunala tjänstepersoner som arbetar med en ny plan, ordnar träffar och kompetensutveckling av olika slag. I flera fall finns även egna metodstöd för kommunerna.

    Några regionala biblioteksverksamheter bistår också med hjälp i processledningen av arbetet. Utbildning för den lokala bibliotekspersonalen kring bibliotekslagen och biblioteksutveckling erbjuds också. Det kan ibland även handla om att bjuda in de lokala politikerna till fördjupningstillfällen om bibliotekens uppdrag och bibliotekslagen.

    KB ordnar årligen dialogmöten och konferenser om biblioteksplaner. Här kan kommunerna få idéer och perspektiv från myndigheter, forskning och andra kommuner. MTM erbjuder biblioteken stöd, när det handlar om tillgänglig läsning och liknande tillgänglighetsfrågor.

    Myndigheterna och de regionala biblioteksverksamheterna kan också ge information och samordning kring större satsningar inom biblioteksväsendet som Digiteket och Bokstart.

    Att tänka på

    • Fråga den regionala biblioteksverksamheten om vilket stöd de kan erbjuda, i god tid!

    Ta kontakt med

    • Kommuner som nyligen utarbetat en biblioteksplan, eller ska göra det.

    Läs mer


  • Skolbiblioteken är en viktig del av kommunernas biblioteksverksamhet och ska finnas med i biblioteksplanen. Mål och prioriteringar som gäller skolbiblioteken behöver formuleras i första hand av den facknämnd som har ansvar för grund- och gymnasieskola.

    Därför är det av stor vikt att biblioteksplanen utarbetas i nära samarbete mellan utbildningsförvaltning och den förvaltning/facknämnd som leder arbetet med biblioteksplanen.

    Vad gäller skolor med enskild eller statlig huvudman finns inga krav på biblioteksplan. Men det finns naturligtvis ändå fördelar med att ta fram en skolbiblioteksplan.

    Skolbiblioteksutredningen (2021) och KB:s uppföljning av hur de kommunala biblioteksplanerna används har visat att kommunernas biblioteksplaner ofta har en svag eller obefintlig förankring i de förvaltningar och nämnder som har hand om skolfrågor. Det gör att biblioteksplanen i många fall i praktiken inte fungerar som ett styrdokument för skolornas biblioteksverksamhet. Det ökar också risken för att folkbiblioteksorganisationen får en kompenserande roll, som den inte är rustad för.

    Det är betydelsefullt att den förvaltning och nämnd som har hand om skolfrågorna i kommunen är aktivt involverad i biblioteksplanearbetet. Den tjänsteman som utses att delta ska ha en roll med mandat att förankra arbetet med biblioteksplanen i den egna förvaltningen. Hen ska också kunna föra förvaltningens talan under arbetets gång.

    Vidare är det önskvärt att tjänstepersonen har en roll som kan stödja rektorerna i att bryta ner den färdiga biblioteksplanens mål och prioriteringar i mål för respektive skola.

    Förslaget till biblioteksplan bör behandlas i den facknämnd som beslutar om skolfrågor. Det bör säkerställas redan i uppdraget att utforma biblioteksplanen.

    Även om den kommunala vuxenutbildningen inte har lagstöd som andra skolformer så omnämns bibliotekskunskap i läroplanen för vuxenutbildningen. Hur det organiseras är upp till varje kommun. Det är lämpligt att vuxenutbildningens behov av biblioteksverksamhet framgår i biblioteksplanen.

    Att tänka på

    • Vilken roll inom skolans förvaltning i din kommun är mest lämpad att delta i arbetet med biblioteksplanen?
    • Var ligger ansvaret för biblioteksverksamhet för vuxenutbildningen i din kommun?

    Ta kontakt med

    • Kommunens grundskole- och gymnasiechefer, eller motsvarande roller.
    • Skolbibliotekssamordnare, eller motsvarande roll.

    Läs mer

  • Att biblioteksplanen är en del av kommunens kvalitetsuppföljning kan skapa sammanhang och synlighet för biblioteksverksamheterna i kommunens organisation.

    De flesta kommuner arbetar med kvalitetsuppföljning och mål och budget, och har utformat modeller och använder system, där kommunen styr mot politiskt beslutade mål.

