Konstnären Anders Lundquists korta liv kantades av både framgångar och utmaningar. I hans anteckningar får vi en bild av det tidiga 1800-talets svenska sjukvård med allt vad det innebar: blodiglar, huskurer och kostsamma läkarbesök.

Johan Bure, Sveriges första riksantikvarie och kungliga bibliotekarie, samlade en mängd anteckningar i en tjock liten volym kallad "Sumlen". Ett namn som för KB:s nutida besökare kanske främst associeras med dagens lunch. Vad bjuds det på i handskriften som lånat sitt namn åt bibliotekets restaurang?

Vi har tidigare skrivit om några av de skatter som döljer sig i KB:s fragmentsamling. Nu fortsätter vi på temat och ger fler exempel på sådant som blivit identifierat, daterat och katalogiserat efter en lång tids glömska.

I dag är Valfrid Palmgren främst ihågkommen för den betydelse hon haft för utvecklingen av det svenska folkbiblioteksväsendet. Men den filosofie doktorn hade många strängar på sin lyra och blev 1905 historisk som den första kvinnan som anställdes på KB.

Den 2 januari 1878 öppnade det nybyggda Kungliga biblioteket i Humlegården för allmänheten. Vad betraktade våra forna kollegor som "märkvärdigast och egendomligast" och värt att visa upp mellan de hypermoderna gjutjärnskolonnerna?

I en några centimeter stor bok samsas anteckningar om mer eller mindre berömda personer, platser och pseudovetenskap. Allt handskrivet av en världsberömd författare i landsflykt.

Vad hittar man i personarkivet efter en författare och kritiker som därtill var en legendarisk kultur- och chefredaktör? Och som hade en nyckelroll i svenskt kulturliv under nästan ett halvt sekel? Svaret: en stor mängd brev från både kända och okända namn!

Den 5 oktober 1923 föddes en av Sveriges mest produktiva, älskade och välkända författare. Under fem år på 1940-talet skrev han bland annat fyra romaner, en novellsamling, en reportagebok och två pjäser. Hans verk har ständigt utgivits, filmatiserats och översatts. Nu firar vi Stig Dagermans 100-årsdag!