En underjordisk etta

Djupt under jorden i Humlegården döljer sig någonting märkligt. Ett litet rum med syfte att försöka återskapa miljön i en 41 kvadratmeter stor etta, som beboddes av en författare på Södermalm. I rummet finns bland annat en säng, bokhyllor fulla med böcker, en blå soffa med två tillhörande fåtöljer, ett soffbord, en nätt ljus skänk med spegel, en skrivmaskin (självklart!) av märket Mercedes Prima och diverse olika prydnadsföremål.

Rummet är det berömda Nelly Sachs-rummet, ett utrymme mellan två av KB:s underjordiska magasin som har omvandlats till ett författarhem med hjälp av donationer från Bengt och Margaretha Holmqvist, två goda vänner till författaren Nelly Sachs. Bengt var verksam som litteraturkritiker och Margaretha översättare av tysk och finskspråkig litteratur. Efter Nelly Sachs död ärvde paret Holmqvist hennes böcker, brev och manuskript, som idag finns på KB och utgör handskriftssamlingen L90 Länk till annan webbplats..

Makarna Holmqvist ärvde också författarens möbler och annat lösöre, som liksom breven och manuskripten bevaras i KB:s underjordiska magasin. Det första Nelly Sachs-rummet i KB:s då nybyggda annex invigdes av ingen mindre än Olof Palme på vad som skulle ha varit Sachs 80-årsdag den 10 december 1971, lite mer än ett år efter hennes död den 12 maj 1970. Rummet som idag finns i Humlegårdens magasin är alltså egentligen det ”andra” Nelly Sachs-rummet och återinvigdes 1998 när de underjordiska magasinen i Humlegården var färdigbyggda.

Lagerlöf som litterär ledsagare

Men vem var Nelly Sachs? Författaren och poeten Leonie Sachs föddes den 10 december 1891 i Berlin. Hon växte upp som ensambarn i ett välbärgat högborgerligt och sekulariserat judiskt hem tillsammans med fadern William och modern Margarete.

Gösta Berlings saga blev också början på en lång vänskap med författaren Selma Lagerlöf. De unga tyska författaren och den äldre svenska nationalikonen skulle komma att brevväxla med varandra i över tjugo år, och Lagerlöf spelade så småningom även en viktig roll i Nelly Sachs flykt från Nazityskland.

Innan dess hann mycket hända i Sachs privata liv liksom i hennes omvärld. I november 1930 gick fadern William bort, vilket försämrade levnadsvillkoren för hans fru och dotter. Läget försvårades ytterligare efter Hitlers maktövertagande. Nelly Sachs och hennes mor trakasserades av hyresgäster i huset på Lessingstrasse 33, som de flyttat till efter faderns död, och otryggheten tilltog ytterligare när lägenheten plundrades. Till slut tvingades de lämna sitt hem.

Flykt och författarskap

Eftersom Nelly Sachs och hennes mor, liksom så många andra med judiskt ursprung, blivit utfrusna ur den tyska livsgemenskapen sökte de sig till konstnärliga och intellektuella sammanhang inom det Judiska kulturförbundet och Sachs hann publiceras i flera judiska kulturtidskrifter före flykten till Sverige. Sista gången i april 1939 med tilläggsnamnet ”Sara”, vilket alla judiska kvinnor påtvingades under den här tiden.

Nelly Sachs kom till Sverige med det sista reguljära passagerarflyget från Berlin i början av maj 1940, efter långa och omständliga flyktförberedelser. För att kunna fly från Tyskland behövde Sachs och hennes mor visa att de kunde klara sitt uppehälle i Sverige. Det hjälpte Selma Lagerlöf till med och Sachs fick även stöd av prins Eugen, vilket så småningom ledde till att mor och dotter kunde lämna Tyskland. En gestapoman avrådde dem från att ta tåget, eftersom många som försökte lämna landet med tåg stoppades vid gränsen.

Nelly Sachs hann dock aldrig träffa sin förebild, brevvän och välgörare Selma Lagerlöf. Hon gick bort den 16 mars 1940, det vill säga ett par månader innan "Leonie Sachs", som Lagerlöf kallar henne i brevet här nedan, anlände till Sverige.

