Donationen i historia och samtid

KB samlar in material på främst tre sätt – via pliktleveranslagarna, donationer och inköp. Insamlingen är en stor del av bibliotekets uppdrag, som bland annat går ut på att bevara både utgivet och annat producerat material för eftervärlden. På så sätt är KB en del av att tillgängliggöra bra och säkra källor, som kan användas för att forska om svensk kultur och historia.

Under snart 400 år har tryckerierna skickat pliktexemplar till KB, men det var först på 1800-talet som den så kallade pliktexemplarslagen började fungera på allvar. På den tiden var det endast tryckt material som pliktlevererades, idag omfattar lagstiftningen även audiovisuellt och visst elektroniskt material.

Pliktexemplarslagen är sedan 1661 en mycket viktig del av KB:s insamling, men den har alltid kompletterats av donationer, inköp, byten, krigsbyten och depositioner. Detta har varit helt avgörande för hur KB:s samlingar byggts upp genom historien. Ett av de viktigare krigsbytena från trettioåriga kriget är den världsberömda handskriften Codex Gigas, även kallad Djävulsbibeln, då den innehåller en unik bild av djävulen.

Många av de absolut äldsta samlingarna, till exempel stora delar av Vasakungarnas bibliotek, förstördes dessvärre i den stora slottsbranden 1697. En hel del konst, böcker och handskrifter hade innan dess följt med drottning Kristina när hon abdikerade och lämnade Sverige 1654.

Samlingarna har dock byggts upp igen tack vare stora privata donationer. En uppbyggnad som påbörjades under 1700-talet, då KB tog emot stora och betydelsefulla boksamlingar efter bland andra Gustav III, Gustav IV Adolf och Carl Gustaf Tessin. Handskriftssamlingen fick under samma period ta emot betydande tillskott från flera privata samlare, den kanske viktigaste donationen var dock de många medeltida och äldre handskrifter som KB 1780 fick ta över i samband med att Antikvitetsarkivet lades ner och delades upp mellan Riksarkivet och KB.

Under 1800-talets andra hälft expanderade KB både sin verksamhet och sina samlingar under ledning av den legendariske överbibliotekarien Gustaf Edvard Klemming. Utöver ett mer aktivt förvärv och inkrävande av pliktexemplar tog KB under denna tid emot viktiga samlingar från till exempel Drottningholmsbiblioteket, Karl XV:s och Rosersbergs bibliotek, det Engeströmska biblioteket samt släkten Rålambs samlingar. Klemming, som själv var en storsamlare, skänkte dessutom stora mängder av sina egna samlingar till sin arbetsplats.

Den som vill fördjupa sig i de samlingar som bidrog till att bygga upp KB:s bestånd kan läsa mer om denna expansiva tid i KB:s historia i Sten G. Lindbergs skrift Givarna gjorde biblioteket (1977) Länk till annan webbplats..

Under 1900-talet moderniserades biblioteket och blev alltmer ledande inom humaniora och humanistisk forskning. Donationerna fortsatte att komma in och, tillsammans med pliktexemplaren, berikade de bibliotekets samlingar. De äldre typerna av handskrivet, handritat och tryckt material blandades upp med nya teknikinnovationer: fotografier, film och annat audiovisuellt material och så småningom även digitalt fött material.

Även nya samlingsformer utvecklades under denna tid, till exempel personarkiven. Ett av de största personarkiven är Selma Lagerlöf-samlingen Länk till annan webbplats., två andra betydelsefulla donationer är de av Unesco utsedda världsminnena Dag Hammarskjölds samling och Astrid Lindgrens-arkiv. Utmärkelsen ges till arkiv, museer eller dokument som anses ha ett värde för hela mänskligheten.

KB får idag även in donationer från enskilda samlare, som ofta innehar material som saknas hos KB. Här dominerar materialtyper som till exempel affischer, vykort och exlibris. Ett exempel är den stora donationen av affischer från samlaren Paul Lipschutz Länk till annan webbplats., som inkom 2008. Samlingen innehåller ca 25 000 unika affischer, böcker och annat grafiskt material.

Donationens väg in till KB

När KB får ett erbjudande om en donation påbörjas resan genom att ett ärende skapas och diarieförs. Diarieföringen är dels ett sätt att administrera donationsärenden, dels ett sätt att bevara en historik kring vilka erbjudanden KB får in.

Därefter tar samlingsexperterna vid och bedömer, utifrån olika kriterier, om samlingen ska tas emot eller inte. Ibland krävs återkommande kontakt med donatorn för att få svar på frågor om vilka materialtyper erbjudandet omfattar, hur stora mängder det rör sig om och huruvida donatorn själv äger materialet.

Om donationen är stor och kräver mycket utrymme eller eventuella bevarandeinsatser involveras i detta skede även magasinsplaneringsgruppen och konservatorerna innan beslut tas om en donation ska tas emot. Ibland kan det också finnas oklarheter kring ägandeskap och då kommer KB:s jurister in i bilden.

Ibland görs även ett besök i donatorns hem för att ge en bättre bild av en samling och historien kring den. Exempelvis fick KB nyligen ett erbjudande om en koffert med material efter Cornelis Vreeswijk. Eftersom hans efterlämnade papper finns spridda på olika håll var det viktigt för KB att få träffa donatorn och fråga om materialet i kofferten för att få så mycket information som möjligt om samlingen i fråga.

