Biskopsbostaden som blev ett läroverk

Roggebiblioteket är inhyst i Roggeborgen som ligger i nära anslutning till Strängnäs domkyrka. Byggnaden härstammar från 1400-talet och byggdes ursprungligen som bostad för biskop Kort Rogge (1425–1501). 1626 blev Strängnäs andra stad i Sverige att starta ett gymnasium och undervisningen förlades då till Roggeborgen. Namnen på skolan har skiftat genom århundradena, men Roggeborgen har tjänat som gymnasium och läroverk en bit in på 1900-talet, då undervisningen flyttades till andra lokaler. Numera bedrivs undervisningen i Thomasgymnasiet, som firar 400-årsjubileum 2026.

Ett bibliotek har naturligtvis alltid funnits vid skolan och sedan 1968 förvaltar KB samlingarna Länk till annan webbplats.. De musikalier som nu finns i Roggeborgen består av material från Stifts- och läroverksbiblioteket, Kulturskolan i Strängnäs och även samlingar som tillkommit genom donationer. Noterna har genom åren varit placerade under olika huvudmän och i flera olika lokaler innan de samlades i Roggebiblioteket.

En omfattande musiksamling

De musiknoter som nu katalogiserats utgör två samlingar, Gymnasiesamlingen och Hebbesamlingen. Dessa samlingar har hittills levt ett ganska anonymt liv. Det finns visserligen två tryckta kataloger över Hebbesamlingen Länk till annan webbplats., men det har inte funnits någon katalog över hela beståndet och det har uppstått en hel del oordning i samlingarna, som genom åren varit med om flera flyttar. Så sent som 1999 inkom ett flertal osorterade noter i konsumkassar och lådor från Kulturskolan. Då gjorde man en genomgång och grovsortering av materialet. En stor del registrerades i RISM, en internationell databas för musikforskning Länk till annan webbplats., och kan sökas där, men nu blir noterna alltså även sökbara i Libris Länk till annan webbplats..

Gymnasiesamlingen kommer, som namnet antyder, från den skolverksamhet som bedrivits i Strängnäs och här hittar vi noter från 1700-talet fram till idag. Vi har gjort ett urval och koncentrerat oss på att katalogisera det äldsta materialet. Därmed ligger tyngdpunkten i denna samling på andra hälften av 1700-talet och början av 1800-talet. Samlingen innehåller cirka 270 verk. Det mesta är instrumentalmusik för olika konstellationer och det finns flera mer eller mindre kompletta orkesterstämmor till olika större verk. De flesta noterna är tryckta, men det finns även en del handskrifter. Det finns även tryckta noter som kompletterats med enstaka handskrivna stämmor.

Hebbesamlingen är en donation som inkom till gymnasiet i mitten av 1800-talet. Donatorn, Johan Philip Hebbe (1806–1869) var kunglig sekreterare, filantrop, ledamot av Musikaliska akademien och dessutom fideikommissarie till Tynnelsö slott Länk till annan webbplats.. Detta slott ligger på en ö i Mälaren utanför Strängnäs och här har biskopar och svenska kungar tidvis bott, bland andra Kort Rogge och Gustav Vasa med familj. Slottet kom i slutet av 1700-talet i familjen Hebbes ägo.

Johan Philip Hebbes donationsbrev har följande inledning: ”Till Gymnasium i Strengnäs har jag undertecknad nöjet härmed förära En Samling Musikalier”. Och vidare:

Musikalierne utlånas endast till den i Strengnäs stad vistande Gymnasii-Ungdomen och till Medlemmarne af det i nämnde stad bildade Musik-Sällskap, till inöfning för dess Musik-Soiréer, men ej till andra personer; ej heller få Musikalierne föras utom staden.

Ganska stränga regler alltså, och donationsbrevet innehåller dessutom detaljerade föreskrifter om hur många musikband som en person får låna åt gången, samt hur mycket man får betala om man inte lämnar tillbaka i tid eller om noterna skadats på något sätt.

