Överskridna gränser

Nyligen ändrades gränsen för fritt tillgängliga dagstidningar i KB:s digitala tjänst Svenska tidningar Länk till annan webbplats.. Den tidigare tidsgränsen på 115 år efter tidningens publicering har i och med detta flyttats fram till 100 år. Det innebär att tjänstens användare nu även kommer åt de händelserika åren 1909 till 1924, en otroligt intressant del av historien. Det innebär dock inte att du kommer åt alla de dagstidningar som trycktes för högst 100 år sedan. Många av dessa finns fortfarande bara tillgängliga på mikrofilm eller tidningslägg, men med små myrsteg tar vi oss närmare ett alltmer komplett digitalt bestånd av dagstidningar.

Gavrilo Princip grips efter dådet och Österrike-Ungern vill lära Serbien en läxa. Ultimatum ställs som man vet att Serbien inte kan gå med på, allt för att kunna attackera och kuva landet.

Det stora kriget

När Österrike-Ungerns omöjliga ultimatum löper ut kan de äntligen dra ut i krig för att straffa serberna. Men det utlöser en kedjereaktion baserad på allianser och mobiliseringsplaner i övriga europeiska länder. Det som skulle varit en snabb expedition har snart utvecklat sig till ett världskrig och en massdöd som ingen i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig.

Människoslakt

Men det hindrar inte parterna från att försöka. Ett av försöken har blivit känt som slaget vid Verdun, och det varar mellan den 21 februari 1916 och den 18 december samma år. Det är ett av de allra blodigaste och längsta slagen i människans historia, och att tyskarna väljer just Verdun är en mycket medveten strategi. Man hoppas att fransmännen ska anfalla så våldsamt i sina försök att ta tillbaka förlorade områden att deras armé mer eller mindre förblöder. Verdun är nämligen symboliskt viktig för Frankrike, och helt enligt tyskarnas plan försvarar man sig hätskt med stora förluster.

Även östfronten drabbas av hemska förluster, och vid Gallipoli i Osmanska riket skördas också otaliga människoliv. Det här är ett krig med moderna vapen som leder till gammaldags barbarisk slakt. Stridsvagnar, giftgas, ubåtar, bombflyg och mycket annat används flitigt för att dräpa motståndaren.

Det armeniska folkmordet

En annan mörk händelse under första världskriget är folkmordet på armenierna som inleds 1915. Man tror att omkring en miljon armenier – siffrorna varierar i olika uppskattningar – mördas i Osmanska riket under kriget. Tidningarna rapporterar en hel del om massakrerna och Marika Stiernstedt skriver 1917 boken Länk till annan webbplats.Armeniernas fruktansvärda läge Länk till annan webbplats..

Hungerkravallerna 1917

Ibland slår även andra händelser igenom den annars så kompakta rapporteringen från kriget. Till exempel tar nyheten om mordet vid Fredmundbergs gruva i juli 1916 över från krigsnyheterna under en kortare period. Och så har vi kravallerna 1917. Sverige får under kriget problem med försörjningen eftersom importen inte fungerar som den ska på grund av ententens blockad till havs. Att svenskt fläsk samtidigt exporteras till Tyskland gör inte de alltmer hungriga svenskarna gladare.

Både potatis- och rågskörden har dessutom slagit fel 1916, vilket ökar på ilskan hos allmänheten när ransoneringarna tilltar. En del handlare tar tillfället i akt att tjäna en extra hacka och gömmer undan livsmedel för att sälja det dyrare. Till slut exploderar missnöjet när det i flera städer utbryter protester och rena kravaller med butiker som plundras av hungriga arbetare. Även militär demonstrerar och vid regementet i Boden tar man för säkerhets skull hand om en del av slutstyckena till soldaternas gevär i fruktan för en revolution som i Ryssland.