Väl i Sverige flyttade Nelly Sachs och hennes mor runt innan de till slut hamnade på Bergsunds strand på Södermalm i Stockholm. Där levde de under knappa förhållanden, men lyckades också bygga upp en social gemenskap. Förutom Bengt och Margaretha Holmqvist lärde Sachs känna många svenska författare, till exempel Erik Lindegren och Gunnar Ekelöf.

Första diktsamlingen som Nelly Sachs gav ut efter sin flykt, In den Wohnungen des Todes Länk till annan webbplats., publicerades 1946. Diktsamlingen finns i översättning av Margaretha Holmqvist och har den svenska titeln I dödens boningar Länk till annan webbplats.. Det är en samling dikter som djupt präglats av kriget och förintelsen. Anders Olsson beskriver hur Sachs i diktsamlingen och hennes framtida författarskap kommer att bli till ”ett anonymt språkrör för offren” i sitt skrivande. Därmed får författarskapet efter flykten från Tyskland en riktning och ett syfte som Olsson menar är starkt förknippat med upplevelsen av kriget, konsekvenserna av att leva under landsflykt och ständigt följas av den stora skugga som de offer kriget lämnat efter sig kastar över efterkrigstidens Europa.

Förutom sitt eget skrivande ägnade sig Nelly Sachs också åt att översätta andra författare och poeter, till exempel Edith Södergran, Karin Boye, Dan Andersson, Karl Vennberg, Harry Martinson, Gunnar Ekelöf och Johannes Edfelt. Flera av manuskripten till dessa översättningar finns bevarade i L90:5:1-4. Nelly Sachs fick också en särskild relation till Gunnar Ekelöf, och deras vänskap ska ha varit särskilt viktig för henne under den svåra tid då hon på grund av psykiska problem periodvis var inlagd på Beckomberga under 1960-talet.

Nobelpriset och eftermälet

På sin födelsedag den 10 december 1966 tilldelades Nelly Sachs Nobelpriset i litteratur. Motiveringen på engelska lyder:

for her outstanding lyrical and dramatic writing, which interprets Israel's destiny with touching strength.

I sitt tal till pristagaren skrev Svenska Akademiens ständige sekreterare Anders Österling också att:

Nelly Sachs’s writing is today the most intense artistic expression of the reaction of the Jewish spirit to suffering, and thus it can indeed be said to fulfill the humane purpose underlying Alfred Nobel’s will.

Nobelprismedaljen skänktes av Margaretha Holmqvist 2004 till Jüdisches Museum i Berlin. Det finns dock en kopia av medaljen i L90.

Nelly Sachs avled i cancer på S:t Görans sjukhus i Stockholm den 12 maj 1970 och ligger begravd på Norra judiska begravningsplatsen i Solna. Innan Nelly Sachs lägenhet plockades ihop 1970 hann KB:s dåvarande ställföreträdande riksbibliotekarie Harry Järv dokumentera hur det såg ut i lägenheten. Bilderna Järv tog inspirerade till hur man senare kom att inreda Nelly Sachs-rummet.

Även om rummet inte alls är lika stort som den ursprungliga lägenheten, vilket många tror, har replikan i Humlegårdens underjord en stark litterär utstrålning. I en liten ask ligger det fina månstenshalsbandet som Sachs bar vid Nobelfestligheterna 1966.

Mot en av bokhyllorna vilar ikonen Den vägvisande Gudsmodern som Sachs fått i gåva av Gunnar Ekelöf. Sängen är bäddad och böckerna står prydligt uppställda i bokhyllorna.

Det är få förunnat att besöka Nelly Sachs-rummet idag. Rummets placering i underjorden gör det svårtillgängligt för alla utom de som har särskilda skäl att besöka det, och det fåtal som får besöka rummet måste kunna ta sig upp för ett stort antal branta trappor om magasinen måste utrymmas vid ett eventuellt brandlarm.

Otillgängligt men tillgängligt

Nelly Sachs-rummet är som sagt otillgängligt för den absoluta majoriteten av KB:s besökare och personal, men den som vill kan när som helst göra ett virtuellt besök i rummet på kb.se Länk till annan webbplats.. Och sommaren 2025 kommer den som befinner sig i Stockholm ha möjlighet att se flera föremål från rummet jämte rörliga bilder och material ur Nelly Sachs samling i KB:s publika och betydligt mer lättåtkomliga annex – håll utkik i kalendariet på kb.se, där en tillfällig utställning kommer att aviseras inom en snar framtid!