Kriget

Det är den 7 oktober 1939 och sedan över en månad tillbaka rasar andra världskriget på den europeiska kontinenten. Ännu har inte de riktigt stora fasorna inträffat, men det står klart för alla att den tyska staten är ett allvarligt hot mot både liv och frihet.

Ture Nerman

Men en historia bör man ta från början eftersom det brukar bli bäst så. Vår huvudperson heter som ni redan förstått Ture Nerman, och han har gått till historien som en man med orubbliga principer oavsett konsekvenserna. För om Tyskland hade ockuperat Sverige skulle han varit en av de allra första att gripas.

Ture föds i Norrköping den 18 maj 1886 som bokhandlarson. Snart satsar han på en journalistisk bana och blir redaktör för flera dagstidningar. Hjärtat sitter till vänster och Ture växlar under åren mellan socialdemokrati och kommunism, bland annat träffar han Lenin i Stockholm 1917. Han engagerar sig även politiskt och sitter i riksdagen för både Socialistiska partiet och senare Socialdemokraterna. Men oavsett den med åren växlande partitillhörigheten sviktar aldrig motståndet mot nazismen.

Censuren

Nu när andra världskriget rasat i över en månad ser Ture Nermans bidrag till motståndet mot barbariet dagens ljus. En tidning som kritiserar det aggressiva Nazityskland. Trots allt! blir dess namn. Namnet har han tagit från den tyske kommunisten Karl Liebknechts text Trotz alledem!, som skrivs i samband med det misslyckade spartakistupproret i Tyskland 1919. Liebknecht och Rosa Luxemburg grips efteråt och avrättas summariskt samma dag som texten publiceras i Rote Fahne.

Gummiparagrafer

Därför används en särskild paragraf i tryckfrihetsförordningen (TF) – ursprungligen använd av Karl XIV Johan på 1800-talet – för att kunna agera när faran blir för stor. Nämligen TF 3 § mom 9 st 1 punkten 1, där man kan ingripa mot:

...smädliga, förgripliga eller till osämja med främmande makter syftande omdömen och yttranden om samtida nationer eller stater, med vilka riket är i fredligt förhållande…

Redan 1933 används paragrafen för att fälla publiceringar av tidningarna Arbetet och Ny dag, men efter det undviker regeringen att tillgripa den lösningen. Fram till 1939 vill säga. I samma paragraf – men punkten efter – finns en mycket flexibel skrivning:

Är skriften ej smädlig eller förgriplig, men genom densamma missförstånd med utländsk makt sig yppat, må den, utan rättegång, kunna konfiskeras.

Staten kan alltså konfiskera tryckalster utan att ge den drabbade möjligheten att försvara sig i domstol.

Men proceduren är långsam då beslut måste tas på regeringssammanträden. Med en grundlagsändring 1941 behöver dock inte justitieministern längre avvakta sammanträdet utan kan agera omedelbart. Den så kallade beslagspolitiken inträffar första gången i november 1939 och avslutas inte förrän i november 1943. Under perioden beräknas 316 skrifter ha beslagtagits. Det är viktig bakgrundsinformation för att förstå situationen för de svenska dagstidningarna under en stor del av andra världskriget.

Fängelse och övertygelser

Trots allt! har också ett förlag där Ture Nermans skrift Europa ges ut i början av januari 1940, men även den beslagtas. Samma år den 10 oktober börjar Nerman avtjäna ett tre månader långt fängelsestraff på grund av artikeln "Hitlers helvetesmaskin". Ett straff han villigt tar, för som han skriver i första numret av sin tidning:

...hänsyn till svenska staten och svenska folkets fred får aldrig tysta vårt samvete, aldrig hindra oss att tänka och säga vår ärliga mening om rätt och orätt. Den får inte vägra oss att vara människor.

Triumf

Men vare sig Ture Nerman eller Trots allt! går att hejda, tidningen kommer ut under hela kriget. När ett nummer konfiskerats trycks ett nytt upp som ges ut dagen därpå och får exempelvis nr. 6½ om det beslagtagna numret varit nr. 6. Utrymmet för de artiklar som orsakat konfiskeringen lämnas tomma i en tydlig protest.

Från november 1943 försvinner plötsligt hotet om konfiskering när nazisterna inte längre utgör ett lika stort hot för Sverige. Och när kriget tar slut i Europa med Tysklands nederlag kan tidningen triumferande meddela detta. Men med krigets slut börjar också slutet för Trots allt!, som trots allt hankar sig fram till juni 1946. Där skulle också tidningens historia ha kunnat vara all, när utgivningen slutar. Men Ture Nerman ger på eget bevåg ut tidningen 1948 samt under åren 1950 till 1952.

En annan viktig antinazistisk röst var Ernst Wigforss, socialdemokratisk finansminister i samlingsregeringen under andra världskriget. Välkommen till föreläsningsserien Berättelser från KB den 29 november. Då föreläser Henrik Arnstad om sin bok Den förbannade optimisten Ernst Wigforss : Socialisten som skapade Sverige i KB:s hörsal 17.30. Missa inte det!