Lynchstämning på KB
Vem dödade Laura Palmer? Det var frågan på hela världens läppar 1990, men det dröjde innan svenska tv-tittare fick stifta bekantskap med Agent Cooper och de andra karaktärerna i Twin Peaks. En mystisk plats där körsbärspajen var oslagbar och ugglorna inte var vad de verkade.
Twin Peaks – ett populärkulturellt fenomen
För den som intresserar sig för populärkulturell historia i en svensk kontext är nationalbibliotekets samlingar en guldgruva. En särskilt användbar del av samlingarna finns i Tidningsläsesalen (före detta Mikrofilmsläsesalen). Där har alla KB:s besökare tillgång till tjänsten Svenska dagstidningar Länk till annan webbplats.. Med sina häpnadsväckande 34 miljoner sidor är tjänsten, som även är tillgänglig på flera andra svenska bibliotek Länk till annan webbplats., en av världens största samlingar av digitaliserade dagstidningar.
Om man likt Dale Cooper tar sig an fallet Twin Peaks med en detektivs noggrannhet, är KB:s dagstidningssamling en utmärkt utgångspunkt. Det rika källmaterialet från 1990-talets början vittnar om en värld i förändring. Efter Berlinmurens fall riktades svenskarnas blickar än mer mot den amerikanska kulturen. Med den nya världen kom också ett nytt medielandskap som utmanade statens mediemonopol.
Det rika källmaterialet från 1990-talets början vittnar om en värld i förändring.
Första gången Twin Peaks, skapad av manusförfattaren Mark Frost och regissören David Lynch, nämns i svensk dagspress är den 8 april 1990, samma dag som pilotavsnittet sänds i den amerikanska tv-kanalen ABC. Aftonbladets USA-korrespondent Leif-Åke Josefsson rapporterar att Twin Peaks kommer att revolutionera tv-mediet. Han menar att tv-serien ”ställer mycket högre krav […] än vanliga såpoperor”, och förklarar att reklamavbrotten har begränsats för att hjälpa tittarna att hänga med i handlingen.
Den dolda skräckens serie
Två dagar senare nämns tv-serien i kvällstidningen iDag, som utöver en generisk beskrivning av handlingen jämför Twin Peaks med tv-serierna Dallas och Falcon Crest, två serier som den svenska publiken redan är väl bekant med. Artikelförfattaren Leif Matteson skriver att ”Farlige David Lynch – han med Blue Velvet – är mannen bakom den dolda skräckens serie”. De två första artiklarna om Twin Peaks illustrerar vilken lång och långsam väg populärkulturen färdas mellan kontinenterna i början av 1990-talet. Förmodligen har artikelförfattarna knappt sett en enda bildruta från tv-serien, utan återrapporterar endast vad som stått i amerikanska tidningsartiklar. Det är värt att notera att Lynch redan här beskrivs som en "auteur".
Den 25 april rapporterar Nils Palmgren från tv-mässan i Cannes, en händelse som han kallar för ”tv-världens egen Kiviks marknad”. Huvudnyheten är att SVT, med hjälp av ett samköp tillsammans med norsk och dansk tv, har köpt rättigheterna till Twin Peaks. Intressant nog kommenteras också det nya medielandskapet, där SVT snart kommer att få ytterligare en konkurrent om tittarna, utöver TV3. I september samma år kommer nämligen TV4 börja sända över Sverige och Norge via Tele-X-satelliten. Den detaljrika rapporteringen kan upplevas som udda idag, men antagligen var den nya kanalen en så pass spännande utveckling att läsarintresset bedömdes vara stort.
Palmgren utvecklar sin detaljerade skildring av mediebranschen, och rapporterar att TV4, som presenterade sig för de internationella bolagen med hela ledningen (15 personer) vid en frukost, köpt rättigheterna till den då uppmärksammade filmen Bagdad Café, medan TV3 i sin tur köpt rättigheterna till tv-serien Bagdad Café, som är baserad på filmen med samma namn! Rafflande läsning.
Såpopera för intellektuella
Ett annat tidstypiskt exempel finner vi i Expressen den 28 maj. Kristina Adolfsson skriver på sin sida ”Rock-Måndag” om hur engelsmän som redan fått se ”nästan en hel episod” av Twin Peaks är trollbundna. Hon menar att serien är ”lika hypnotiserande som James Ellroys böcker” och avslutar med uppmaningen ”Ställ in videon nu!!!!”. Uppmaningen är en tydlig signal om att tittaren förväntas vilja se serien igen och igen, utan att behöva vänta på reprisen.
Adolfssons text påminner oss också om att medieinnehåll inte släpptes synkroniserat över hela världen på 1990-talet, i synnerhet inte det som var anpassat för tv-mediet. Samma tidning skriver den 8 juli att Twin Peaks, ”den omtalande såpoperan för intellektuella”, har premiär i Kanal 1 den 16 november (i slutändan fick tv-serien premiär två dagar senare). Språket skvallrar om en något negativ syn på tv-mediet och "dumburken" som förmedlare av mindre raffinerad underhållning – åtminstone fram till nu. Tidningen rapporterar också att svenska tittare kommer kunna ta del av Twin Peaks redan i slutet av juli, då Warner Home Video släpper den internationella piloten (som innehåller ytterligare 20 minuter jämfört med den amerikanska piloten, och faktiskt löser mordet åt tittaren). Piloten filmades i fall tv-serien inte skulle bli någon succé, och fick i Sverige namnet Välkommen till Twin Peaks.
Samma dag som Twin Peaks har premiär på Kanal 1 rapporterar Dagens Nyheters Åsa Wahlbom från den första upplagan av Stockholms internationella filmfestival, där första säsongens samtliga sju avsnitt gick att avnjuta från 21.00 till strax efter klockan 03.00:
Väl inne inser man snabbt att det inte kommer att bli någon traditionell bioföreställning. I foajén ligger cigarrettröken tung och tät, här säljs öl och tilltugg. Rökförbud är ingenting för denna spartanska biograf och homogena publik. Det känns lite som att ha förflyttats tillbaka till gamla Röda rummet på Berns. Hög stämning. Storstadsbor, mycket svarta kläder, knappast några nolltaxerare, slipsar göra sig icke besvär.
Wahlboms rapportering vittnar om att Twin Peaks betraktas som något nytt och spännande, som skiljer sig markant från det övriga tv-utbudet. Även idag händer det att tv-serier premiärvisas på filmfestivaler, men visningen av Twin Peaks på Stockholms filmfestival var banbrytande.
Detta är bara ett par enstaka exempel på hur KB:s samlingar kan användas för att undersöka ett populärkulturellt fenomen, i detta fall tv-serien Twin Peaks. Genom tidningsartiklarna får vi en bild både av den specifika tv-seriens roll i den svenska televisionens historia, och en djupare förståelse för det större medielandskapet. Utgå ifrån dina egna favoritserier eller populärkulturella favoriter när du söker i exempelvis Svenska dagstidningar Länk till annan webbplats., och börja nysta i nya mysterier!
Från tv-soffan till KB:s hörsal
Vill du dyka ner i flera populärkulturella fenomen? Den 20 september gästas KB:s föreläsningsserie Berättelser från KB av Ann Edliden och Emily Dahl. Tillsammans driver de podden Oförskämt att anta – en podd om ful kultur och under en timme i KB:s hörsal blir det en exklusiv live-podd om bland annat skvallerblaskor och realityserier. Välkommen!