Luckan är öppen
När det lider mot jul känns det viktigt med traditioner. Som att få öppna första luckan i adventskalendern och räkna ner dagarna till julafton. I KB:s bildsamling finns över 200 möjligheter att komma i julstämning – även om vi inte får öppna luckorna…
Adventskalendern
Adventskalendern har sitt ursprung i Tyskland, där en pojke på 1880-talet fick en ätbar kalender bestående av 24 kakor av sin mamma. Pojken växte upp och blev delägare i ett tryckeri, där hans barndoms kalender inspirerade en tryckt version i början av 1900-talet – adventskalendern var född!
Den första svenska adventskalendern publicerades 1934 av Sveriges flickors scoutförbund. Barnens adventskalender illustrerades av konstnären Aina Stenberg-Masolle mellan 1934 och 1964 och dessa kalendrar har sedan fortsatt att tryckas om och om igen.
Motivet för den allra första svenska julkalendern 1934 var en rad rödklädda tomtenissar som i ett snöigt landskap kommer med paket, stjärnor och bröd till ett litet timmerhus. Några av nissarna gör också en snölykta framför huset. På just denna kalender har inte fram- och baksidan helt limmats mot varandra, så här har vi för en gångs skull möjlighet att även se bilderna bakom luckorna.
Motiven i Barnens adventskalender är alla härligt juliga och nostalgiska och ger en känsla av en svunnen tid, där alla våra traditionella julseder finns med. Det är inte underligt att Stenberg-Masolles kalendrar fortfarande ges ut.
Julkalendrar från radio och tv
Julkalendern började sändas i Sveriges Radio 1957 och Sveriges Television 1960. Den äldsta tryckta julkalendern KB har från Sveriges Radio utkom 1959. Den kalendern illustrerades av konstnären Einar Norelius och hette I trollskogen.
I KB:s samling är det tyvärr sedan ett stort glapp till nästa julkalender från radion och televisionen. Det dröjde ända fram till 1980 då det blev Liv i luckan i radio, en julkalender illustrerad av Ilon Wikland.
Björn Bergs klassiska illustrationer till Teskedsgumman eller Gumman som blev liten som en tesked har använts flera gånger. Denna julkalender sändes först i både radio och tv 1967, den gick sedan i repris i radion både 1976 och 2007.
Albert & Herberts jul, som tecknades av Hans Westman, sändes som julkalender på SVT 1982 och blev en folkkär berättelse med Sten-Åke Cederhök och Tomas von Brömssen i rollerna som pappa och son. Det är en av de julkalendrar som fortfarande kan ses på SVT Play.
Whitney och Eltons julkalender gick i radion 2002 och papperskalendern illustrerades av Pål Eneroth. Den kalendern är lite speciell då man bara kan se 23 luckor istället för 24. För att kunna öppna och se bilden bakom lucka 24 var man tvungen att öppna hela kalenderns framsida.
Ett nytt format
1989 fick radio- och tv-kalendern det format som gäller än idag. De två olika julkalendrarna gavs ut tillsammans, på ett utvikbart ark du ser bilder av här nedan. Medan Ture Sventon löste mysterier i tv gav sig fullriggaren Beatrice ut på äventyr i radion. Längst ner i bilden syns julkalenderns gemensamma framsida, högst upp till vänster ser du baksidan.
På kalenderns baksida finns ofta olika typer av pyssel och spel, relaterade till någon av årets kalendrar. 1989 får vi på baksidan följa Beatrices jordenruntresa via en världskarta, dessutom uppmanas kalenderägaren att rita in fartygets färdväg dag för dag på kartan.
Andra typer av adventskalendrar
Utöver scoutförbundets klassiska adventskalender och radions och tv:s julkalendrar ges det ut en mängd kalendrar varje år med olika företag som avsändare.
ICA har delat ut gratis julkalendrar som reklam sedan någon gång på 1940-talet. I KB:s samling finns ett dussin exempel främst från 1980- och 1990-talen. Det finns också udda exempel från andra butiker, som den rödvita kalendern från Jour livs. Även specialtidningar för barn och ungdomar ger ut julkalendrar. Här ovan syns ett exempel från Bilsport Junior där tomten kör en röd sportbil. Notera hans rätt galna min och den rädda tomtenissen i baksätet.
Stiftelsen Friends, som jobbar mot mobbning sedan 1997, började 2016 att sälja en adventskalender, kallad Snällkalendern, som utmanar lucköppnaren att göra något snällt varje dag fram till julafton. På KB finns alla de hittills utkomna snällkalendrarna bevarade. På bilden här nedan ser du Snällkalendern från 2017 illustrerad av Didrik Persson och Nikki Schmidt.
Madickens julkalender har inkommit till KB som gåva. Kalendern gavs troligen ut i samband med att den andra säsongen av tv-serien om Madicken sändes 1983. Det finns även många kalendrar som bygger på andra kända figurer ur böcker och tidningar, filmer eller tv-serier. Kalle Ankas julkalender är ett utmärkt exempel på detta.
Ännu ett exempel från serietidningsvärlden är julkalendrar med motiv från Rune Andréassons Bamse, världens starkaste björn. De tre exemplen här nedan finns i KB:s bildsamling, fler Bamse-kalendrar finns häftade i december-numren bland flertalet årgångar i KB:s tidskriftssamling.
Luckor i LÖK
KB har en exempelsamling med runt 250 adventskalendrar. Det betyder att samlingen är långt ifrån komplett, särskilt vad gäller det äldsta materialet. Den största delen av julkalendrarna har kommit in som pliktleveranser, men de har även kommit in som gåvor från privatpersoner.
På KB kallar vi alla kalendrar för Lucköppningskalendrar, förkortat LÖK. Det beror på att det inte alltid är frågan om adventskalendrar, ibland har formen för adventskalendern använts i andra syften. Lucköppningskalendrarna ingår i KB:s bildsamling. När de kommer in katalogiseras de i Libris, placeras i ett skyddsomslag och i en kapsel, som sedan förvaras i KB:s underjordiska magasin.
Vi får ofta frågan om det går att se på bilderna bakom luckorna i adventskalendrarna men det är sällan möjligt. De kommer in till KB med luckorna oöppnade och det är så de förvaras, främst av bevarandeskäl. Det kan dock finnas undantag om en julkalender kommit in som en gåva och luckorna redan är öppnade, eller om fram- och baksidan inte helt limmats mot varandra.
Julen varar ända in till påska
Påskkalendern är ett exempel där lucköppningskalenderns format används för ett annat syfte än att räkna ner dagarna till julafton. Kalendern utges i samband med påsken och har 10 luckor, där varje lucka berättar om en dag i Stilla veckan. Det har också givits ut sommarkalendrar, som hör ihop med sommarprogram i SVT. Här ser vi två exempel, Europa flipper från 1991 med hela 45 luckor att öppna och Salve - Titta in i medeltiden från 1997 med 44 luckor.
Påsken och sommaren känns ännu ganska avlägsna. Under tiden får vi öppna de sista luckorna i våra adventskalendrar och vänta in julen och det nya året!