Upphovsrätten till ett verk gäller från verkets uppkomst till och med 70 år efter upphovspersonens död.

Ett verk kan ha flera upphovspersoner, till exempel den som har skrivit texten, eventuell översättare och illustratör. Skyddstiden beräknas då utifrån dödsåret för den av upphovspersonerna som avlider sist. Även i fråga om anonyma verk är skyddstiden 70 år men gäller istället från året för offentliggörandet av verket.

Förenklat kan man utgå ifrån schablonen att ett verk, skapat av en person som lever i 90 år, tidigast är helt fritt att kopieras 150 år senare om man förutsätter att personen har varit 10 år eller äldre vid skapandet av verket. När skyddstiden har passerat är verket fritt att användas och du får exempelvis kopiera utan begränsning, både i pappersform och i elektronisk form. Vad gäller fotografisk bild har KB fattat principbeslutet att betrakta alla fotografiska bilder som verk med en skyddstid på 70 år.

Verk som är offentliggjorda får kopieras för privat bruk. Detta innebär exempelvis att privatbrev, bilder som inte är offentliggjorda och annat opublicerat material som inte gjorts tillgängligt för allmänheten, inte får kopieras för privat bruk. För privat bruk får du kopiera upphovsrättsskyddad text utan upphovspersonens tillstånd i begränsad omfattning. Enligt KB:s uppfattning motsvarar det högst 25% av hela verket.

Texter av begränsat omfång som artiklar, dikter och noveller får kopieras i sin helhet. För privat bruk får du även kopiera bilder och kartor. Det är tillåtet att göra både elektroniska kopior och papperskopior. Du får däremot inte göra materialet tillgängligt för allmänheten genom att ladda upp det du har kopierat för privat bruk på nätet, exempelvis på din egen hemsida. För detta behöver du tillstånd från upphovsrättsinnehavaren.

Till privat bruk räknas sådant som du kopierar för egna studier, för ditt eget nöjes skull eller åt den närmaste familje- eller vänkretsen. Att göra kopior åt hela släkten eller till arbetskollegor är inte tillåtet.

Det är du som kopierar för privat bruk som har ansvaret för hur kopiorna används. Detta gäller oavsett om det är du själv som kopierar eller om KB kopierar på ditt uppdrag.

Om du vill kopiera eller om du vill att KB ska kopiera åt dig ur ett upphovsrättsligt skyddat verk för allt annat bruk än det privata, gäller andra regler. Då måste du ha upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Bruk som inte är privat kan till exempel vara spridning till en större vänkrets, inom en förening, för att använda materialet i kommersiellt syfte eller om du vill sprida det på internet. Den kopiering som KB gör och som inte är för ditt privata bruk ansvarar KB för. KB kan därför komma att be om kompletterande information om hur du ska använda kopiorna.

Ett verk i KB:s samlingar betraktas som offentliggjort om det har pliktlevererats eller publicerats. Observera att KB:s samlingar inte omfattas av offentlighetsprincipen, den gäller bara allmänna handlingar i KB:s ämbetsarkiv. Läs mer om allmänna handlingar!

KB förfogar inte över rättigheterna till verken i samlingarna utan detta gör den enskilde upphovspersonen eller dennes efterlevande.

KB har i regel inte information om vem som äger rättigheterna. För att få veta det hänvisar vi till organisationer som till exempel BUS, Sveriges Författarförbund, STIM eller någon upphovsrättsjurist.

Det är du som kopierar för privat bruk som har ansvaret för hur kopiorna används. Detta gäller oavsett om det är du själv som kopierar eller om KB kopierar på ditt uppdrag.

Den kopiering som KB gör och som inte är för ditt privata bruk ansvarar KB för. KB kan därför komma att be om kompletterande information om hur du ska använda kopiorna.

Det beror på om det är fråga om rent mångfaldigande eller om det inneburit någon form av konstnärligt skapande av KB:s fotografer.

En fotografisk bildframställning som bara innebär ett rent mångfaldigande av en förlaga har enligt KB inget upphovsrättsligt skydd och därför behöver inte namnet på KB:s fotograf anges. Vid ett rent mångfaldigande räcker det att skriva ”Reproduktion: Kungliga biblioteket.”

Om de fotografiska bilderna däremot har inneburit någon form av konstnärligt skapande insatser av fotografen, exempelvis i form av ljussättning och bildkomposition, så räknas de ha upphovsrättsligt skydd. Om en sådan bild ska publiceras måste KB:s och fotografens namn finnas med vid bilden eller i bildförteckningen enligt följande: ”Reproduktion: Fotografens namn, Kungliga biblioteket.”

Upphovsrätten gäller i 70 år efter upphovspersonens död. Om upphovspersonen har varit död i mindre än 70 år förvaltas rättigheterna i regel av hens arvingar, som barn eller barnbarn. Rättigheterna kan också testamenteras till en annan person eller en institution eller ett bolag som förvaltar rättigheterna. Ett exempel är Astrid Lindgren AB.