Språkvetare och rösträttskämpe

Valfrid Palmgren föddes i Stockholm den 3 juni 1877. Fadern Karl Edvard Palmgren grundade den Palmgrenska samskolan i Stockholm, den första skolan i Skandinavien som bedrev samundervisning med flickor och pojkar i samma klass. Valfrid skrevs 1882 in i skolan, där modern Ida Pohl var biträdande föreståndarinna, och gick kvar där till sin studentexamen 1895. Vårterminen 1896 skrev hon in sig som student vid Uppsala universitet, där hon nio år senare disputerade i romanska språk. Avhandlingen, som lades fram i maj 1905 Länk till annan webbplats., tillägnades föräldrarna och handlade om den franske kalvinisten och barockpoeten Théodore Agrippa d'Aubignés användning av infinitiv.

Samma år anställdes Valfrid Palmgren som den första kvinnan någonsin på KB. Hon var vidare aktiv i den kvinnliga rösträttsrörelsen och blev en av de två första kvinnorna i Stockholms stadsfullmäktige. I dag är Valfrid Palmgren främst ihågkommen för den betydelse hon haft för de svenska folkbibliotekens utveckling.

I KB:s samling av handskrifter och personarkiv finns i dag Valfrid Palmgren Munch-Petersens samling (HS L305). Samlingen omfattar fem hyllmeter och består av 80 arkivkapslar, som innehåller bland annat brev, manuskript, fotografier och trycksaker. Materialet har donerats till KB i omgångar, första gången 1958 och senast 2017. Med undantag för sköra pressklipp är innehållet i samlingen, som är fullständigt förtecknad Arken Länk till annan webbplats., tillgängligt och möjligt att beställa fram till KB:s specialläsesal.

Första kvinnan på KB

1905 inledde Valfrid Palmgren sin bana på KB. Ett par år tidigare hade hon kontaktat dåvarande överbibliotekarien Carl Snoilsky om anställning. Han rådde henne då att först ta sin doktorsexamen, vilket hon gjorde i maj 1905. Det blev Snoilskys efterträdare, överbibliotekarie Erik Wilhelm Dahlgren, som sedan erbjöd Valfrid Palmgren en provanställning från september samma år.

Efter godkänd ”proftjänstgöring” i KB:s låneexpedition anställdes Valfrid Palmgren den 24 november 1905 som extra ordinarie amanuens och blev då den första kvinnan att anställas på KB. Sedan fick hon anställning vid avdelningen för svenskt tryck och där kom hon att ha sin huvudsakliga placering ända till februari 1911, då hon slutade på egen begäran.

Du som besöker KB idag möts av Valfrid Palmgren redan innan du passerat entrén. I lokalen som idag rymmer garderob, sittplatser och kaffeautomater hänger ett stort porträtt av henne, en kopia av en målning gjord av den danske konstnären Herman Vedel (originalet hänger i ett tjänsterum).

I en promemoria från december 1906 skriver Erik Dahlgren att han inte tvekade då ”fröken Palmgren anmälde sig till genomgående af proftjänstgöring i K. biblioteket". I Valfrid Palmgrens samling finns hennes eget exemplar av KB:s årsberättelse från 1905 bevarat. Där kan man läsa att...

till erhållande af anställning såsom e. o. amanuens har för första gången anmält sig en kvinnlig sökande, fil. dr Alfhild Valfrid Matilda Palmgren. Frågan om hennes anställning har gjorts till föremål för sådan öfverläggning mellan öfverbibliotekarien och de båda bibliotekarierna, som för vissa ärendens handläggning stadgas i det nådiga reglementets § 4, och då därvid intet hinder ansetts förefinnas för bifall till den gjorda ansökningen, har fröken Palmgren, efter tre månaders godkänd proftjänstgöring, den 24 sistlidne november blifvit antagen till e. o. amanuens, i hvilken egenskap hon sedan tjänstgjort till årets slut.

Resan till Amerika

Under ett av Valfrid Palmgrens pass i KB:s låneexpedition kom en ung arbetare och frågade efter nyutkomna böcker inom ämnet samhällskunskap. Då böckerna inte var tillgängliga för utlån hänvisades han till folkbiblioteken i Stockholm. Den unge mannen ska då ha svarat att så seriösa böcker inte fanns där och därpå uppmanat Valfrid Palmgren att själv undersöka saken. Hon tog mannen på orden och besökte de lånebibliotek i Stockholm som drevs av Folkbildningsförbundet. Där kom hon att uppröras över ”den andliga källarlukten”.