Fyrhändigt piano – en populär genre

Hebbesamlingen omfattas av cirka 380 volymer, vackert inbundna. Volymerna innehåller många gånger flera sammanbundna verk och därmed utgörs Hebbesamlingen totalt av cirka 890 titlar. Huvuddelen är musik för piano och nästan hälften är för fyrhändigt piano Länk till annan webbplats.. Det rör sig oftast om pianobearbetningar av musik som ursprungligen skrivits för andra besättningar. Det finns även en del vokalmusik och flera klaverutdrag, det vill säga operor där orkestersatsen reducerats till en pianostämma.

Sammanlagt är det nära 1200 verk som katalogiserats. I båda samlingarna är det kända tonsättare som Mozart, Haydn och Beethoven som förekommer oftast men det finns också flera som nu helt eller delvis fallit i glömska. Exempelvis kan nämnas Franz Xaver Richter (1709–1789), Johann Gabriel Meder (1729–1800) och Carl Friedrich Abel (1723–1787). Ett annat exempel är den italienske tonsättaren Ferdinando Paër (1771–1839). Han skrev så mycket som ett 50-tal operor och är här representerad med 21 titlar. Ett litet antal kvinnliga tonsättare förekommer i samlingarna: Maddalena Laura Lombardini Sirmen (1745–1818), Loïsa Puget (1810–1889), Louise Reichardt (1779–1846) och Emilie Zumsteeg (1796–1857).

Utländska förlag

De flesta noterna är inköpta från tyska förlag, till exempel från de kända Peters, Schott och Breitkopf & Härtel, men det finns även noter från mindre kända förlag, och från sådana som inte längre är verksamma eller har blivit uppköpta av andra förlag. Det äldsta verk som påträffats är sex symfonier av Anton Filtz (1733–1760) som trycktes 1764 av Hummel i Amsterdam. Vi hittar ett fåtal noter från svenska förlag, bland andra Rylander och Hirsch. Skicket på noterna är för det mesta gott, eftersom papper som användes under 1700-talet har klarat sig bättre än senare årgångars papper. Många tryckta noter från den här tiden är dessutom försedda med vackra och fint utarbetade titelsidor.

Särskilda utmaningar

Vid katalogisering är det viktigt med auktoriserade namnformer på personer och verk för att man ska kunna identifiera verket, oavsett vad som står på utgåvan. En svårighet som möter en katalogisatör av äldre material är att uppgifterna på noterna ibland är mycket knapphändiga. Det kan till exempel stå ”Symphonie von Joseph Haydn. No. 6”. Då gäller det att identifiera vilken av Haydns över etthundra symfonier man har framför sig. Siffran 6 hjälper inte, för i den auktoriserade formen för denna symfoni har den fått nummer 101. Det händer också att ett namn är felstavat eller att namnformen varierar beroende på utgåvans språk. Ibland finns endast efternamnet eller till och med bara förnamnet på någon som kanske var mycket känd på sin tid. Det förekommer också, särskilt i handskrifter, att titel- och upphovsuppgift saknas helt.

Bibliotekets stämpel förekommer ofta i noterna och ibland finns namn på personer som kanske spelat någon av stämmorna i ett verk. Det kan också finns information om när materialet köptes in och av vem, ofta med detaljerade och långa persontitlar som till exempel ”Inköpte för Kongl. Gymnasii Capellets räkning i Strengnäs, höstterminen 1799, under dåvarande Rector Eloqu. och Poeseos Lectorn H. Herr Magister C. Haggren. Zach. Köhler Capellets Director”.

Spår av musicerande från förr

Vi kan alltså i Roggebibliotekets musiksamlingar se spåren efter personer som arbetat vid skolan och som undervisat eller deltagit i musikutövandet. Vi hoppas att nutida musiker och andra musikintresserade kan finna guldkorn i dessa samlingar. Inte minst skulle detta material kunna vara av intresse för musikforskning. Vilken musik användes i musikundervisningen och spelades i skolorkestrar i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet? Vilka musiksällskap fanns i Strängnäs och vad spelade man? Vilka var de människor som lämnat spår efter sig i noterna?

Den 14 februari kl. 18.00 finns möjlighet att besöka Roggebiblioteket och höra mer om arbetet med musiksamlingen. Då framför också Jan H. Börjesson och Jonas Lind, kyrkomusiker i Strängnäs domkyrka, några stycken för fyrhändigt piano ur Hebbesamlingen. Välkomna!