fullskärmsbild

Kataloger som nycklar till KB:s historia

Under signum U i KB:s handskriftssamling finns kataloger, däribland tidigt skrivna sådana, över KB:s boksamlingar. Följ med på en tidsresa genom krig, slottsbränder och skiftande katalogiseringsprinciper!

Handskriven text i bläck på två sidor i en uppslagen volym.

Katalogsida ur HS U 118:1 över teologiska skrifter i kvartoformat

Nycklar till historien

En skriven bokkatalog redogör för en boksamlings innehåll vid ett visst tillfälle. Ställda bredvid varandra blir katalogerna inte bara kataloger över en samling eller ett biblioteks bestånd. De säger också något om boksamlingarnas historia, hur de administrerats och hur böckerna ordnats.

Genom att studera bokkataloger kan man spåra böckers och handskrifters proveniens, se hur de bytt ägare och hemvist och ibland kan man till och med ana något av den roll de kan ha spelat i ett specifikt historiskt ögonblick.

Krigsbyten och storslagna ambitioner

Under trettioåriga krigets sista år kom flera betydande bibliotek som krigsbyten till Stockholm för att införlivas i de kungliga samlingarna. Bland annat Rosenbergska biblioteket och delar av kejsar Rudolf II:s, Ferdinand II:s och Ferdinand III:s samlingar. Alla tagna i samband med stormningen av Prags lillsida 1648.

Den äldsta katalogen över KB:s böcker Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. har signum U 202:1-2 och är upprättad under åren 1650–1651 under ledning av Isaac Vossius. Vossius var en nederländsk filolog som kom till Stockholm i mars 1649 efter inbjudan från drottning Kristina – en av många lärda européer drottningen samlade kring sig. Vossius undervisade Kristina i grekiska och anställdes som hennes bibliotekarie.

Drottning Kristinas mål var att bygga upp ett stort bibliotek som skulle kunna mäta sig med de europeiska furstehovens.
Porträtt av drottning Kristina, med en bok i ena handen. Med den andra handen håller hon ett rutigt tygstycke ovanför huvudet.

Drottning Kristina på en samtida gravyr. Signum: KoB Sv. P. Chr. 202

Drottning Kristinas mål var att bygga upp ett stort bibliotek som skulle kunna mäta sig med de europeiska furstehovens. Hon gjorde flera omfattande inköp utomlands och utnyttjade även sin till makt till att rekvirera eftertraktade samlingar. 1648 lät hon till exempel överföra 52 handskrifter från universitetsbiblioteket i Uppsala till det kungliga biblioteket i Stockholm.

Vossius ofullständiga katalog

Katalogen som upprättades under Isaac Vossius ledning består av två volymer och omfattar dels handskrifterna, dels de tryckta böckerna med signum A-F. Vad gäller trycken är alltså katalogen ofullständig då signum G-X saknas. I januari 1652 reste nämligen Vossius tillbaka till Holland varpå arbetet med fortsättningen på katalogen över de tryckta böckerna avbröts.

Vossius ska före katalogiseringen ha gjort en viss utsortering där han skilt vad som ansågs som goda handskrifter från dåliga.

U 202 följer mönstret i katalogen över Rosenbergska biblioteket. Handskriftsbeståndet redovisas sådant det var vid 1649 års utgång och här ingår bland annat handskrifterna från Prag och Uppsala.

Vossius ska före katalogiseringen ha gjort en viss utsortering där han skilt vad som ansågs som goda handskrifter från dåliga. Till de senare hörde en samling alkemiska handskrifter, vilka senare kom in i Vossius egna samlingar. Så småningom hamnade de hos universitetsbiblioteket i Leiden.

Jaches och slottsbranden

Vanligtvis gjordes en inventering och en ny katalog varje gång en ny föreståndare för biblioteket skulle tillträda. Johan Jacob Jaches blev kunglig bibliotekarie 1695 och gjorde samma år han tillträdde en katalog som i dag har signum U 118:1-10.  Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Högst upp i detta inlägg ser du ett uppslag ur katalogen, som är särskilt intressant då den tillkom två år innan Stockholms slott brann ner.

Genom Jaches katalog kan vi alltså se vilka böcker som ingick i bibliotekets bestånd före branden.

Framsidan på en sliten blågrå pärm med en gulnad etikett handskriven med bläck.

Första bandet i Jaches katalog, Signum: HS U 118:1

Vy över Stockholm med det brinnande slottet Tre kronor i centrum av bilden.

Slottsbranden 1697 skildrad på ett tyskt kopparstick. Signum: KoB Sv. HP. C.XI A.44

Uppslag med handskriven text i bläck på gulnat papper

Uppslag i HS U 122, katalogen som upprättades efter slottsbranden

Nytt slott och nya kataloger

I juni 1734 påbörjades arbetet med en katalog över den tryckta samlingen och samma år kom nästa handskriftskatalog, U 125e Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Samtidigt med KB:s flytt till det nybyggda Kungliga slottet 1768 tog Arvid Wilde fram en katalog som kom att användas ända fram till 1840-talet.

Under samma period kompletterade annan KB-personal katalogerna med olika inventarie- och lokalkataloger. Dessa har signum U 127-U 131 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. På 1830–1840-talet tas även ett par realkataloger fram, signum U 132 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och signum U 134 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Kollage med nio små interiörbilder som visar KB:s lokaler i slottet

KB:s "nu utrymda lokaler i slottet" tecknade av O. A. Mankell 1877. Signum: KoB Sv. Uts. Sthlm Slottet A. 92

Ofullbordade kataloger och nya regler

Det finns en ofullbordad inventarieförteckning från början av 1800-talet skriven av Lorenzo Hammarskjöld. Den har signum U 133 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och omfattar drygt 200 handskrifter.

Litografi av en ung man i halvfigur med halvlångt hår avbildad i profil.

Lorenzo Hammarskjöld. Signum: KoB Sn. 7

Stora luckor i katalogiseringen kan vittna om hur biblioteket styrdes och vilka organisatoriska prioriteringar som gjordes.

Under Per Adam Wallmarks tid som kunglig bibliotekarie (1811–1843) stannade nykatalogiseringen av och upphörde i princip helt. Det medförde att tusentals verk i KB:s samlingar under denna tid inte fanns upptagna i någon katalog. Stora luckor i katalogiseringen kan vittna om hur biblioteket styrdes och vilka organisatoriska prioriteringar som gjordes.

Plåten, Regina och digitaliserade kortkataloger

Under 1860-talet startade arbetet med en så kallad lappkatalog. Istället för en bunden katalog bestod den av lösa kort. Nu infördes också principiella regler för katalogiseringen. De första nedskrivna katalogreglerna är från 1866, men först 1916 fick KB mer genomarbetade regler för kataloglapparna. Lappkatalogen kom senare att kallas Plåten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. med anledning av att den omkring 1960 paketerades i plåtlådor.

Cardskatalogen eller ”Katalog -1955” som den också kallades var en inte helt fullständig avskrift av Plåten som genomfördes under ett antal år från ca 1920-talet fram till 1940-talet. Cardskatalogen utgjorde sedan underlag för de katalogposter som fördes över till den nationella bibliotekskatalogen Libris. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Därifrån fördes posterna vidare till KB:s lokala digitala katalog Regina Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., som numera används som KB:s primära katalog för det tryckta beståndet.

Katalogerna i U-serien hittar du i handskriftssamlingens nominalkatalog. Den fysiska kortkatalogen hittar du i KB:s specialläsesal Öppnas i nytt fönster., du kan även ta del av den i digitaliserad form Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..