• Startsida
  • Nationella riktlinjer för öppen vetenskap

Nationella riktlinjer för öppen vetenskap

Här kan du ta del av Sveriges nationella riktlinjer för öppen vetenskap. Riktlinjerna utgör ett stöd och en vägledning för de aktörer som har ett övergripande ansvar i omställningen till öppen vetenskap.

På de här sidorna hittar du de mest centrala delarna av riktlinjerna. För riktlinjerna i sin helhet och en fördjupande rapport, ladda ner pdf:er:

Riktlinjerna pekar ut gemensamma mål för den fortsatta utvecklingen mot öppen vetenskap. De syftar till att ge ett samlat grepp om öppen vetenskap och att skapa gemensam förståelse, vilket möjliggör större steg framåt.

Sex områden har identifierats som särskilt angelägna att utveckla i Sverige. För respektive område finns formulerade mål och prioriteringar som ska bidra till en helhetssyn och samordnad utveckling.

Riktlinjerna kartlägger på en övergripande nivå de viktigaste aktörerna och deras ansvarsområden. De identifierar bland annat behovet av stöd och vägledning såsom policyer och strategier, utbildning samt resurser och riktade satsningar.

Riktlinjerna fördjupas i en rapport Länk till annan webbplats. som ger en utförlig beskrivning av nuläge, avgränsningar och utgångspunkter för riktlinjerna. Rapporten innehåller också hänvisningar till utredningar, rekommendationer och policyer som berör öppen vetenskap, både nationellt och internationellt.

Vilka vänder sig riktlinjerna till?

Riktlinjerna vänder sig till i huvudsak till universitet och högskolor, forskningsfinansiärer, samt andra offentliga myndigheter och organisationer som bedriver eller finansierar forskning.

Varför behövs det riktlinjer?

Syftet med riktlinjerna är att ange riktningen för den fortsatta utvecklingen mot öppen vetenskap i Sverige, vilka nyckelaktörer som ansvarar för vad samt hur riktlinjerna följs upp och uppdateras över tid.

Riktlinjerna ska bidra till en bättre samordning mellan de aktörer som har ett övergripande ansvar för omställningen till öppen vetenskap. I det ingår exempelvis kunskaps- och erfarenhetsutbyte, men också samarbete kring uppföljning och uppdatering av riktlinjerna.

Riktlinjerna har tagits fram genom ett regeringsuppdrag till KB.

Tidsram, uppföljning och vidareutveckling

Den nationella riktningen för öppen vetenskap är hittills fastställd i den forskningspolitiska propositionen från 2020 (Prop. 2020/21:60). Målbilden som anges innebär att resultat från forskning som finansieras med offentliga medel ska publiceras omedelbart öppet tillgängligt med verkan från 2021 och omställningen gällande öppen tillgång till forskningsdata ska vara genomförd fullt ut senast 2026.

Dessa riktlinjer ger underlag för ökade ansträngningar att nå redan uppsatta mål samtidigt som en helhetssyn på öppen vetenskap innebär att fler angelägna områden behöver utvecklas.

Den övergripande målsättningen för riktlinjerna för öppen vetenskap sätts till 2030 för att nödvändiga förändringar ska få genomslag. Det ger utvecklingen för öppen vetenskap en möjlighet till att breddas och skapar långsiktighet. Med 2030 som tidshorisont knyts också öppen vetenskap tydligt samman med utvecklingen mot Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Uppföljning

För att få en samlad bild av utvecklingen mot öppen vetenskap i Sverige bör riktlinjerna regelbundet följas upp. Uppföljningen bör inriktas på uppnådda resultat inom omställningen till öppen vetenskap, men också i vilken mån riktlinjerna har fått avsedd effekt.

Det nationella arbetet med öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och forskningsdata följs upp av Kungliga biblioteket respektive Vetenskapsrådet. Lärosätena utvärderar och följer upp policyer och strategier, både enskilt och i samarbete. Kunskap och erfarenheter från detta arbete med uppföljning, inklusive goda exempel från andra länder, bör tas tillvara, vid uppföljning och utformning av det fortsatta arbetet.

Det samlade uppföljningsarbetet behöver samordnas för helhetssyn och gemensam utveckling. Det bör göras i samverkan mellan forskningsutförare, forskningsfinansiärer och expertmyndigheter. En sådan samordning kan innefatta såväl kunskaps- och erfarenhetsbyte mellan aktörerna som samarbete kring uppföljning och vidareutveckling av riktlinjerna.

Vidareutveckling

Mot bakgrund av riktlinjernas betoning att omställningen är en process, liksom att löpande och delvis oförutsägbara förändringar kommer att ske i vår omvärld, är bedömningen att riktlinjerna behöver uppdateras med viss regelbundenhet.

Uppdateringen bör göras i samverkan mellan forskningsutförare, forskningsfinansiärer och expertmyndigheter vart tredje år med start från 2027.

Unescos rekommendation för öppen vetenskap

Unescos rekommendation för öppen vetenskap Länk till annan webbplats. från 2021 är ett ramverk med principer och ansatser för att skapa globalt jämlik tillgång till vetenskapliga resultat och forskningsprocesser med syfte att påskynda implementeringen av de globala målen för hållbar utveckling.

Öppen vetenskap innebär med utgångspunkt i Unescos rekommendation att göra vetenskaplig kunskap öppet tillgänglig, åtkomlig och återanvändbar för alla. Den omspänner alla vetenskapliga discipliner, ämnesområden och sätt att bedriva forskning. Det övergripande motivet är att öppenhet och transparens bidrar till att stärka den vetenskapliga kvaliteten och förtroendet för forskning. Öppen vetenskap möjliggör att vetenskapliga samarbeten ökar och att utbyte av kunskap kommer vetenskapen och samhället till del.

Riktlinjer är ett svar på en av de åtgärder som Unesco pekat ut som viktiga – att nationella policyer för öppen vetenskap tas fram eller utvecklas. Dessa bör ta hänsyn till de specifika förutsättningar och förhållanden som finns i varje land.

Tyck till

Hjälpte den här sidan dig?