Statsminister Hjalmar Hammarskjöld – som får det mindre smickrande smeknamnet "Hungerskjöld" – tvingas avgå på grund av alla protester redan i mars 1917. Och efterträdaren Carl Swartz sitter inte längre än ett halvår innan även han får gå. Någon revolution blir det dock inte. En effekt av oron är att de konservativa till slut faller till föga inför trycket från socialdemokrater och liberaler att sluta blockera beslut om införande av allmän rösträtt. Av rädsla för revolution och kaos ger man med sig och röstar för förslaget 1918.

Spanska sjukan

Vi ska inte heller glömma Spanska sjukan 1918 som slår mot alla länder, inklusive Sverige, och är en av de värsta pandemier som någonsin inträffat. Nedan ser ni ett foto från november 1918 när den osynliga döden härjar i Sverige. Man räknar med att över 35 000 svenskar dör i sjukdomen mellan 1918 och 1920. Globalt ligger siffran på nästan ofattbara 20 till 50 miljoner dödsoffer.

Fred

Efter fyra år av krig måste Tyskland till slut ge upp. Att USA gått med i kriget 1917 blir mer än landets väpnade styrkor kan hantera, dessutom hotar revolution att slita sönder landet. Klockan 11 den 11 november 1918 upphör alla stridshandlingar och vapnen tystnar för första gången sedan 1914. Det blir fred och en hel generation har traumatiserats på slagfälten, många unga män har fått offra sina liv i ett krig som egentligen utlösts av misstag.

Gavrilo Princip avlider i fängelse i Theresienstadt – under andra världskriget känt som ett koncentrationsläger – den 28 april 1918 och får aldrig se slutet på det krig han själv utlöst. Och tyvärr finns det tillräckligt många som törstar efter hämnd för att världen ett par decennier senare ska kastas in i ett ännu mer vansinnigt krig.

Första världskriget ser inte bara en massa katastrofer inträffa under sina fyra år, kriget sår också frön till kommande katastrofer. Till exempel terrorn i Sovjetunionen som en konsekvens av revolutionen i Ryssland 1917, liksom andra världskriget med sin ofattbara förintelse.

Ludendorffs irrfärder

En av de mest inflytelserika tyska militärerna är Erich Ludendorff som under en period närmast fungerat som militärdiktator tillsammans med Paul von Hindenburg. Ludendorff flyr till Sverige efter krigsslutet och hamnar på Hässleholmsgården hos tävlingsryttaren Ragnar Olsson (blivande dubbel medaljör under OS i Amsterdam 1928). Där skriver han ner sina krigsminnen som senare översätts till svenska av ingen mindre än Sven Hedin.

Den avpolletterade generalen skriver inte bara memoarer utan är också en av upphovsmännen bakom den så kallade dolkstötslegenden. Alltså att den tyska militären egentligen är obesegrad men förråds av sina politiker. En teori som senare omhuldas av nazisterna och göder en tysk revanschism.

Ölkällarkuppen

Den 8 november 1923 utför Hitlers parti – även Ludendorff deltar – ett kuppförsök som dock misslyckas totalt. Hitler fängslas och Göring, som skottskadats, flyr landet för att inte han också ska straffas. Och där hade allt kunnat ta slut, men så blir det som bekant inte. Hitler får en bekväm vistelse i Landsbergfängelset där han skriver första delen av Mein Kampf. Göring tillbringar tid i Sverige där han svårt morfinberoende flera gånger tvingas in på sinnessjukhuset i Långbro för avgiftning mellan åren 1925 och 1927.

Från den ena tragedin till den andra

År 1933 tar nazisterna trots alla dessa bakslag makten och ännu ett förödande krig kan sex år senare ta sin början. Ett krig som troligen inte hade varit möjligt utan det stora kriget mellan 1914 och 1918. Men det är en annan historia som finns beskriven i väsentligt nyare dagstidningar. Passa på att själv utforska det fritt tillgängliga materialet i Svenska tidningar Länk till annan webbplats., jag lovar att det finns mycket att upptäcka där!

För den som är intresserad av historien om Sverige under andra världskriget kommer författaren Henrik Berggren till KB den 3 april för att prata om sin trilogi Landet utanför inom ramen för föreläsningsserien Berättelser från KB. Välkomna att ta del av föreläsningen!