    Målen bryts ner på olika nivåer och görs uppföljningsbara genom till exempel indikatorer och nyckeltal. På detta vis får ofta även biblioteksverksamheten mål från kommunen centralt, att följa upp.

    Det är vanligt att en kommun har många olika styrdokument som är politiskt beslutade. Det kan handla om planer för näringslivsutveckling, ett hållbart samhälle, eller långsiktig stadsplanering. Biblioteksplanen är ofta en sådan strategisk plan på en övergripande nivå.

    Det är vanligt att kommunens strategiska planer används som en utgångspunkt i verksamhetsplaner, som följs upp årligen. Handlingsplaner som innehåller konkreta aktiviteter kan vara ytterligare ett steg i styrningen.

    I biblioteksverksamheten kan också planer som beslutas på tjänstemannanivå kopplas till biblioteksplanen. Det gäller till exempel medieplaner och läsfrämjandeplaner. För skolorna kan det handla om planer för en enskild skolas biblioteksverksamhet och för elevernas utveckling av medie- och informationskunnighet. Även beskrivningar av hur skolbiblioteksverksamheten tas upp i skolans systematiska kvalitetsarbete kan finnas här.

    Förslag som är kostnadsdrivande hanteras i mål och budget-processen för varje år. Det finns dock exempel på att om investeringskostnader lyfts redan i planarbetet, så har det ökat möjligheten till att pengar tillförs verksamheten.

    Att tänka på

    • Hur fungerar processerna för kvalitet och uppföljning i din kommun?
    • Hur undviker kommunen att biblioteksplanen hamnar i en parallell styrprocess, utanför ordinarie styrsystem?
    • Har din kommun riktlinjer för styrdokument på olika nivåer? På vilken nivå hamnar styrdokumentet biblioteksplan?·

    Ta kontakt med

    • Tjänstepersoner ansvariga för kvalitetsutveckling i kommunen, till exempel verksamhetscontroller.

    Läs mer


Omvärldsbevakning

En biblioteksplan behöver förhålla sig till omvärldens utmaningar. Den behöver också ta hänsyn till styrdokument som finns på regional, nationell och internationell nivå. Ibland kan också en teoretisk ram behövas, för att skapa struktur.

  • De prioriteringar som en kommunal biblioteksplan pekar ut behöver bland annat grundas i en analys av omvärldsförhållanden.

    • Hur ser demografin ut i kommunen? Finns det en växande andel äldre i befolkningen, eller är medelåldern ung och barnen många?
    • Vilka språk talas i kommunen? Ingår kommunen i ett förvaltningsområde för något av minoritetsspråken?
    • Deltar många i vuxenutbildning? Hur ser utbildningsnivån ut?
    • Är det en kommun där många pendlar ut eller in varje dag och hur påverkar det behoven av biblioteksverksamhet?
    • Hur många skolor finns och vilka stadier har dessa? Planeras nya bostadsområden och skolor och hur ser utvecklingen ut för befintliga områden?
    • Görs andra kommunala eller kommersiella satsningar?
    • Hur ser kommunens organisation för krisberedskap ut?
    • Finns bostadssegregation?

    Detta är faktorer som kan påverka biblioteksplanens innehåll. Liksom samhällsförändringar, som digitalisering, konflikter i världen som tvingar människor på flykt, klimatförändringar och så vidare.

    En analys av vad som sker i områden kopplade till bibliotekslagen, till exempel barns rättigheter, nationella minoriteter, förändrade medievanor, utveckling inom läsfrämjande och litteratur och utveckling av språklig mångfald kan också vara till stor nytta. Regionala biblioteksverksamheter och myndigheter ger regelbundet ut sådana rapporter.

    Biblioteken har de senaste åren utvecklat erfarenheter av att bedriva verksamhet vid olika sorters kriser. Bibliotekens öppna rum och uppdraget om att arbeta med informations- och kunskapsförmedling gör bibliotekssektorn till en viktig aktör vid kris eller höjd beredskap. Detta uppmärksammas också i den nationella biblioteksstrategin, som lyfter fram biblioteken som en del av det civila försvaret. Samhällsviktiga funktioner i kommunen slås formellt fast i den kommunala risk- och sårbarhetsanalysen (RSA). Viktiga prioriteringar kan synliggöras i kommunens biblioteksplan.

