Klassisk litteratur i ett förändrat medielandskap

Sekelskiftet 1900 var en omtumlande tid. Industrialisering och demokratisering gjorde att samhället förändrades snabbt. Det fanns en vilja att söka sig till det som kändes stabilt. Litteraturen var en sådan sak, särskilt den som lyfte fram gemensamma ideal. Verk av Verner von Heidenstam, Carl Snoilsky och Viktor Rydberg trycktes i stora praktutgåvor, som skulle påminna läsarna om svenskarnas gemensamma kultur och historia.

Men samtidigt hände saker som skulle förändra medielandskapet för all framtid. Viktor Rydberg dog i september 1895, 66 år gammal. Bara några månader senare, den 28 december, arrangerade bröderna Lumière sin första publika filmvisning i Paris. Hur skulle det gå för nationalskaldernas verk i en ny värld med medier som byggde på flyktiga syn- och hörselintryck?

Rydberg – mer än ”Tomten”

Idag känner vi Viktor Rydberg som författaren till dikten ”Tomten”, inte minst tack vare konstnären Harald Wibergs illustrationer från 1960 Länk till annan webbplats.. Men när Rydberg dog var han mycket mer än så. Han var Sveriges mest kände och aktade författare, professor vid Stockholms högskola, ledamot av Svenska Akademien, romanförfattare, poet och debattör.

Det första spåret efter Rydberg i KB:s audiovisuella samlingar (sökbara i Svensk mediedatabas, SMDB Länk till annan webbplats.) är en inläsning av dikten ”Tomten” från 1902 Länk till annan webbplats., alltså bara sju år efter författarens död. Ljudkvaliteten lämnar en del övrigt att önska, men det går tydligt att höra raderna om midvinternatten, vars ”köld är hård”. Idag brukar dikten läsas vid jultid, men egentligen har den ingenting med julfirandet att göra. Rydbergs tomte är ett naturväsen som utifrån betraktar människornas värld. Han frågar sig varifrån dessa varelser kommer, och vart de tar vägen när de dör.

Viktor Rydberg föddes i Jönköping 1828. Där fick han genomleva en svår barndom präglad av fattigdom och fosterhemsplaceringar. Men i hemstaden blev han också hedrad. 1898 placerades John Börjesons byst av honom i Slottsparken. Den skymtar förbi i journalfilmen Jönköping med omgifningar från 1911 Länk till annan webbplats..

1910- och 1920-talen var en guldålder för den svenska filmindustrin. Regissörer som Victor Sjöström och Mauritz Stiller nådde internationell ryktbarhet med sina filmatiseringar av Selma Lagerlöfs romaner. Men av Rydbergs verk gjordes märkligt nog inga stumfilmer. Den första Rydberg-filmatiseringen i SMDB är istället Gösta Rooslings kortfilm Tomten. En vintersaga från 1941 Länk till annan webbplats., som SVT brukar visa i sina julsändningar.

Singoalla var den dyraste film som dittills hade spelats in i Sverige. Den påkostade dekoren byggdes upp vid Söderbysjön i Nackareservatet söder om Stockholm.

Rydberg i SVT:s nyårssändningar

Under 1900-talets första decennier var Viktor Rydberg en av Sveriges mest kända och lästa författare. Men redan när Gösta Rooslings och Christian-Jaques filmer spelades in höll hans rykte på att avta. Utgåvorna av hans verk blev färre, och hans namn nämndes allt mer sällan i offentligheten. Kvar blev minnet av en författare med höga ideal, men vars verk alltmer tycktes föråldrat.

Men än fanns de läsare som uppenbarligen tagit starkt intryck av hans diktning. När Sveriges Radio mot slutet av 1950-talet sökte en högtidlig dikt att läsa i sina nyårssändningar (där man nu läser Tennysons ”Nyårsklockan”), föll valet på Rydbergs Jubelfestkantat, skriven till Uppsala universitets 400-årsjubileum 1877. Och med rader som dessa är det lätt att förstå varför:

Ur nattomhöljda tider
emot ett mål fördolt för dig,
o mänsklighet, du skrider
i sekler fram din ökenstig!
Din dag är blott en strimma,
som lyser blek och matt –
se, framom henne dimma
och bakom henne natt!

