Klemming – mannen, myten och maskoten

Den 5 september 1823 föddes Gustaf Edvard Klemming. 200 år senare ser KB:s medarbetare dagligen spåren efter en legendarisk överbibliotekarie, som för evigt etsat sig in i KB:s historia, samlingar och lokaler.

Tecknad bild i färg av en långhårig skäggig man klädd som en munk sittande vid en pulpet intill en tecknad bild av KB ovanför en vers i kalligrafi. Bladet är dekorerat med blomstergirlander och bladguld.

Handmålning av Anna Berglund ovanför vers av Carl Snoilsky textad av Maria Widebäck

Den fula ankungen

KB:s mest legendariska medarbetare och chef genom tiderna föddes som fjärde barnet i en syskonskara på sju. Familjen bodde på Drottninggatan i centrala Stockholm, nära nuvarande Sergels torg och nära den bleckslagarbutik fadern Carl Gustaf drev tillsammans med farbrodern Wilhelm Leonard.

Den inåtvände gossen Gustaf visade tidigt intresse för böcker och mynt. Brodern Henrik, som delade hans intresse, blev sedermera antikvariatsbokhandlare som vuxen. Bröderna lekte auktion i gårdens vedbod, där andra barn fick ropa in billiga böcker. Gustaf började själv handla på auktioner redan vid 12 års ålder, fyra år senare avbildades han på en teckning som finns bevarad i ett hyllningsalbum från 1891. På pärmens insida har den vuxne Klemming i en kommentar beskrivit sitt unga jag som ”länge ansedd som familjens fuling” vilken led ”både smälek och grämelse”.

Intill versen på porträttet har Klemming lagt till namnet på författaren och prästen Julius Kiellman-Göranson, som vid denna tid tjänstgjorde som ministeradjunkt i Klara församling. Kiellman-Göranson hade hand om kvarterets skola, som låg en trappa upp i det hus där bleckslagarbröderna Klemming hade sin butik. 1839 fångade han den tonårige Gustaf Klemmings karaktär med dessa rader:

Conversation och lek och dans det ger jag hin.

Jag trifves mera med romaner och latin.

Svartvit teckning av en ung pojke med välkammat hår avbildad i profil. Under bilden texten "Conversation och lek och dans det ger jag hin, Jag trifves mera med romaner och latin."

Klemming 16 år tecknad av Ferdinand (?) Tollin 1839

"Familjens fuling" var alltså tidigt medveten om sitt yttre men verkar så småningom ha genomgått en transformation, för ”i slutet af 1840-talet ändrade sig detta förhållande” och snart framställdes ett flertal porträtt av en ståtlig ung man. En man som med åren lät både hår och skägg växa till den längd vi förknippar honom med idag. Såväl den yviga hår- och skäggväxten som samlandet följde Klemming genom livet – och genom historien.

Svartvitt fotografi av en kostymklädd ung man med mustasch och kort skägg sittande vid ett bord.

1855

Fotografi av en man med halvlångt grått hår och framträdande mörk mustasch och pipskägg.

1866

Svartvitt fotografi av en man med långt grått hår och långt tudelat skägg som lutar huvudet mot höger hand.

1875 "under svåraste sjukdomstiden då jag ansågs vara lifsdömd"

Svartvitt fotografi av ett vitt hårsvall över en svart ryggtavla.

Mellan 1882 och 1892. Signum: KoB Fa. 2

Bilderna i detta inlägg ingår (om inget annat anges) i ett jubileumsalbum Klemming fick av kollegan Carl Snoilsky 1891 (signum KoB Alb. 964 Fol.) Enligt Klemmings egen anteckning skulle albumet återlämnas till KB "senast då ingen af mina barnbarn [---] finnes qvar i lifvet på jorden". Barnbarnen Sven och Nils Klemming överlämnade albumet till KB 1979.

45 år på KB

Efter skolåren siktade den unge Klemming på bokbranschen i allmänhet – och på KB i synnerhet. Våren 1841 lämnade han universitetsstudierna i Uppsala med förklaringen "Tar studentexamen i höst; bokauktion i morgon." Han strävade tidigt efter en anställning på KB som han besökte så flitigt att han 1844, innan färdig examen, fick en oavlönad tjänst som frivillig amanuens.

På KB träffade Klemming redan som student arkeologen och filologen George Stephens (1813–1895). Det var början på en livslång vänskap, och kanske blev den skäggige och långhårige Stephens även en stilförebild för Klemming?

Den sistnämnde blev, som framgår av bilderna här ovan, vithårig redan i femtioårsåldern – och inte långt därefter blev han en välkänd figur i Stockholmslivet.