    En omvärldsanalys kan till exempel göras som en förstudie till biblioteksplanen. Där kan också ingå en nulägesanalys av kommunens folk- och skolbiblioteksverksamhet och hur kommunen hittills har mött de utmaningar som finns.

    Att tänka på

    • Görs redan omvärldsanalyser i kommunen och regionen och hur kan du i så fall använda dig av dem?
    • Finns till exempel GIS-kartor?
    • Finns en kommunal risk- och sårbarhetsanalys? Finns biblioteket med i den?

    Ta kontakt med

    • Kommunledningsförvaltningen, eller motsvarande, som arbetar med kommunens omvärldsanalys.
    • Säkerhetschef/-strateg för att ta reda på vilket stöd som finns i kommunen för planering inför kris och/eller höjd beredskap.

    Läs mer


  • Utanför den kommunala nivån, finns styrdokument på regional, nationell och internationell nivå att förhålla sig till i biblioteksplanen. Dessutom kan samverkansavtal mellan kommunal biblioteksverksamhet och andra aktörer finnas.

    Regionerna fastställer kultur- och biblioteksplaner för sin verksamhet, inom kultursamverkansmodellen (Region Stockholm ingår inte). Här sätts mål upp som gäller för hela regionen och som kan vara vägledande för den kommunala biblioteksverksamheten. Kanske finns särskilda insatser riktade till vissa målgrupper. Hur fångar den kommunala biblioteksplanen upp det? Finns det områden där kommunerna behöver samverka?

    Våren 2022 fastställde regeringen en nationell biblioteksstrategi för åren 2022–2025. Vilket stöd kan den ge för lokala prioriteringar?

    Internationella överenskommelser som Agenda 2030 och Barnkonventionen, som ju också är svensk lag genom att barns rätt ska beaktas i alla beslut, är något som alla kommuner behöver förhålla sig till. Hur görs det i biblioteksverksamheten? Bibliotekens bidrag till en socialt hållbar utveckling kan med fördel lyftas fram i en biblioteksplan.

    UNESCO har ratificerat en rad biblioteksmanifest, exempelvis om folkbibliotek, skolbibliotek, mångkulturell biblioteksverksamhet, för personer med läsnedsättning och digital biblioteksverksamhet.

    Att tänka på

    • Hur förhåller sig biblioteksplanen till styrdokument på regional, nationell och internationell nivå?
    • Hur integreras deras innehåll i biblioteksplanen?

    Ta kontakt med

    • Den regionala biblioteksverksamheten, för samtal om vilka styrdokument som är aktuella i regionen.
    • Omvärldsbevaka de konferenser och forum som myndigheter och organisationer bjuder in till. Exempelvis Kungliga biblioteket (KB), Kulturrådet, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), Skolverket och Sveriges kommuner och regioner (SKR).

    Läs mer

  • En biblioteksplan kan struktureras på många olika sätt. Kanske finns lokala riktlinjer för hur styrdokument ska utformas, kanske är man på andra håll mer fri när det gäller utformningen.

    Planen kan till exempel struktureras i enlighet med bibliotekslagens paragrafer, eller enligt lokala politiska mål som är satta för kommunen på en övergripande nivå.

    Planens struktur och vision kan i vissa fall hänga samman, eftersom en plan behöver både en struktur och ett sätt att tydliggöra visionerna. Om de kan samspela, blir det ofta lättare att förstå planen.

    Ett sätt att skapa struktur för biblioteksplanens innehåll och samtidigt göra den mer visionär, kan vara att luta sig mot en teoretisk modell för biblioteksverksamhet. Exempel finns i länkarna nedan.

    En sådan modell kan hjälpa till med att fokusera på de områden som kommunen verkligen vill prioritera i planen, som vissa målgrupper, eller roller som biblioteket kan spela i lokalsamhället. Den kan också göra det enklare att undvika att biblioteksplanen blir en beskrivning av redan befintlig biblioteksverksamhet.

    Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat dokument. Den styr biblioteksverksamheten och kommunens tjänstepersoner. Samtidigt berättar planen vad biblioteksverksamheten ska åstadkomma till nytta för invånarna i kommunen. Detta behöver vägas in i det tilltal som biblioteksplanen har.

