Ett ord – många betydelser

Ordet trädgård rymmer i sig ett stort antal olika typer av anläggningar med odling och växter som huvudtema. Från handelsträdgårdar till nöjes- och stadsparker, från botaniska trädgårdar till kolonilotter och privata trädgårdar. Samtidens normer och värderingar men också människornas livsvillkor har i alla tider påverkat både trädgårdarnas utformning och vad som har odlats i dem.

Ett axplock av trycksaker ur KB:s samling av vardagstryck visar på trädgårdens betydelse för svenskarna genom tiderna. Trycksakernas inbördes placering visar därtill på en variation av både ideella och kommersiella aktörer inom området: trädgårdsföreningar, botaniska sällskap, handelsträdgårdar, fröhandlare eller firmor som framställer trädgårdsredskap eller trädgårdsmöbler.

Trycksakerna har inkommit till KB som pliktleveranser, och här bevaras de för all framtid. Alla som är registrerade som låntagare på KB kan beställa fram och studera materialet i vår specialläsesal. I Libris och Regina finns både katalogposter för enskilda trycksaker och samlingsposter för utgivare, där en mängd trycksaker samlas. Ofta måste du dock kontakta samlingen direkt för att få hjälp att hitta det du söker.

Nöje och nytta

Trädgården har i alla tider erbjudit oss avkoppling, lugn och ro. I tider när människor varit trångbodda har den kunnat vara en plats för både avskildhet och möten. Hur många möten, löften, avtal, samtal människor emellan har ägt rum i trädgårdar genom tiderna?

Trädgården har ofta uppskattats för sin naturliga fägring, men den har också stått för viktiga tillskott och variation för kosten. Inhägnader där man odlade nyttigheter för livets nödtorft har säkerligen funnits länge, och man kan tänka sig att människor har bytt frön och plantor med varandra långt innan regelrätt handel växte fram.

Handelsträdgårdar började anläggas i Sverige i mitten av 1800-talet, men handel med frön har förekommit tidigare än så. Fröhandel är en kategori som vi kan följa i vardagstryckssamlingen ända från 1700-talet, då Sven Brehmer sålde "brukelige och upricktiga friska Trädgårds-Frön" i sin trädgård på Norrmalm och Kungsbacken – och i en bod vid Riddarhustorget.

Mängden trycksaker på detta tema är blygsam till en början men ökar stadigt i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Materialet består mest av priskuranter och kataloger samt reklamblad, som fortsätter att komma på 2000-talet.

Rekreation och näring på kolonilotten

När industrialismen drog svenskar till städerna under slutet av 1800-talet, kom också koloniträdgårdsrörelsen till Sverige. En kolonilott gav en trångbodd arbetarfamilj en möjlighet att odla mat och vistas i friska luften. Det var inte första gången i historien som stadsodling förekom, redan på medeltiden odlades det i städerna men dessa odlingslotter var inte organiserade på samma sätt.

Det fortsatta inflödet av trycksaker från koloniträdgårdsrörelsen visar att den är i högsta grad levande även i dagens Sverige, där köerna är långa till lotterna i framför allt storstadsområdena. Odlandet på en kolonilott omfattas även idag av ett antal regler, men kanske var de ännu striktare vid förra sekelskiftet?

Man kan förstå att potatis på grund av sitt höga näringsvärde var populärt att odla för en arbetarfamilj. Men enligt stadgarna för Föreningen Koloniträdgårdar i Stockholm fick endast en tredjedel av lotten "upptagas af samma växtart". Den som inte följde reglerna kunde få en skarpt formulerad påminnelse om dessa.

Möjligheten att ha en kolonilott uppskattades, men de tidiga kolonisterna kritiserade de stränga reglerna som man uppfattade som inskränkningar på odlingen. Föreningens ordförande sjuksköterskan Anna Lindhagen, ledamot av Stockholms stadsfullmäktige och en av dem som tog koloniträdgårdsrörelsen till Sverige, fick 1914 ta emot ett brev från kolonisten Gotthard Ljunglöf. I brevet, som finns bevarat i Stockholms stadsarkiv och är fritt tillgängligt via Stockholmskällan Länk till annan webbplats., kritiserar Ljunglöf de stränga reglerna och utbrister "Ni tycks förakta potatisen. Men potatisen är fattigt folks förnämsta näringsmedel i detta land." I kristider gick dock nödens behov före reglerna. Under bägge världskrigen odlades potatis inte bara i koloniträdgårdar utan även i städernas parker.

Uti vår hage

Hur ser våra trädgårdsdrömmar ut idag och vad betyder trädgårdsliv och växter för oss? Växter som frukt, rotfrukter, grönsaker, blommor och örter får vi både nytta och nöje av. De ger oss mättnad och energi, både fysiskt och psykiskt. Örter har i alla tider använts som medicinalväxter och många växter har till och med ansetts ha magiska egenskaper.

Seden att plocka sju sorters blommor på midsommar och lägga dem under kudden är gammal magi som vi fortfarande känner till. I den vackra folksången ”Uti vår hage ” består orden till stora delar av uppräkning av växter: liljor och akvileja, rosor och saliveja, ljuva krysmynta och hjärtansfröjd. Växter väcker känslor hos oss, de talar till våra sinnen. De är en del av det där som gör oss till skapande varelser. Vårt gröna kulturarv.

Boken Svensk trädgårdshistoria 1800- och 1900-tal Länk till annan webbplats. (2023) undersöker människans förhållande till trädgården ur ett kulturhistoriskt perspektiv. En av bokens författare, Catharina Nolin (professor i konstvetenskap) gör en djupdykning i trädgårdens historia och prydnadsväxternas plats i våra liv i KB:s föreläsningsserie Berättelser från KB. Föreläsningen äger rum i KB:s hörsal den 17 april. Missa inte det! Föreläsningen kommer att spelas in och vara tillgänglig i efterhand.