KB är hela Sveriges nationalbibliotek och därför behövs många perspektiv och synsätt för att kunna representera hela Sveriges befolkning. KB ser därför ett behov av en rådgivande grupp för nationella minoriteter där vi för gemensamma diskussioner, antingen om specifika delar av KB:s samlingar eller kring mer principiella frågor.

KB är Sveriges nationalbibliotek och ska finnas till för alla, även de nationella minoriteterna. Därför öppnar KB för dialog och samtal, ömsesidigt utbyte av perspektiv, uppfattningar och tolkningar av bibliotekets samlingar och dess beskrivningar. Vi hoppas att det ska leda till upptäckter av intressant material i samlingarna, eller bättre beskrivningar där de nationella minoriteternas del i den gemensamma historien blir synligare och tydligare.

KB behöver ta ansvar för de äldre delarna av samlingarna genom att uppmärksamma att material och beskrivningar av detta kan vara känsligt, stötande eller kränkande. Detta kan behöva behandlas med lyhördhet. Äldre innehåll och dess beskrivningar kan behöva sättas i ett förklarande sammanhang. Biblioteket behöver även lyfta material som i dag är osynligt. Det kan handla om att diskutera bättre sätt att beskriva materialet (metadata), hur ett visst material visas eller sprids eller om det bör tillföras en förklarande text. Genom samarbete med rådet kan KB också höja kunskapsnivån i bibliotekets löpande verksamhet.

Rådet ska vara en förstärkning till KB:s egen kompetens och ha en rådgivande funktion. Det kan till exempel handla om att ge rekommendationer till KB om hur kränkande material ska hanteras. Rådet ska också kunna bidra till generella policys som kan stödja KB:s medarbetare i löpande arbete. En annan del av arbetet kan handla om ge synpunkter på texter, bilder och filmer till exempelvis KB:s blogg, webbsida, sociala medier eller andra särskilda satsningar.

Eftersom rådet är nytt och KB inte arbetat på detta sätt tidigare kan rådets arbete och arbetsformer förändras med tiden. Genom gemensamt lärande kan frågorna i rådet ändra riktning i framtiden.

Planen är att rådet ska mötas fyra gånger per år. En gång fysiskt och tre gånger digitalt.

Det fysiska mötet kommer att hållas på plats på KB, där det finns möjlighet att titta på originalmaterial och att ta hjälp av olika medarbetare för specifika områden eller frågor. Som ledamot ska du alltså ha möjlighet att resa till Stockholm den dagen.

De tre digitala mötena sprids ut under året. Längden på dessa möten bestäms i planering med rådet.

Utöver de fyra mötena kan extra möten eller samtal tillkomma för att diskutera specifika frågor. Eventuella extra möten planeras gemensamt mellan KB och rådet.

Ja, du får ett årligt arvode, arvode för mötestid och ersättning för utebliven inkomst samt resor (vid fysiska möten).

Det kommer att variera från möte till möte. Om det krävs större förberedelser kommer KB och rådet överens om hur arbetet ska läggas upp. Det kan också förekomma mindre frågor över e-post. Av den anledningen betalas årsarvodet ut.

Mycket är sökbart genom den nationella bibliotekskatalogen Libris, eller genom personlig kontakt med KB. I dag finns få särskilda sökingångar för just nationella minoriteter eller minoriteternas kulturarv.

Det är svårt att få en total överblick över allt som finns i samlingarna av, med och om de nationella minoriteterna. Men delar av materialet skulle kunna göras mer synligt och lättare att hitta, även om det ibland krävs ett detektivarbete. Med hjälp av minoriteternas kunskaper och kännedom om tidsperioder eller geografiska områden finns potential att hitta och uppmärksamma mer av detta kulturarv.