Avtal och mottagning

Nu dokumenteras donationen även i KB:s accessionsliggare. Donationen får ett unikt nummer, som talar om vilket år och i vilken ordning donationen togs emot och vad som ingick i den.

När samlingen väl kommer till KB är den första anhalten karantänsrummet. Där kontrolleras att materialet inte är angripet av skadedjur, mögel, fukt eller smuts, som skulle kunna kontaminera andra redan befintliga samlingar i magasinet. Efter två veckor i karantän packas materialet om i arkivlådor och flyttas till sin rätta plats i KB:s underjordiska magasin. Länk till annan webbplats.

Uppordning och katalogisering

Efter karantänen påbörjas arbetet med att ordna upp materialet, så att det så småningom kan tillgängliggöras för KB:s användare. KB har många olika typer av samlingar som skiljer sig åt till innehåll, struktur och format, och det kräver ofta olika hantering för hur de ordnas, förvaras och beskrivs.

Oavsett vilken samling en donation tillhör är det viktigt att förstå att det kan ta lång tid innan samlingen är helt tillgänglig. Enstaka objekt och mindre samlingar uppordnas och katalogiseras relativt omgående, men när det gäller större samlingar som innehåller flera tusen objekt kan det ta flera år att färdigställa uppordningen.

Vissa samlingar, särskilt handskriftssamlingens personarkiv, är dessutom endast grovsorterade fram tills det att en användare hör av sig och är intresserad av att ta del av materialet. Det kan då dröja innan materialet blir tillgängligt eftersom materialet först måste sorteras innan det kan lämnas ut i KB:s specialläsesal.

Exempel på nyinkomna donationer

När en handskriftssamling eller ett personarkiv tas emot görs alltid en översiktlig katalogpost i Arken som informerar om att samlingen finns på KB. Posten beskriver kortfattat vad samlingen innehåller och om det finns särskilda villkor för tillgång. Katalogposten fylls sedan på med mer information under uppordnandets gång.

För personarkiv är det praxis att först grovordna samlingen efter handlingstyp. Vanligt förekommande handlingstyper Länk till annan webbplats. är brev, manuskript, biographica, dagböcker och ekonomiska handlingar. Innehållet i kofferten efter Cornelis Vreeswijk, som inte var sorterat eller hängde ihop på något särskilt sätt, grovordnades efter ankomsten till KB på: brev, manuskript, biographica, fotografier, pressklipp, tryck, teckningar och ämnesordnade handlingar.

Efter grovordningen sorteras varje handlingstyp i en relevant inbördes ordning. I samband med den mer grundliga sorteringen kommer materialet att placeras in i skyddsomslag och kapslar. Kapslarna etiketteras sedan med samlingens namn och ställs på en hylla i magasinet tills en forskare frågar efter det.

En nyinkommen donation till KB:s affischsamling skänktes till KB av Tim Badejos 2022. Den består av runt 100 affischer från konserter, men i donationen ingår även flyers, backstagepass och tidningsklipp. Samlingen sorteras på de olika typerna av objekt samt i storleksformat och den hålls samman som en särskild samling. Även här skapas en katalogpost i Arken, eftersom det rör sig om en samling som hålls ihop via proveniens, alltså den person som ägt eller samlat materialet. 

En nyinkommen donation till KB:s bildsamling består av ca 750 skioptikonbilder (en äldre typ av diabilder på glas) som donerades av Birkagården 2023. Bilderna har använts i samband med till exempel sagoberättande i stiftelsens pedagogiska verksamhet. Den här typen av material kräver särskilda plåtlådor i anpassad storlek, innan uppordningen sätter igång kontaktas därför en av KB:s konservatorer. Varje enskild skioptikonbild kommer att få ett skyddsomslag innan de placeras i plåtlådan. Samlingen kommer sedan att beskrivas i Libris, med en katalogpost för varje berättelse, exempelvis Elsa Beskows Tomtebobarnen.

Ta del av KB:s samlingar

KB har som nationalbibliotek i uppdrag att bevara samlingarna för all framtid. Detta innebär att material ur den svenska samlingen och de så kallade specialsamlingarna endast kan studeras på plats i KB:s läsesalar. Det är också viktigt att känna till att villkoren för att studera olika material kan skilja sig åt. Information om detta finns på kb.se eller i materialets katalogposter.

Efter att ett material ordnats och beskrivits kan det, oavsett hur det inkommit till KB, sökas och beställas fram till KB:s läsesalar genom de tjänster där materialet beskrivs. Om du inte hittar det du söker i katalogerna eller har frågor kring materialet är du välkommen att kontakta KB via mejl, telefon eller kontaktformulär.

Den 29 mars berättar fil. dr. Janis Kreslins, förste bibliotekarie och mångårig medarbetare på KB, mer om bibliotekets samlingar i föreläsningsserien Berättelser från KB. Välkommen på en resa i KB:s magiska undre värld!

Skribenter: Marlene Eriksson, Rasmus Lindgren och Elisabeth Boogh