Dikter för alla tillfällen

Tillfällesskrifter var en lönsam marknad under tidigmodern tid. I enkla tryck på några få blad fångades viktiga händelser som bröllop, födelsedagar, promotioner eller begravningar. Mer eller mindre duktiga författare kunde anlitas för att skriva tillfällesdikter, och här fanns pengar att tjäna. Till sist tyckte statsmakten att det hela började likna rena tiggeriet, och 1668 kom ett kungligt förbud mot att oombedd skriva tillfällesvers. Förbudet tycks dock inte ha haft någon vidare effekt: under 1600-talets tre sista årtionden var genren mer populär än någonsin, och vurmen höll i sig under större delen av 1700-talet.

Memento mori

Tillfällestrycken innehåller mer än bara text: de är ofta utsmyckade med passande ornament och illustrationer. I begravningsdikterna är det till exempel vanligt med liemän, timglas, kranier och likkistor som dekorativa inslag i trycket, vilket du kan se på ovanstående bild.

Här nedan ser du en tillfällesdikt som skrevs till begravningen för Lars Welt, kyrkoherde i Ösmo, år 1731 Länk till annan webbplats.. Den har tryckts på ett stort blad och innehåller tre separata dikter, skrivna på svenska, latin och grekiska. Att skriva poesi på de klassiska språken var en självklarhet för den som hade genomgått högre utbildning, och ett passande sätt att framföra sina hedersbetygelser.

Pompe och annan djurgravspoesi

Det var inte bara människor som kunde föräras ett tillfällestryck. Det finns också många exempel på begravningsdikter riktade till djur, ett ämne som närmare undersökts av litteraturvetaren Daniel Möller i avhandlingen Fänad i helgade skrifter Länk till annan webbplats. (2011). Ett känt exempel är förstås hyllningsdikten till Karl XII:s hund Pompe, "Pompe, Kongens trogne dräng Länk till annan webbplats.". Ett tidigt exempel på så kallad djurgravspoesi i Sverige är skrivet av läraren vid Strängnäs gymnasium Andreas Arvidi. Han publicerade 1651 dikten "En Hönas Graffskrifft dödh bijten aff Mickel Räf" i sin handledning till verskonsten, Manuductio ad Poesin Svecanam Länk till annan webbplats.:

Här ligger vnder Steen then Höna Mickel beet
Ey skötte han [= brydde han sig] om hon war mager eller feet
Hon nämpndes Skrapekloo och hennes Fader Kock
Hoo [= Vem] hennes Moder war weet Läsaren fullnock
Men thetta weete wij at Räfwen stodh på Luur
Och henne greep ther hon gick jämpte Klåstermuur.

Klagodikt över en förlorad arm

Förutom dikter till människor och djur förekom även verser tillägnade föremål eller händelser. När kyrkoherden Nils Sparrman i Ängsö, Västmanland, år 1714 tvingades amputera högra handen "för en svår vårtas skull" och därefter även behövt avsåga en del av armen på grund av kallbrand, föranledde det honom att "med den andra handen" uppteckna en klagodikt som fick den passande titeln Suck och Tårar Med Tröst och hugswalelse Öfwer Den högra Handen Och En deel af Armen som efter en hastig åkommande Swulnad Anno 1714 den 19 December: Samt en obeskrifwelig wärck och sweda den 8 Martii följande måste afsågas Länk till annan webbplats..

Min högra hand och arm är sågad af / Min högra hand / det dyra kära stycke / Lekammens borg / tu ädla wackra smycke Är lagd i graf.

Lucidors kval

Poeten Lars Johansson (1638–1674), känd under epitetet "Lucidor den olycklige", anses som den främste tillfällesdiktaren under svenskt 1600-tal. Han skrev huvudsakligen på svenska, men diktade också på en mängd andra språk.

Trots det kungliga förbudet mot oombedd tillfällespoesi uppvaktade han i november 1669 ett förnämt brudpar – Conrad Gyllenstierna och Märta Christina Ulfsparre – med ett bröllopskväde. Dikten fick titeln Gilliare Kwaal (Giljare kval, det vill säga Friarens kval), och Lucidors förhoppning var att han skulle få en riklig belöning för den. Men istället fick tilltaget motsatt effekt. Brudparet blev nämligen djupt kränkta över diktens innehåll: dels framställdes Conrad Gyllenstierna som en svartsjuk friare, dels hade Lucidor inte återgivit alla hans titlar ordentligt. Poeten ställdes inför rätta och fick tillbringa en lång vinter i fängelse innan han släpptes på fri fot igen.

Det konfiskerade tryckarket

Lasse Lucidors liv tog ett dramatiskt slut i ett våldsamt bråk på Stockholmskrogen Fimmelstången. Hans samlade dikter utgavs postumt i antologin Helicons blomster 1688. Giljare kval ingick ursprungligen i boken och var det andra arket i trycksviten, "B-arket". 1689 konfiskerades B-arket av censuren, och de flesta exemplar av Helicons blomster saknar därför denna dikt. Så är till exempel fallet med det exemplar från Lunds universitetsbibliotek som är digitalt tillgängligt i Litteraturbanken Länk till annan webbplats..

På bilden här ovan ser du ett exemplar av Helicons blomster där B-arket fortfarande finns kvar. Exemplaret förvaras i Roggebiblioteket, Strängnäs, som är en del av KB Länk till annan webbplats.. På pärmens insida har en bibliotekarie skrivit med bläck: "Obs. B-arket finnes i detta exemplar." Med blyerts har en annan kollega tillagt: "Inte nog med det! B-arket här är ett av de tolv (?) som Eric Benzelius lät trycka 1707. Det igenkännes på de två tryckfelen."

Detta syftar på biblioteksmannen Eric Benzelius (1675–1743), som år 1707 alltså lät trycka tolv exemplar av B-arket. Ett av dessa har bundits in i Roggebibliotekets exemplar av Helicons blomster.

Tillfällen till fördjupning

Vill du läsa mer om tillfällespoesi? 2020 utkom antologin Att dikta för livet, döden och evigheten Länk till annan webbplats. som berättar om tillfällesdiktens form och funktion i det tidigmoderna Sverige. Där medverkar bland annat förre KB-medarbetaren Östen Hedin med en artikel om tillfällespoesi i KB:s samlingar. Många av KB:s tillfällestryck är ännu inte registrerade i webbkatalogen Libris, men kan hittas via den digitaliserade kortkatalogen "Verser över enskilda" Länk till annan webbplats.. Utöver de samlingar som finns i Humlegården hittas även många tillfällestryck i Roggebiblioteket.

För närvarande pågår ett stort digitaliseringsprojekt vid Linköpings stiftsbibliotek, i samarbete med Uppsala universitetsbibliotek, med utgångspunkt i domprosten Samuel Älfs samling av latinsk tillfällesdiktning Länk till annan webbplats.. I slutet av 2024 beräknas hela samlingen vara ordnad och beskriven på plattformen Alvin Länk till annan webbplats..

Är du särskilt nyfiken på Lasse Lucidor? Den 9 oktober besöker historikern Annika Sandén Roggebiblioteket i Strängnäs och föreläser om boken Jag, en olycklig spåman. Poeten Lasse Johansson Lucidors liv och tid Länk till annan webbplats.. Föreläsningen kommer även att sändas digitalt Länk till annan webbplats.. Missa inte det!