Medeltida handskrifter i KB

KB:s samling av handskrifter Länk till annan webbplats. har byggts upp under många hundra år. Flera av dem kom till Sverige som krigsbyten under 30-åriga kriget. Det mest kända exemplet är Codex Gigas, även känd som Djävulsbibeln Länk till annan webbplats.. Många handskrifter överfördes också från det så kallade Antikvitetskollegiet under sent 1700-tal. Åter andra har på långa och ganska oväntade vägar kommit till KB. Ett sådant exempel är Codex Aureus, "den gyllene boken" Länk till annan webbplats., som både varit med om vikingatida plundringsräder och spanska utflykter. Många av KB:s handskrifter var dessutom med om den förödande branden på Stockholms slott den 7 maj 1697. Av de 1 400 handskrifter som ingick i dåvarande KB:s samlingar kunde endast 283 räddas. En av dem var Siebenhirters tidebok (handskrift A 225) Länk till annan webbplats., som har synliga brandskador.

En del medeltida handskrifter har blivit berömda på grund av omsorgsfullt utförd skrift, färglagda initialer och vackra ornament. På bilden ovan ser du en sida ur handskriften A 172. Den kommer från ett nunnekloster i Köln och är rikt utsmyckad med notskrift, latinsk text och bilder i marginalerna. Handskriften väcker vår beundran för sina vackra illuminationer där bladguldet inte förlorat sin lyster på nästan 700 år.

Det till synes obetydliga

På bilden nedan ser du en skrivarnotis i samma handskrift, där vi får veta att skrivaren som präntat ned ord, noter och bilder var en nunna vid namn "syster Loppa". Vid sidan av de utsökta illuminationerna i handskriften är det kanske inte dessa enkla tre rader som drar blickarna till sig i första taget. Men om vi läser ut de fyra sista orden får vi genast ett större sammanhang. Loppa skriver där att hon utfört arbetet år 1350, "då digerdöden rasade överallt". Den vackra handskriften A 172 utfördes alltså i en tid av yttersta kris.

På liknande sätt utgör klotter, pennprov, och små figurer i marginalen intressanta spår som någon lämnat efter sig till evigheten. Ett ansikte inritat i en begynnelsebokstav blir en ordlös kommentar från skrivaren till läsaren.

Diskreta skämt

Ibland kan medeltida skrivares infall vara så diskreta att de är svåra att upptäcka. I handskrift A 21, som innehåller minnesboken från gråbrödraklostret i Stockholm, har en skämtare varit framme och ändrat en dödsnotis för teologie doktorn Staffan Laurensson år 1496. De avslutande orden requiescat in pace (må han vila i frid) har med skarpa streck ändrats till requiescat in piice – må han vila i tjära!

En fingervisning

Något som ofta möter den som studerar en medeltida handskrift är de pekande händerna -- maniculae -- som antingen skrivaren eller läsaren ritat in i marginalen. De pekande händerna är ett visuellt observera! till hjälp både för den som ritat dem och för kommande läsare. Även i äldre tryckta böcker kan vi ofta se dem i marginalen, och än idag dyker de upp som grafiska element i reklam och tidningsannonser.

I brytningstiden mellan handskrift och tryck

År 1483 trycktes den första boken i Sverige: Dyalogus creaturarum moralizatus Länk till annan webbplats., en samling sedelärande berättelser illustrerade med vackra träsnitt. De första tryckta böckerna efterliknade de medeltida handskrifterna. Ibland har man för hand målat dit anfanger och dekorativa mönster.

Den medeltida skrivaren använde en mängd förkortningar för att spara bläck och utrymme, en praxis som också de första tryckarna följde. På bilderna nedan ser du flera sådana streck och förkortningstecken som hjälper läsaren att läsa ut hela ordet. Det är lätt att missa dem, men de är helt avgörande för texten.

En Vadstenasysters bönbok

Parallellt med produktionen av tryckta böcker fortsatte man länge att producera böcker för hand. På bilden nedan ser du en sida ur Vadstenanunnan Birgitta Andersdotters bönbok, handskrift A 80, som har tillkommit någon gång mellan 1518 och 1532. Skrivare var Christina Magnusdotter, en annan nunna i klostret. På bilden ser vi Kristi sidosår (markerat med orden "fons amoris", kärlekens källa) och pinoredskap. Den röda texten berättar i detalj hur stora såret och pinoredskapen var: så långa var taggarna, så stora var knopparna på gisslet, så långa var spikarna. Bilden var avsedd att mana till bön och eftertanke hos läsaren. Texten och bilderna utgör något mer än "bara" information.

Nya användningsområden

Efter reformationen kom många handskrifter från den katolska tiden att förstöras eller återanvändas som omslag till räkenskaper i den statliga byråkratin. Pergamentet i de medeltida handskrifterna var slitstarkt, och många av dem sitter fortfarande kvar på förvaltningens räkenskaper. I Riksarkivets databas över de medeltida pergamentomslagen Länk till annan webbplats. ingår omkring 23 000 omslag från 11 000 medeltida böcker.

Medeltida handskrifter i den digitala eran

Den som idag får möjlighet att studera en medeltida handskrift på KB får göra det i Specialläsesalen. Men många av dem tas endast fram i undantagsfall. Som tur är har vi idag fler möjligheter än någonsin att studera medeltida handskrifter. Med hjälp av dagens digitala teknik kan uråldriga och känsliga böcker studeras av forskare och allmänhet oavsett tid på dygnet och oavsett var man befinner sig i världen.

Böcker som sällan tas fram från magasinen blir på digital väg tillgängliga för alla. Högupplösta bilder gör det möjligt att zooma in och se skiftningar i bläcket, hur skrivaren fört pennan, rester av hår i pergamentet och sprickor i bladguldet. Digitiseringen besparar också handskriften det slitage som all fysisk hantering oundvikligen innebär. Men några aspekter är trots allt omöjliga att överföra till ett digitalt medium: texturen, vikten, doften, den taktila upplevelsen.

Två pågående handskriftsprojekt vid KB

2021 beviljades två stora projekt medel av Riksbankens Jubileumsfond, med syftet att digitalt tillgängliggöra medeltida handskrifter, bland annat vid KB: dels de latinska inom ämnet teologi Länk till annan webbplats., dels de västnordiska (isländska och norska) Länk till annan webbplats.. Handskrifterna kan därefter studeras i katalogen Manuscripta Länk till annan webbplats.. De västnordiska handskrifterna läggs även ut på Uppsala UB:s plattform Alvin Länk till annan webbplats..

Vill du veta mer om boken i det medeltida Sverige? 2022 utkom boken Kodex Länk till annan webbplats., som är en antologi om boken som kulturföremål under medeltiden. Den 10 maj samtalar två av författarna, Ingela Hedström (Riksarkivet) och Elin Andersson (KB), om vägen från handskrift till tryck i Roggebiblioteket, Strängnäs. Föreläsningen äger rum inom ramen för KB:s föreläsningsserie Berättelser från KB. Missa inte det!