    Att tänka på

    • Hur blir biblioteksplanen visionär, strategisk och strukturerad?
    • Berättar planen vad jag erbjuds och tillförs som invånare? Berättar den hur invånaren kan påverka biblioteksverksamheten?
    • Vilken förflyttning vill kommunen göra under den kommande planperioden?

    Ta kontakt med

    • Den regionala biblioteksverksamheten, för samtal om olika modeller för biblioteksverksamhet.

    Läs mer

Delaktighet och förankring

Legitimitet för biblioteksplanen skapas genom delaktighetsprocesser, som involverar både invånare, politiker och tjänstepersoner.

  • Om den färdiga biblioteksplanen ska styra i önskad riktning, ha legitimitet hos politiker, personal och invånare, behöver den som leder arbetet använda sig av metoder för delaktighet i arbetet.

    Det är ett sätt att skapa förutsättningar för en plan som är relevant och som har bred förankring och hög kvalitet.

    Delaktighet kan förstås på minst två sätt: att tillhöra och att höras, att få vara del i ett sammanhang och att få göra sin röst hörd. Att involvera invånare och personal i processen möjliggör delaktighet på båda sätten.

    När den personal som ska arbeta efter planen också är involverad i framtagandet, skapas kännedom om innehållet och engagemang. Bibliotekspersonalen är också de som har djupast kunskap om bibliotekets aktuella verksamhet. För skolans del bör både skolledare och skolbibliotekspersonal involveras.

    När invånarna tillfrågas om sina synpunkter och önskemål kring biblioteksverksamheten, ökar inte bara chanserna för en kvalitetshöjning, utan också kännedomen om och intresset för verksamheten. Det i sig är en vinst för biblioteksverksamheten i kommunen.

    När det gäller invånarna, behöver både användare och icke-användare av folkbiblioteksverksamheten tillfrågas. Barn och unga såväl som äldre.

    Planen ska också ge besked om hur invånaren kan göra för att påverka verksamheten under pågående planperiod, vilket ställer krav på tydlighet och öppenhet, men också tillgänglighet. Påverkan kan till exempel ske genom medborgarförslag, inköpsförslag och dialog med företrädare för bibliotekens prioriterade grupper.

    Principen om armlängds avstånd är viktig. Det finns sätt att involvera politiken utan att hamna i detaljstyrning. Utbildning och workshops kring strategiska frågor i bibliotekssfären kan vara ett sådant sätt. Kanske finns politiska utskott kring olika frågor, till exempel demokratiutveckling, som går att involvera?

    Kommunerna har ett ansvar att hålla samråd med de nationella minoriteterna, var för sig. Inkludera också kontakt med brukarorganisationer för personer med funktionsnedsättning.

    Att tänka på

    • Vilka resurser har kommunen centralt, som kan stödja delaktighetsprocesserna i biblioteksplanearbetet?

    Ta kontakt med

    • Kommunledningsorganisationen, för att se vilket stöd som kan ges i processer som handlar om invånarnas delaktighet.
    • Föreningslivet erbjuder ofta flera arenor för kontakt med civilsamhället. Ta kontakt med föreningskonsulenten, eller direkt med företrädare för föreningarna.

    Läs mer

  • Politiker och tjänstepersoner har olika roller i det demokratiska systemet. Politiken styr och beslutar om inriktningen. Samtidigt är de beroende av tjänstepersoner med fackkunskaper, för att ta fram underlag till besluten.

    Ibland är det endast i samband med uppdraget att ta fram en biblioteksplan, som biblioteksverksamheten kommer upp som ett eget ärende på politikernas bord. När bara ett fåtal tillfällen finns att berätta om biblioteksverksamheten och de lagar som styr den, riskerar dessa mötespunkter – och även biblioteksplanen – att bli informationstunga och beskrivande. Möjligheterna att diskutera visioner för verksamheten kan vara små.

    För att undvika att fastna i detaljer och för att fortsätta upprätthålla principen om armlängds avstånd, kan informationsinsatser för politikerna om bibliotekslagen, skollagen och folkbibliotekens respektive skolbibliotekens olika uppdrag anordnas. Detta kan med fördel ske vid olika tillfällen under den period som en beslutad biblioteksplan gäller.

