Från Vimmerby till Humlegården

Astrid Lindgren (1907–2002) kräver ingen närmare presentation. Sveriges kanske mest kända och folkkära författare någonsin är fortfarande ständigt aktuell, drygt 20 år efter sin död. Lindgrens verk lever vidare på film och på scen och hennes böcker når ut till nya generationer, år efter år. På KB finns givetvis alla bokutgåvor, både på svenska och i översättningar Länk till annan webbplats., bevarade för framtida forskning. Dessa så kallade nationalexemplar av Astrid Lindgrens böcker ska KB bevara för all framtid. De är därför bara tillgängliga som läsesalslån för den som fyllt 18. På KB bevaras även mängder av film- och ljudupptagningar av Lindgrens verk Länk till annan webbplats.. Men här finns framför allt Astrid Lindgrens arkiv, det mest omfattande arkivet efter en enskild person i KB:s samlingar.

137 hyllmeter

Astrid Lindgren började överföra material till KB redan 1980. I samband med att de första kartongerna anlände till Humlegården fick Lindgren av dåvarande chefen för handskriftsavdelningen rådet att ”inte kasta något”, ett råd hon omsorgsfullt följde. Efter Astrid Lindgrens död fortsatte material att tillföras arkivet från arvingarna men även från andra donatorer. 2005 utsågs Astrid Lindgrens arkiv till världsminne. Utmärkelsen ges av Unesco till arkiv, museer eller dokument som anses ha ett värde för hela mänskligheten.

Idag omfattar Astrid Lindgrens arkiv, med signum HS L230, sammanlagt 137 hyllmeter papper, fotografier, ljudupptagningar och rörlig bild plus 8,5 hyllmeter böcker. Materialet i arkivet täcker i huvudsak tidsperioden 1933–2007, men tyngdpunkten ligger på tiden efter 1970. Arkivmaterialet speglar framför allt Lindgrens författarskap. Förläggarrollen har lämnat sparsamma avtryck och privatpersonen Astrid Lindgren syns nästan inte alls. Den som vill fördjupa sig i arkivets innehåll kan ta del av arkivförteckningen i Arken  Länk till annan webbplats. eller Lena Törnqvists mer djuplodande artikel i Biblis nr 58 2012 Länk till annan webbplats..

De manuskript Astrid Lindgren behöll och lämnade efter sig i arkivet är i regel maskinskrivna genomslags- eller karbonkopior av sådant som skickades till bokförlag eller produktionsbolag.

Arkivet innehåller även originalillustrationer av gestalter ur Astrid Lindgrens verk utförda av framför allt Ingrid Vang Nyman. Ett urval av dessa, inklusive denna skiss från tidigt 1950-tal, kan du ta del i en digital kollektion på kb.se.

Säckar med brev

Astrid Lindgren var inte bara en populär författare. Hon deltog aktivt i det offentliga samtalet och var en viktig opinionsbildare i Sverige, där hon även blev ”biktmor” för tusentals människor. Hon fick därför enorma mängder brev. Omfattningen ökade lavinartat på 1970-talet och kulminerade i samband med hennes 80- och 90-årsdagar.

Av de sammanlagt 75 000 breven är drygt hälften barnbrev, som är ordnade geografiskt på avsändarland med en inbördes kronologisk ordning. Här finns både individuella beundrarbrev och brev från hela klasser och skolor, inte minst från Tyskland där omkring 200 skolor är namngivna efter Astrid Lindgren.

De 27 000 breven från 11 800 vuxna brevskrivare är katalogiserade på avsändare. Bland dessa ingår korrespondens med olika förlag och mediebolag samt företag som vill använda Astrid Lindgrens namn eller gestalter.

Sammanfattningsvis innehåller brevsamlingen allt ifrån starka vittnesmål om vilken tröst Bröderna Lejonhjärta varit för familjer med dödssjuka barn till affärsförslag och mer eller mindre stereotypa tiggarbrev. Barnbreven ger dessutom en kulturhistoriskt värdefull inblick i framför allt svenska och tyska barns livsvillkor och vardag under den andra halvan av 1900-talet.

Astrid Lindgren besvarade tusentals brev så länge hon orkade men i mitten av 1980-talet blev hon tvungen att börja använda förtryckta svar och så småningom tvingades hon även ta hjälp av en sekreterare. Många brev blev alltså på ett eller annat sätt besvarade, men Lindgren sparade få kopior av sina egna, i regel maskinskrivna, brev. Det bör alltså finnas tiotusentals originalbrev från Astrid Lindgren spridda över världen. Har du kanske ett sådant hemma i byrålådan? I så fall tar KB gärna emot det!

Tillgång och rättigheter

Stora delar av Astrid Lindgrens arkiv är fritt tillgängligt för den som vill studera materialet i KB:s specialläsesal. I stort sett allt som ingår i arkivet är dock upphovsrättsskyddat, vilket innebär att det inte får reproduceras eller citeras hur som helst. Rättigheterna till Astrid Lindgrens verk förvaltas av Astrid Lindgren AB Länk till annan webbplats., som även äger rättigheterna till Ingrid Vang Nymans illustrationer. Det krävs dessutom tillstånd från Astrid Lindgren AB för att få tillgång till stenogramblock och vuxenbrev.

Ytterst få av de tusentals brevskrivarna, varav de flesta fortfarande är i livet, kan ens ha föreställt sig att deras brev skulle hamna på en offentlig institution. Och de har knappast skrivit till Astrid Lindgren med avsikten att deras alster skulle bli tillgängliga för allmän beskådan. För den som tar del av breven, både från vuxna och barn, finns det därför etiska aspekter att ta hänsyn till även när det inte finns några juridiska hinder för att ta del av materialet. 

En svårtillgänglig guldgruva

Den som vill forska på Astrid Lindgrens författarskap hittar nog inte mycket spännande i de maskinskrivna manuskripten, som är i princip färdiga för tryck och inte berättar om den långa process som föregick dem. De stenogramblock som finns bevarade på framför allt KB är därför betydligt mer intressanta – men mycket mer svårtillgängliga. För det första krävs det tillstånd från Astrid Lindgren AB för att överhuvudtaget få ta del av blocken, för det andra är innehållet svårt (för de flesta rentav omöjligt) att läsa. Men det är bara i stenogramblocken man kan följa Lindgrens arbete med strykningar, omskrivningar och finslipningar av det som sedan blev renskrivna manuskript.

Stenogramblocken är numrerade med korta annotationer om innehållet. Att tolka innehållet i dem i sin helhet har beräknats innebära fem års heltidsarbete, men snart finns det kanske ett verktyg för att lättare sätta sig in i de gåtfulla blockens innehåll? 2020–2022 pågick ett tvärvetenskapligt projekt hos Svenska barnboksinstitutet Länk till annan webbplats., hemvist för ytterligare ett tiotal stenogramblock. I projektet anlitades stenografikunniga medborgarforskare för att delta i transkriberingen av utvalda stenogramblock. Den 15 februari berättar litteraturvetaren Malin Nauwerck mer om stenogramblockens "krumelunser och klenodier" i KB:s föreläsningsserie Berättelser från KB. Välkommen!