Det är en fängslande men grym bild av den mänskliga tillvaron. Vi lever som i en smal strimma av ljus, omgivna av förflutenhetens och framtidens mörker. Vi vet varken varifrån vi kommer eller vart vi är på väg, bara att vi måste vandra vidare. Det är tomtens gåta om ”vadan och varthän” som Rydberg än en gång stannat vid.

Rydberg dyker upp i tv-drama

Åren gick och Jubelfestkantaten ersattes i nyårssändningarna av Tennysons klock-dikt, som kanske bär på ett större framtidshopp. Rydberg sjönk allt längre in i glömskan. Åren kring 1970 försvann hans verk från bokhandelsdiskarna, och själv uppfattades han som ”Skansen-aktig”, högstämd och insnöad.

De som ville förnya intresset för Rydberg fick koncentrera sig på att skriva och tala om hans ungdom i Jönköping och Göteborg. Då var han ännu ingen uppburen akademiledamot och professor, utan en liberal journalist. I sina tidningsföljetonger från 1850-talet riktade han sig med flammande hat mot religiöst och politiskt förtryck.

Det blod, som uti despotens sold

Uti striden spills att befästa hans våld,

Det fläckar jorden. Men hjältens blod,

Som för friheten offras med kärlek och mod,

Är så heligt, att icke det sätter en fläck

På själva Edens klaraste bäck.

Ack! Om den fallna jorden än bär

En gåva, som himlen med vällust ser,

Som det döende hjärtat åt friheten ger.

Författaren Sivar Arnér var uppenbarligen inspirerad av just denne Rydberg när han skrev sin pjäs En satans person som sattes upp för tv 1970 Länk till annan webbplats.. Huvudpersonen i denna berättelse om litteratur och moral är en annan författare, Carl Jonas Love Almqvist, men Rydberg är en viktig bifigur. Han är en ung man som är mån om sitt värde (”Jag skäms inte för att vara ärelysten.”) och väl medveten om diktningens kraft (”En berättelse kan vara lika mäktig som ett regemente soldater.”). Jämfört med Almqvist framstår han dock som oerfaren och dogmatisk.

Rydberg blir punk

Under 1900-talet sista decennier var det mycket få som intresserade sig för Rydberg och hans författarskap. Det visar till exempel en sökning på hans namn i KB:s tjänst Svenska tidningar Länk till annan webbplats.. Och i november 1988 konstaterades det i Aftonbladet att Rydbergs skrifter inte längre låg på ”var mans nattygsbord”. Utöver julsångerna var det nästan bara kärleksberättelsen Singoalla som fortfarande uppmärksammades.

1988, nästan ett halvt sekel efter att den sattes upp på Kungliga operan, gavs Gunnar de Frumeries opera Singoalla ut på cd. Länk till annan webbplats. Tio år senare sattes historien upp som pjäs av teatergruppen Darling Desperados och spelades på Gärdet i Stockholm. Samuel Fröler spelade riddar Erland och musiken till föreställningen skapades av Joakim Thåström Länk till annan webbplats.. Det romantiska motivet blandades med anarkistisk punkestetik. Teatergruppen själva beskrev stilen med orden ”Shakespeare goes Norén”. Kritikerna var dock skeptiska. Göteborgs-Postens Amelie Björck menade att ett stort problem med föreställningen var ”gapet mellan det högtidliga språket och det extremt ungdomliga utspelet” (GP den 11 juni 1998).

Viktor Rydberg idag

2028 har det gått 200 år sedan Rydbergs födelse. Och faktiskt finns det en del som tyder på ett nyväckt intresse för hans författarskap. Kulturminister Parisa Liljestrand har nämnt Rydbergs namn i samband med utredningen om skapandet av ”en svensk kulturkanon”. Hon har också sagt att hans författarskap ”har haft en enorm betydelse för det svenska kulturarvet här och nu”.

De senaste tio åren har flera forskare intresserat sig för Rydberg. Han är huvudperson i Göran Moldéns roman Dess bärare i nuet (2022) Länk till annan webbplats. och 2024 publicerades den första biografin sedan Karl Warburgs Viktor Rydberg. En lefnadsteckning Länk till annan webbplats. från 1900: idéhistorikern Anders Burmans bok Den sista idealisten. Viktor Rydberg och hans tid Länk till annan webbplats.. Den 26 mars föreläser Burman på KB under rubriken ”Viktor Rydberg – fosterbarnet som blev nationalskald”. Missa inte det!