Fotografi av en långhårig man med långt skägg iförd en lång rock som sitter vid ett runt bord där flera teckningar är lutade mot en stapel som toppas av en upp och nervänd hatt.

George Stephens: mentor, vän – och stilförebild? Signum: KoB Fa. 3

Redan i sin samtid blev Klemming känd för mycket av det som vi förknippar honom med idag. Det fanns ingen gräns mellan privatpersonen och bibliotekstjänstemannen, som både samlade och gav ut litteratur med en enorm arbetskapacitet. Klemmings drivkraft var också avgörande för KB:s flytt från de trånga lokalerna i slottet till ett nybyggt, modernt och ändamålsenligt bibliotek i Humlegården på 1870-talet.

Svartvitt träsnitt föreställande en stor läsesal med höga pelare och fönster. Vid borden sitter människor och studerar, till höger i bilden står en långhårig man med långt skägg.

Stora läsesalen i det nyinvigda KB 1878, Klemming syns mellan pelarna till höger. Signum: KoB Sv. Uts. Sthlm, Ö-malm A.71

Klemming hann arbeta 12 år i det nybyggda biblioteket innan han gick i pension 1890. Tre år senare, den 31 augusti 1893, avled Klemming 69 år gammal. I samband med hans död publicerades en vers av Alfred Victorin, så här lyder andra strofen:

”Gamle EKen” fällt sin silfverkrona,

som han bar så trygg i många år.

”GamlE boKmaln”, som Du sist Dig nämnde,

ej mer uti ”F i KB” går. –

Skulle jag vid nattens andetimme

där, just där en gång mig dröja kvar,

finge jag nog höra vemodssaknad ifrån dem,

din boksjäl älskat har.

Fotografi av en långhårig man med långt vitt skägg som håller om två barn, en pojke och en flicka klädda i sjömanskostymer och snörkängor.

Klemming med två av sina fem barnbarn

Gustaf Klemming – från vaggan till graven

  • 1823 föds i Stockholm den 5 september
  • 1835 börjar köpa böcker på auktion
  • 1836 följer med informatorn Johan Dahlstein till Karlsborg
  • 1838–1841 elev vid Stockholms gymnasium
  • 1841 inskriven vid Uppsala universitet den 15 oktober
  • 1844–1847 anställd vid KB utan lön
  • 1846 kansliexamen vid Uppsala universitet den 11 juni
  • 1847 anställs som extra ordinarie amanuens på KB den 23 februari
  • 1851–1890 bibliotekarie vid Svenska Akademien
  • 1855 får sitt första barn, den äldsta av fyra döttrar
  • 1855–1872 anställd som extra ordinarie amanuens vid Kungliga myntkabinettet
  • 1856 överlämnar sin egen ”samling av minst 10 000 band, dels svenska tryck, dels tryck om Sverige” till KB
  • 1856 tillförordnad amanuens på KB den 31 maj
  • 1858 ordinarie amanuens på KB den 16 april
  • 1858 tillförordnad vice bibliotekarie på KB den 22 juli
  • 1859 vice bibliotekarie på KB den 18 februari
  • 1860 tillförordnad chef vid KB den 16 november
  • 1863 gifter sig med Clara Louise Schönberg, modern till hans döttrar, den 16 augusti
  • 1865 chef på KB med titeln Kunglig bibliotekarie den 27 oktober
  • 1870 beslut tas om att bygga KB i Humlegården
  • 1877 chef på KB med nya titeln Överbibliotekarie den 7 december
  • 1878 KB:s flytt från slottet till Humlegården slutförs den 1 januari
  • 1890 avgår med pension den 10 oktober
  • 1891 får som första privatperson i Sverige en festskrift utgiven till sin ära: Ur några antecknares samlingar, gärd af tacksamhet och vänskap till mästaren i svensk bokkunskap Länk till annan webbplats.
  • 1893 avlider i Vingåker den 31 augusti

Historier, myter och legender

Klemming har inte bara gått till historien som en sällsynt driftig, och bitvis gränslös, biblioteksman med ett uppseendeväckande utseende. Hans excentriska läggning och vacklande hälsa har, i kombination med hans intresse för mysticism och spiritism, givit upphov till många myter, legender och anekdoter. Till exempel att han gick baklänges, kvällstid bedrev seanser i biblioteket, och att han i KB:s källare förvarade en korg att läggas i ifall han skulle bli skendöd på jobbet.

På KB är Klemming ständigt närvarande, både i samlingarna och i lokalerna. Den som besöker KB möts av hans byst i entrén och det finns givetvis ett internt mötesrum uppkallat efter honom.

