Europarådets rekommendation
Den 5 april 2023 godkände Europarådet en ny rekommendation för bibliotekslagstiftning och policyer i Europa. Genom rekommendationen vill ministerkommittén stärka medborgarnas aktiva medborgarskap i ett demokratiskt samhälle genom biblioteken. På den här sidan berättar vi om vad det innebär för svenska bibliotek genom att ge en kontext till rekommendationen samt sammanfatta respektive rubrik.
Rekommendationen har utarbetats i samarbete med EBLIDA
Länk till annan webbplats. och medlemsländerna. Inom Europarådet hör rekommendationen hemma i den del som heter Committee for Culture, Heritage and Landscape (CDCPP). Den föregående rekommendationen beslutades år 2000. Sedan dess har flera delar hunnit bli inaktuella, inte minst har tekniken utvecklats sedan år 2000. Kungliga biblioteket har översatt rekommendationen till svenska och publicerar den här. Andra länders översättningar kan läsas hos EBLIDA Länk till annan webbplats.. Texterna är direktöversatta från engelska och för att få en bättre förståelse för innebörden har KB sammanfattat rekommendationen på denna sida.
Viktiga delar i rekommendationen
Rekommendationen ska genom biblioteken stärka aktivt medborgarskap i ett demokratiskt samhälle. Områden som kultur och utbildning finns med som viktiga delar, liksom fri tillgång till information och internet. Rekommendationen framhåller även den sociala dimensionen av bibliotek och bibliotekens engagemang för ett hållbart, demokratiskt och rättvist samhälle.
Helt nya områden har också lyfts in i rekommendationen såsom Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen, artificiell intelligens (AI), och globala kriser eller katastrofer. Inom upphovsrätten har EU beslutat om ett nytt direktiv: ”Upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG Länk till annan webbplats.". Texten utgår från Europaparlamentets råd och direktiv (EU) 2019/790 Länk till annan webbplats. som är vägledande för Sverige.
Rådslutsatser och andra rättsliga dokument
Europarådet antar slutsatser för att lyfta frågor med särskild betydelse och ange åtgärder som ska vidtas eller mål som ska uppnås, dessa kallas rådslutsatser. Den första delen av dokumentet är rådslutsatserna och avslutas med ministerrådets rekommendation till medlemsländernas regeringar.
I avsnittet finns också en lång lista på andra konventioner inom Europarådet, rättsliga dokument inom EU och andra internationella rättsliga dokument samt dokument inom fackområden. Listan ger en översikt över närliggande konventioner och överenskommelser.
Vem har nytta av rekommendationen?
Rekommendationen vänder sig främst till det allmänna biblioteksväsendet, biblioteken och beslutsfattare. Tjänstepersoner i kommun och region, lärosäten med flera, men även intressenter av bibliotekspolitik i hela samhället kan ha nytta av rekommendationen.
Hur kan rekommendationen användas?
Rekommendationen ger en grundläggande förståelse för bibliotekens funktion ur ett Europeiskt perspektiv. Den kan vara till stöd för kommunal eller regional biblioteksverksamhet vid framtagandet av biblioteksplaner, eller i samtal om bibliotekens mål och syften.
Rekommendationen omfattar områden som vår nationella bibliotekslagstiftning inte täcker, till exempel hållbarhet och Agenda 2030, öppen vetenskap, globala och lokala hot, samt AI. På dessa punkter kan rekommendationen ses som ett komplement till bibliotekslagen.
En brist som KB identifierat i rekommendationen är att barns rättigheter inte uppmärksammas. Som komplement kan därför Konventionen om barnets rättigheter Länk till annan webbplats. vara vägledande, liksom Strategi för ett starkt biblioteksväsende 2022-2025 [pdf] Länk till annan webbplats. som också tar upp barns rättigheter i flera olika avsnitt.
Hur bindande är rekommendationen?
Rekommendationen är beslutad under ett ministerrådsmöte och har försetts med rådslutsatser, vilket gör att det är en stark uppmaning till medlemsländerna att följa det som står i rekommendationen. Sverige har som medlemsland varit delaktig i framtagandet av dokumentet och står bakom det som rekommenderas. Samtidigt är det inte en lag eller förordning som ska omsättas i nationell lagstiftning och på så sätt bli juridiskt bindande. En rekommendation har snarare politisk vikt, det visar på en ambition eller riktning som medlemsstaterna bör ta.
Rekommendationen i korthet
Som bilaga till rådslutsatsen finns själva sakinnehållet, alltså rekommendationen, med början från avsnitt I (sidan 4). Rekommendationen består av fem sektioner och 15 delar. Sektionerna sammanfattas nedan. Nyttja gärna sammanfattningen för att hitta till intressanta delar av rekommendationen. Eventuella källhänvisningar bör göras direkt till originaltexten.