Vi vill att rådets 15 ledamöter ska få en nära kontakt med KB och vår verksamhet. Vi hoppas att det ska ge dig som ledamot möjlighet att på ett personligt plan utveckla dina kunskaper och tankar om minoritetens kulturarv genom KB:s verksamhet och samlingar. Genom att få kunskaper om samlingarna och kontakt med KB:s medarbetare kan det även bli en dörröppnare för eget intresse eller för att användas inom den egna minoritetsgruppen.

Rådet ger en unik möjlighet att komma “bakom kulisserna” på KB, att få bättre förståelse för samlingarnas uppbyggnad och innehåll. Samtidigt innebär det möjligheten att kunna ge rekommendationer som på lång sikt kan få stor betydelse för hur minoriteten blir representerad i nationalbibliotekets samlingar.

Du sitter på personligt mandat och representerar inte en organisation eller en grupp. Däremot behöver du identifiera dig med en eller flera nationella minoriteter (utifrån självidentifikationsprincipen).

Du ska också ha ett intresse av KB:s samlingar, vilja dela med dig av kunskap och kulturell kompetens kopplat till den/de minoritet/er du identifierar dig med.

Du behöver inte ha kunskaper om bibliotek, men ha en förmåga att tänka kring nationalbibliotekets samlingar i relation till din egen minoritet. Frågeställningar kan komma att handla om beskrivningar, metadata, tillgängliggörande och att ge minoriteternas del av nationalbiblioteket större synlighet. Det viktigaste är att du som ledamot kan bidra med att skapa sammanhang och förståelse för det rådet diskuterar.

När ansökningarna kommit in görs ett urval av intressanta kandidater, det kan innebära att KB vill ha samtal med vissa av kandidaterna. KB kommer att se till guppen som helhet när medlemmarna utses. Balans i ålder, kön, utbildningsbakgrund osv. vägs in, samt att gruppen som helhet får en bra sammansättning av kompetenser och intresseområden.

KB:s myndighetschef Riksbibliotekarie Karin Grönvall fattar beslut om de medlemmar som utses. Beslutet kan inte överklagas.

Nej, det är inte nödvändigt men kan vara en fördel. KB bedömer att kunskaper i språket kan vara av betydelse i vissa fall, medan många andra frågor inte utgår från att man kan tala och läsa språket eftersom det kan handla om bilder, filmer eller svenskspråkigt material.

KB eftersträvar ett råd med många olika typer av bakgrund och olika utbildningsnivåer är i sig inget hinder. Det betyder att även du som är ung vuxen och inte har hunnit utbilda dig gärna får ansöka.

Högre utbildning (högskola eller universitet) kan vara av värde, främst för att ha kännedom om vetenskapliga metoder och ett vetenskapligt förhållningssätt. Livserfarenhet och erfarenheter från föreningsliv eller civilsamhället kan vara lika värdefullt som akademisk skolning.

Det är viktigt att gruppen inte blir för stor, alla ska ha utrymme att uttrycka sin åsikt. KB har därför efter dialog med minoritetspersoner landat i tre platser per minoritet. Gruppen ska vara trygga med varandra och trygga med relationen till KB. En mindre grupp ger bättre förutsättningar att lära känna varandra och bygga upp förtroende för att kunna samtala om tidvis känsliga ämnen.

Eftersom Rådet främst kommer att arbeta med KB:s historiska samlingar med ett tidsdjup på mer än 400 år, kommer representation av de olika romska dialekterna inte att ha särskilt stor betydelse, huvudparten av materialet och dess beskrivningar kommer vara på svenska. I de fall där språk och varietet har betydelse och rådet saknar kunniga i någon specifik dialekt kan gruppen tillföras extra förstärkning i just den frågan. Till exempel kan en tillfällig arbetsgrupp tillsättas, eller en person kan tillfälligt kallas in i Rådet.

Med hänsyn till GDPR tas inte nominering av en annan person emot. Om du vill föreslå en annan person delar du länken till den personen. KB tar endast emot ansökningar från den som vill delta i rådet.