Inte långt ifrån Klemmingrummet finns ett mindre rum med ett mer fysiskt avtryck efter Klemming – men kanske lika mycket efter en av hans närmaste män: Johan August Ahlstrand (1822–1896).

De båda herrarna lärde känna varandra redan under studietiden i Uppsala och hade ett gemensamt intresse för böcker och auktioner.

Fotografi av en allvarlig man med hög panna och runda små glasögon.

Johan August Ahlstrand – fotograferad av Klemmings brorson Frans Gustaf! Signum: KoB Fb. 1

På KB arbetade de länge med och nära varandra, men av för eftervärlden okänd orsak övergick relationen i en fiendskap som ledde till att Ahlstrand inte tålde att se sin chef. En lösning på problemet var en lucka som sågades ut i dörren till Klemmings arbetsrum, så att herrarna skulle kunna kommunicera med varandra utan att behöva stå ut med varandras åsyn. Dörren och rummet finns kvar, men luckan är sedan länge igenbommad.

Fotografi föreställande övre halvan av en dörr målad i ljusgrått, med en stängd lucka.

Den numera stängda luckan Klemming och Ahlstrand samtalade igenom.

Ett annat bevis på fiendskapen är en meny som finns bevarad i KB:s ämbetsarkiv. I samband med att KB:s nya biblioteksbyggnad i Humlegården öppnade för allmänheten den 2 januari 1878 åt Klemming och nio av hans tolv anställda en storslagen middag på Hotell Rydberg. På baksidan av menyn ser vi inte bara namnen på de som närvarade vid middagen, däribland Ahlstrand. Vi hittar också följande kommentar:

Ahlstrand hade som villkor för sitt deltagande uppställt, att han ej skulle behöfva se den af honom hatade Klemming. Problemet löstes därigenom, att midt på bordet sattes den största borduppsats, som hotellet kunde åstadkomma. Placerade på hvar sin sida om denna sågo de hvarandra icke under måltiden och hälsade ej heller på hvarandra.

Handskriven åtta rätters-meny på ett tryckt ark med dekorativa girlander och rubriken "Grand hotell, Hotel Rydberg, Stockholm"

Menyn från middagen på hotell Rydberg den 2 januari 1878

Handkskriven text i bläck på ett litet ark, överst en rubrik och en lista med namn därefter en längre kommentar.

Menyns baksida, med deltagarnas namn och kommentaren om Ahlstrand och Klemming.

Utöver allt det Klemming samlade, kommenterade och gav ut, hittar vi spår av honom i, eller ibland till och med på samlingarna. Klemmings föräldrar avporträtterades av Maria Röhl 1838 Länk till annan webbplats.. 37 år senare, 1875, köpte Klemming in den nyligen avlidna konstnärinnans samling till KB. Kanske var det då han passade på att lägga till en kommentar på bildytan intill porträttet av Ulrika Maria Holmström – hans egen mor?

Likt utom snedheten! Dertill fanns intet spår.

Svartvit teckning av en medelålderskvinna iförd spetsmössa. Intill hennes ansikte står kommentaren "Likt utom snedheten! Dertill fanns intet spår"

Klemmings kommentar syns intill ansiktet på Maria Röhls porträtt av hans mor. Signum: KoB R. 13:10

Fler Berättelser från KB

Klemming är alltså ständigt närvarande på KB, ibland på mer oväntade ställen och sammanhang. Idag dyker han till exempel upp som emoji eller zoom-filter i KB-medarbetarnas datorer, och han inspirerar till allt ifrån whiteboard-teckningar till stickade dockor.

Whiteboard på en röd vägg där någon har ritat ett porträtt av en skäggig man nere i högra hörnet.

Klemming, ritad av Rasmus Lindgren, på en whiteboard i ett av KB:s mötesrum

En stickad liten docka med långt hår och skägg står på en hylla lutad mot ett par gamla bokryggar.

Klemming stickad av Marit Anteskog. EFTERLYSNING: En likadan docka stals från KB:s lånedisk julen 2022!

Det finns knappast någon som har gjort ett lika stort avtryck i KB:s verksamhet och kollektiva medvetande som Klemming. Men... våra samlingar fortsätter att ge upphov till nya berättelser och upptäckter! Den 6 september inleds höstens föreläsningsserie Berättelser från KB, först ut är Staffan Carlsson, som berättar om sin bok Helgon och maktspelare: Dag Hammarskjöld som politiker Länk till annan webbplats.. Välkommen!

Färgfotografi av en marmorbyst föreställande en man med långt hår och långt skägg, placerad framför en öppen dörr.

Klemming hälsar höstens besökare välkomna till KB!