I. Yttrandefrihet, fri tillgång till information och demokratiskt deltagande (sida 4)
Avsnittet presenterar bibliotekens grundvärderingar samt de principer som bör prägla verksamheten, bland annat vad gäller samlingar, användningen av digitala informationsresurser och verktyg.
Viktiga punkter:
- Bibliotek är oberoende mötesplatser och arenor för öppen tillgång till information och offentlig diskussion i det demokratiska samhället.
- Kostnadsfri tillgång till bibliotek är en grundläggande rättighet.
- Biblioteket är en “trygg plats” för alla typer av minoriteter.
- Innehållet i bibliotekets samlingar ska vara oberoende och baserat på en professionell bedömning. Samlingarna ska spegla mångfald i språk, innehåll och format.
- Bibliotek behöver samarbeta kring samlingarna samt nödvändig infrastruktur lokalt, regionalt och nationellt.
- Bibliotek ska sträva efter att tillhandahålla digitala informationsresurser enligt samma principer som för de fysiska samlingarna.
- Biblioteket är en demokratiskt kraft och en plattform för diskussion och engagemang.
II. Bibliotek inom ramen för FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling (sida 6)
Avsnittet ser biblioteken som en viktig aktör för att nå de globala hållbarhetsmålen. Framförallt ses biblioteken som en aktör som kan göra insatser vad gäller fattigdom, isolering och socialt utanförskap genom att minska informationsklyftor. Här finns också skrivningar om finansiering av biblioteken och utbildning.
Viktiga punkter:
- Medlemsstaterna bör erkänna bibliotekens uppdrag och uppgifter för att nå hållbarhetsmålen.
- Biblioteken ska samarbeta med varandra kring hållbarhetsmålen och följa upp insatser.
- Finansieringen av bibliotek behöver förhålla sig till verksamhetens mål.
- Yrkesutbildade bibliotekarier bör finnas på ledningsnivå. Bibliotekarieutbildning är en nödvändighet för bibliotekstjänster.
- Det ska finnas resurser för personalens kompetensutveckling.
III. Globala och lokala hot och biblioteksverksamhet (sida 7)
Avsnittet beskriver biblioteken som en samhällsviktig funktion, där verksamheten ska kunna fortgå även vid kriser eller krig. Det kräver planering, finansiering och samarbeten.
Viktiga punkter:
- Myndigheter på alla nivåer i samhället ska erkänna bibliotekens samhällsviktiga funktion och bibliotekens betydelse i sitt samhälle i tider av kris.
- Genom kontinuitetsplaner och riskbedömningar kan biblioteken förebygga, minska och undvika risker.
- Biblioteksverksamheten ska kunna fortgå under ogynnsamma förhållanden.
- Tanken om biblioteket som en “säker plats” ska främjas, en plats där både kommunikationskanaler och tillförlitlig information finns tillgängligt.
- Bibliotekens beredskap behöver tas med i budgetarbetet.
- Etablera samarbeten och nätverk med aktörer i katastrof- och krissituationer, så att verksamheten snabbt kan anpassas utefter situationen.
IV. Digital transformation och främjande av ett hållbart, tillförlitligt och inkluderande biblioteksekosystem (sida 8)
Avsnittet beskriver hur biblioteken befinner sig i en digital transformation. Biblioteken är en viktig aktör för att öka allmänhetens digitala kompetenser och medie- och informationskunnighet (MIK). Bibliotekens värderingar ska prägla användningen av exempelvis artificiell intelligens.
Viktiga punkter:
- Biblioteken ska utöka den analoga verksamheten med digitala format.
- Biblioteken ska stödja distansutbildning.
- Biblioteken ska själv nyttja samt främja etisk användning av AI och algoritmer och undvika tekniska lösningar som skapar skillnader eller diskriminering.
- Biblioteken stärker användarnas digitala kompetenser och MIK med målsättningen att de ska kunna fatta egna beslut.
- Biblioteken ska stärka enskildas möjligheter att skydda sig mot manipulation och desinformation.
- Biblioteken gör användarna medvetna om sina digitala rättigheter och främjar på så sätt digital egenmakt.
V. Upphovsrätt och skydd av bibliotekens kulturarv (sida 9)
Biblioteken ska ges möjlighet att tillhandahålla digitala informationsresurser till sina användare, bland annat e-böcker. Biblioteken ska följa upphovsrätten samt främja övergången till öppen vetenskap.
Viktiga punkter:
- Biblioteken ska följa de nationella regleringarna och EU-rätten vad gäller upphovsrätt.
- Biblioteken ska tillåtas tillhandahålla material oavsett om det är i tryckt, audiovisuellt eller digitalt format.
- Alla intressenter på bokmarknaden ska verka för att stärka e-bokutlåningen på bibliotek, men samtidigt säkerställa skälig ersättning till författare och förläggare.
- Biblioteken ska främja öppen vetenskap och ett sundare och mer effektivt forskningsekosystem.