Kungliga samlingar på Kungliga biblioteket

I begynnelsen var KB ett kungligt bibliotek även i faktisk bemärkelse. Biblioteket började byggas upp av Vasakungarna och låg i slottet, först i Tre kronor, som brann ner 1697 och så småningom i Kungliga slottet, som stod färdigt 1768. På 1800-talet antog KB alltmer rollen av nationalbibliotek och ämbetsverk, en utveckling som kulminerade med flytten från slottet till Humlegården 1878.

Det finns dock betydande kungliga samlingar kvar på KB. Här finns till exempel 14 565 titlar som tillhört Gustav III och 7 569 böcker ur Gustav IV Adolfs handbibliotek, som inkom till KB 1795. På 1800-talet utökades samlingarna med ungefär 17 000 volymer från Karl XV:s bibliotek, som på 1900-talet fick sällskap av ett stort antal böcker från brodern Oskar II. Majoriteten av dessa böcker fick KB år 1914 ta emot som en donation av ”ett större antal dupletter ur Hans Maj:t Konungens bibliotek”. Totalt rörde det sig om 100 längdmeter böcker, som främst hade tillhört Oskar I, Oskar II, Karl XV, Gustav V, drottningarna Desideria, Josefina och Sophia, kejsarinnan Amalia samt H.K.H. prins Gustaf av Vasa.

Praktfulla band med varierat innehåll

"100 längdmeter" motsvarade 1015 volymer i början av 1900-talet. Ett stort antal av dessa böcker är bundna i så fina band att de omedelbart placerades i KB:s praktsamling. Enligt KB:s årsberättelse 1914/1915 var det totalt 541 volymer som placerades i praktsamlingen. Ytterligare 474 volymer hamnade i andra samlingar på KB, däribland den utländska boksamlingen.

Böckerna täcker in många olika fackområden, men det militära facket är särskilt omfångsrikt. Andra vanligt förekommande ämnen är geografi, reseskildringar och historia – framför allt fransk sådan men även tysk, svensk, dansk och norsk. Bland böckerna finns även skönlitteratur i form av romaner och diktsamlingar, samt musiktryck och stora planschverk. Oskar II hade ett stort intresse för skönlitteratur och ville i offentligheten gärna framstå som en bildad monark.

En stor del av böckerna är bundna i praktband i röd marokäng eller blått och svart skinn. Många har en rikligt förgylld pärmdekor och de är ofta utsmyckade med ett förgyllt pärmexlibris. Ett exempel på detta är bokbandet som innehåller Oskar II:s exemplar av Georg Wolfgang von Franckens Länk till annan webbplats.Matrikel öfver svenska stora landtlogens grundläggare och embetsmän från landtlogens stiftelse till närv. tid Länk till annan webbplats., tryckt den 22 mars 1880. I praktsamlingen står Oskar II:s bokband bredvid KB-legenden Gustaf Edvard Klemmings exemplar av samma titel. Notera Svenska Frimurare Ordens förgyllda stjärna, som förekommer på de båda ordensbrödernas matchande bokband.

Exlibris på papper och pärm

Oscar II:s exlibris utfördes 1895 av Agi Lindegren och visar Bokstaven O som innefattar en romersk tvåa omsluten av två sammanbundna lagerkvistar, krönta av en kunglig krona. Därunder står kungens inofficiella valspråk ”Öfver · Djupen · Mot · Höjden”. Agi Lindegren samarbetade med Oskar II vid flera tillfällen och stod bland annat för inredningen av kungens läsrum på Stockholms slott.

I ett tidigare blogginlägg kan du läsa mer om kungliga bokägare och deras pärmexlibris. Det finns givetvis många fler exempel på Oskar II:s pärmexlibris än på Franckens matrikel här ovan. Här ser du några av dem:

Kungliga samlingar på kungliga slottet

Huvudparten av Oskar II:s bibliotek finns dock inte på KB utan på Bernadottebiblioteket, Stockholms slott Länk till annan webbplats.. Slottsbibliotekarien och vårdaren av det Bernadotteska arkivet Arvid Jakobsson disputerade år 2023 på avhandlingen Över djupen mot höjden. En biografi över Oskar II:s bibliotek Länk till annan webbplats.. I föreläsningsserien Berättelser från KB den 6 mars berättar han mer om Oskar II som bibliotekskung – missa inte det!