Katalogisera mera!

En arbetsuppgift som alltid varit en kärna i bibliotekarieyrket är katalogisering, det vill säga att bibliografiskt beskriva bibliotekets samlingar. Att kunna organisera och kategorisera en samlings innehåll är avgörande för hur tillgänglig den kommer att bli. Om det går att hitta en bok, en handskrift eller en karta, men också ur en bredare kontext, i vilken grad potentiella låntagare kan utforska våra samlingar när de kanske är lite osäkra på vad de egentligen söker efter. Ju större en samling är desto viktigare är det att den också är väl beskriven.

När material ur KB:s samlingar ska tillgängliggöras krävs det att viss bibliografisk information följer med verket, oavsett om det handlar om ett utlån eller om en digitisering. Dels för att vi ska kunna avgöra om vi verkligen tagit fram rätt objekt (för att den digitala filen ska kunna kopplas till korrekt fysisk förlaga), dels av rent praktiska skäl, som att våra framtagare ska kunna återplacera materialet på rätt plats i magasinen när lånet eller digitiseringen är avslutad. Att katalogisera material inför just digitisering är en vanlig arbetsuppgift i alla KB:s samlingar, från vardagstryck till bilder och handskrifter.

Hur ett material katalogiseras beror på vad det handlar om för typ av objekt och principerna för hur något katalogiseras skiljer sig åt mellan olika materialkategorier. Metadatabyrån, KB:s plattform för nationell praxis Länk till annan webbplats. och anvisningar inom metadata och katalogisering innehåller därför bland mycket annat anvisningar för olika materialtyper och arbetsflöden. En sådant särskilt arbetsflöde gäller "äldre tryck", det vill säga skrifter som har framställts i handpress Länk till annan webbplats..

Kedjelinjer, format och ändlösa titlar

Begreppet "äldre tryck" omfattar nästan allt material som är tryckt före 1830, varefter den tidsödande handpress­tekniken fortfarande förekom men blev allt ovanligare i Sverige. Bilden här nedan visar en interiör från tryckaren Jodocus Badius Ascensius boktryckeri i Paris 1520. Tryckaren till vänster tar spjärn mot golvet för att vrida den tunga pressen nedåt. Bakom honom gör sig en kollega redo att färga in typerna med trycksvärta. Till höger arbetar sättaren med att förbereda nästa tryckark.

Regler och praxis är viktiga för en katalogisatör. De bestämmer exempelvis vilken information som måste finnas med i en katalogpost och vilken information som kan uteslutas. I förhållande till äldre tryckt material är titel och upphov, utgivning (alltså tryckuppgifter), mått, omfång och övriga fysiska detaljer de egenskaper man i första hand försöker beskriva i en bibliografisk post.

Som katalogisatör vill man lägga till all information som eventuellt kan vara nyttig för en användare. Därför undviker man helst att exempelvis utesluta titelinformation, eftersom den borttagna informationen kan vara enda sättet att skilja två upplagor åt. Äldre tryckta verk, särskilt från 1500- och 1600-talen, skiljer sig dock från våra moderna tryck på så vis att de sällan har en ”ren” titelsida som vi ser idag. Titelsidorna i äldre tryck kan vara mycket omfattande och innehålla information som vi idag aldrig skulle se på en titelsida.

Något annat som skiljer sig i hur man beskriver ett äldre tryck är att vi inte anger volymernas mått i centimeter som med moderna böcker, utan själva formatet på boken. Formatet handlar här om hur många gånger ett ark veks efter tryckningen, och skrivs alltid ut i siffror. För att avgöra vilket format ett tryck har, undersöker man främst tre uppgifter i trycket: arksigneringen, om kedjelinjerna i papperet (det vill säga märken efter kedjor som användes i pappersformen) ligger vertikalt eller horisontellt, och var man hittar bindtråden. Låter det knepigt? Det kan det vara!

De vanligaste formaten som man brukar möta i sitt arbete med att katalogisera äldre tryck är:

• 1:o = Primo
• 2:o = Folio
• 4:o = Kvarto
• 8:o = Oktav
• 12:o = Duodecimo

Som stöd har vi en formattabell som den nyfikna kan hitta i Metadatabyrån Länk till annan webbplats.. Där finns även en terminologilista Länk till annan webbplats. över de begrepp som är vanligt förekommande i samband med katalogiseringen av äldre tryck.

När nationalbibliografier möts

De äldre tryckta samlingarna på KB har under våren och större delen av hösten 2024 varit i fokus i samband med ett projekt som gått ut på att katalogisera tryck inför digitisering. Digitiseringen var efterfrågad av det finska nationalbiblioteket Länk till annan webbplats. som med hjälp av KB:s samlingar ville komplettera sin nationalbibliografi, vilken sammanfattar den finska utgivningen. En utgivning som genom historien har haft många beröringspunkter med den svenska, som sammanfattas i KB:s nationalbibliografi.

Det material som vi arbetat med att katalogisera inför digitisering har varit allt från avhandlingar till skillingtryck, kungörelser, kyrkohandböcker och katekeser. Största delen har dock bestått av tillfällestryck, en genre du kan läsa mer om i ett tidigare blogginlägg. Tillfällestrycken utgörs oftast av verser diktade till enskilda personer, på KB kallade "verser över enskilda" (förkortat VÖE). De verser som katalogiserats i Libris under projektet har för det mesta varit till bröllop, begravningar eller promotioner och är tryckta mellan 1599 och 1754. Flera av trycken är utgivna i Åbo, som till exempel Haraldus Magni Almqwists vers över professorn och prästen Enevald Svenonius Länk till annan webbplats. från 1685 här nedan.

Om ett äldre tryck inte finns beskrivet i Libris, får man som katalogisatör ta hjälp av olika bibliografier och kataloger för att ta reda på om trycket redan finns i KB:s samlingar. För de äldre trycka samlingarna är den digitiserade gamla lappkatalogen Plåten Länk till annan webbplats. en trogen vän. Bakgrunden till Plåtens tillkomst är att man under mitten av 1800-talet använde sig av inbundna kataloger. Dessa var dock otympliga att hantera. Under 1860-talet började man därför arbetet med att skapa en lappkatalog och 1866 tillkom KB:s första nedskrivna katalogregler. Benämningen Plåten uppkom när kataloglapparna paketerades i plåtkapslar omkring 1960.

När man katalogiserar just verser över enskilda är, förutom bibliografier, en annan av KB:s digitiserade kortkataloger Länk till annan webbplats. till stor hjälp. Indexet Verser över enskilda Länk till annan webbplats. hjälper oss att avgöra om trycket överhuvudtaget finns i KB:s samlingar. KB:s samling av verser består av runt 40 000 tryck. I det finska projektet har omkring 900 av dessa katalogiserats och digitiserats, flera av dem kan du se och ladda ner via Libris Länk till annan webbplats..

Om du är intresserad av att lära dig mer om katalogisering av äldre tryck, ta en titt på våra sidor i Metadatabyrån Länk till annan webbplats.! Där kan du exempelvis lära dig mer om handpresstryck och olika typer av begrepp som är viktiga att känna till när man arbetar med att katalogisera äldre tryckta verk.