    När beslutsfattare på kommunal nivå får ökad kunskap om bibliotekens uppdrag och verksamhet, kan de också tydligare se hur biblioteken kan bidra till de politiska mål som har satts upp för kommunen på en övergripande nivå.

    Att tänka på

    • Fråga om du kan få stöd av den regionala biblioteksverksamheten i informationsinsatsen till politikerna!

    Ta kontakt med

    • Nämndordföranden i de berörda facknämnderna, via aktuell tjänsteperson eller på det sätt som är kutym i er kommun, för att erbjuda utbildning/information om bibliotekslagen och kommunens ansvar i biblioteksfrågor.

    Läs mer

Uppföljning, lärande och kommunikation

Processen att ta fram en biblioteksplan har en början och ett slut, från att uppdraget formuleras till dess att planen beslutas i kommunfullmäktige. Att arbeta i den antagna planens riktning kan däremot beskrivas som en cyklisk process, där innehållet bryts ner i mål och följs upp regelbundet.

Lagstiftaren har i förarbetena till bibliotekslagen angett att biblioteksplaner ska gå att följa upp. I bibliotekslagen står också att den myndighet som regeringen utser, ska följa upp hur biblioteksplanerna har utformats och hur de används, tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna. KB är den myndighet som regeringen har utsett för detta.

Uppföljningen sker alltså både på lokal nivå, i kommunens kvalitetsarbete, och på en övergripande nationell nivå.

  • Det är när biblioteksplanen kommer i användning, som det blir tydligt om dess mål och inriktningar är relevanta.

    Används planen för att sätta årsvisa mål, stärka verksamhet som behöver prioriteras och driva utvecklingen i önskad riktning? Eller upptäcker kommunen att biblioteksplanen inte fungerar på det viset?

    Orsakerna bakom att en biblioteksplan inte används, kan vara att omvärldsanalysen inför planarbetet har varit bristande. Kanske har delaktigheten hos invånare och de verksamheter som berörs inte funnits. I sådana fall kan det vara en idé att undersöka möjligheterna att få en revidering av planen under pågående period.

    Det är vanligt att biblioteksverksamheten följs upp i förvaltningarnas och kommunens verksamhetsberättelser och årsredovisning. Denna cykliska process, ett årshjul, behöver all kommunal verksamhet förhålla sig till. Årshjulet innebär oftast att det sker en utvärdering i slutet av varje år och en ekonomisk redovisning. Ofta har biblioteken också vissa nyckeltal som sammanställs, följs upp och redovisas i samband med detta.

    Vad gäller skolbiblioteken specifikt, bör de ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete.

    När en biblioteksplans giltighetstid är på väg att löpa ut, kan det vara dags att utvärdera vilka mål och inriktningar som man har kunnat prioritera att arbeta med under perioden. Vilka mål har inte kunnat nås? Varför? Vilka prioriteringar är fortsatt aktuella och behöver följa med till nästa biblioteksplan? Påbörja arbetet med den nya biblioteksplanen i god tid, för att hinna bearbeta dessa erfarenheter.

    För att få klarhet i vad som åstadkommits och vad som återstår bör bibliotekens personal involveras i uppföljningen. Här finns den direkta kunskapen om verksamheten och erfarenheter från det som gjorts på en detaljerad nivå. Personalens yrkeskunskap (både folk- och skolbibliotek) bidrar till kvalitativa perspektiv på vad som har åstadkommits och är viktiga kunskapsunderlag. De gemensamma samtalen bidrar till ett delat lärande om verksamheten och resultaten.

    Även invånare och användare av biblioteksverksamheten kan bidra med viktig information. Det är också en god idé att titta på den nationella biblioteksstatistiken, för att kunna göra relevanta jämförelser och kvantitativa bedömningar av verksamhetens status.

    De underlag som skapas är värdefulla bidrag in i nästa periods biblioteksplan, tillsammans med tidigare verksamhetsberättelser. Hur biblioteksplanen ska följas upp och utvärderas kan skrivas in i själva planen. När ska det ske och vem har ansvaret?

    Att tänka på

    • Hur kan uppföljningen av biblioteksplanen bli en process för lärande om verksamheten?
    • Hur ska biblioteksplanen följas upp och av vem?

    Ta kontakt med

    • Verksamhetscontroller, kommunledningsförvaltningen.

    Läs mer

  • KB har, enligt bibliotekslagens paragraf 18, ett uppdrag att följa upp hur biblioteksplanerna används och vad de innehåller. Uppföljningen ska ske tillsammans med kommuner och regioner.

    Lagstiftaren har velat åstadkomma likvärdig biblioteksverksamhet för invånaren, oavsett var i landet man bor. Det är skälet till att den nationella uppföljningen finns.

    Några olika former för KB:s uppföljning har över tid mejslats fram:

    KB anordnar konferenser, ibland i samarbete med Kulturrådet och MTM. Här kan företrädare för biblioteksverksamheter runtom i landet ta del av ny kunskap och erfarenheter från forskning och praktik. Ett eller flera tillfällen för dialog om biblioteksplaner ordnas också årligen mellan de regionala och kommunala biblioteksverksamheterna och KB.

    En viktig del av uppföljningen är också de rapporter som KB publicerar om biblioteksplanernas innehåll och användning. När KB läser och följer upp planerna, sker det med bibliotekslagens skrivningar i fokus. Den vägledning som du just nu läser ger en god bild av vad KB särskilt uppmärksammar i sin läsning av biblioteksplanerna i förhållande till bibliotekslagen. Du hittar till alla rapporter via sidan Publikationer. Där kan du välja ämnet Biblioteksplaner.

    En vägledning för kommunernas biblioteksplanearbete har utarbetats av KB och reviderats några gånger. Den senaste versionen läser du nu. Den är framtagen i dialog med kommunala och regionala biblioteksverksamheter samt myndigheterna MTM, Kulturrådet och Skolverket.

    KB räknar också hur stor andel av kommunerna som har en aktuell biblioteksplan. Den senaste siffran (2023) är 98 procent.

    Läs mer

  • Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat dokument, som kommunens tjänstepersoner har att arbeta efter. Samtidigt vill lagstiftaren att planen ska berätta om prioriteringar i verksamheten på ett sätt som är lätt för människor att förstå. Enligt Språklagen ska språket i offentlig verksamhet vara vårdat, enkelt och begripligt. Det ska också vara tydligt i planen hur invånarna kan påverka biblioteksverksamheten.

    På så vis har en biblioteksplan flera målgrupper: tjänstepersoner, invånare och även politikerna själva. Att det ska vara lätt att förstå visionerna för verksamheten och prioriteringar i den, ställer högra krav på tillgänglighet i texten.

    Biblioteksplanens tilltal bör utgå från invånarens perspektiv. Vad får jag ut av bibliotekens verksamhet, vad gör den för skillnad för mig? Det gör verksamheten lättare att förstå, än om tilltalet utgår från tjänstepersonens perspektiv.

    Det kan vara en bra idé att skapa en klarspråksversion av planen, som uttrycker innehållet på ett enkelt och begripligt sätt. Planen kan också bildsättas på ett tydligt och relevant sätt, tryckas upp och spridas i kommunen. Den kan också finnas på webben, så att den kan läsas av skärmläsare. Både politiker och invånare har nytta av en biblioteksplan som är tillgänglig för alla.

    Kanske behöver planen också översättas till fler språk än svenska? På så vis kommer biblioteksplanens innehåll att finnas i flera format. Dels det politiskt beslutade styrdokumentet, en klarspråksversion, tryckt och på webben, och versioner på andra språk.

    Att tänka på

    • Ta ett perspektiv som är utifrån, snarare än inifrån verksamheten!
    • Biblioteksplanen behöver finnas i format som är tillgängliga för alla.
    • Skapa en kommunikationsplan för biblioteksplanen.

    Ta kontakt med

    • Förvaltningens eller kommunens kommunikatörer, på ett tidigt stadium.

    Läs mer

Biblioteksplanen och lagen

Bibliotekslagen är en viktig utgångspunkt för biblioteksplanen. Läs mer om lagarna som påverkar planen här.

Läs mer
Frågor och funderingar? Kontakta oss gärna med synpunkter eller frågor kring biblioteksplaner och vägledningen: biblioteksplaner@kb.se
Tyck till

Hjälpte den här sidan dig?