Med reseunderstöd från Ecklesiastikdepartementet och rekommendationsbrev från Utrikesdepartementet reste Valfrid Palmgren 1907 till Amerika och inspirerades av biblioteksväsendet i det stora landet i väst. Resan kom att uppmärksammas i såväl svensk som amerikansk press.

I en artikel i Ord och bild skriver Palmgren 1908 Länk till annan webbplats. entusiastiskt om det amerikanska biblioteksväsendet: ”det är ett af de viktigaste uppfostringsmedel amerikanaren känner, och han betraktar bibliotekarien som en folkets ledare, lärare och uppfostrare.” Valfrid Palmgren tog också intryck av de katalogiseringsprinciper och katalogkort som användes i Amerika för att beskriva och tillgängliggöra bibliotekens samlingar.

I Folkbiblioteksbladet skriver hon 1908 en kort artikel med titeln ”Amerikanska kataloger och bokförteckningar” Länk till annan webbplats.. I artikeln betonas vikten av bra kataloger: ”En god katalog kostar pengar, men de pengar, som för detta ändamål utgivas, äro väl använda. En utförlig och väl ordnad katalog är det enda medlet att av ett bibliotek draga största möjliga nytta och att skaffa allmänheten en lätt tillgänglig och hanterlig hjälp och ledning att finna vägen till allt det kunskapsmaterial, som biblioteket innehåller.” Som både biblioteksanställd och biblioteksanvändare är det svårt att inte instämma.

Valfrid Palmgren har själv skrivit att hon mottogs väl i Amerika. New York Public Library verkar ha fungerat som en hållpunkt under hela resan, där lärde hon känna flera ur personalen och där hölls också en avskedsfest inför vilken en bibliotekarie hade skrivit en sång till the young lady of Sweden.

She came, conquered, and then began seeing

Libraries and their laws of beeing.

From gay New York,

To the city of Pork

E'en to Wisconsin she went fleeing.

De svenska folkbibliotekens utveckling

1909 fick Valfrid Palmgren ett regeringsuppdrag att utreda den svenska folkbiblioteksverksamheten. I utredningen, som överlämnades till regeringen 1911 Länk till annan webbplats., föreslog Palmgren statliga bidrag till skolbibliotek och kommunala bibliotek. Hon argumenterade vidare för nationella katalogiseringsprinciper och föreslog att ett system med färdigtryckta katalogkort borde införas. Många av utredningens förslag antogs och kom att gälla långt in på 1900-talet.

1911, samma år som Valfrid Palmgren slutade på KB och överlämnade utredningen till regeringen, gifte hon sig med den danske vattenbyggnadsingenjören och docenten Jon Julius Munch-Petersen, som hon hade lärt känna i början av 1900-talet. Valfrid Palmgren blev nu Valfrid Palmgren Munch-Petersen och flyttade med sin make till Danmark, där hon levde resten av sitt liv.

Valfrid Palmgren fortsatte att vara yrkesverksam även efter giftermålet. Hon föreläste bland annat om kvinnofrågor och om bibliotek. År 1916 blev hon som lektor i svenska den första anställda kvinnliga läraren på Köpenhamns universitet. Danskarna kunde också höra henne varje vecka i radioprogrammet ”Svensk” där hon åren 1926−1954 föreläste om svenska språket och om svensk litteratur och kultur. 1926 inledde hon även arbetet med den svensk-danska ordbok som så småningom gavs ut 1954 Länk till annan webbplats..

Valfrid Palmgrens betydelse framgår om inte annat i ett av bildsamlingens fotoalbum, som genom åren fått utstå en omild behandling då forna tiders kollegor försökt pilla loss fotografiet som syns överst i inlägget för reprobeställningar och andra ändamål. I ett annat fotoalbum syns Valfrid Palmgren på en utställningsinvigning på KB 1959 och här är hon med på en personalfest i samband med 300-årsjubileet av KB:s konstituerande som Sveriges nationalbibliotek 1961. Sex år senare, den 6 december 1967, gick Valfrid Palmgren bort i sitt nya hemland Danmark. Men hon lever kvar i både KB:s och det svenska biblioteksväsendets minne.

Andra hjältinnor

I ett avsnitt av Sveriges radios program Stil Länk till annan webbplats. kallas Valfrid Palmgren för ”folkbibliotekens hjälte”. Den 24 april har du som befinner dig i Strängnäs möjlighet att ta del av en föreläsning om andra kvinnliga hjältar då Moa Ekbom och Johanna Vernqvist, utifrån antologin Systrar, väninnor, krigare och hjältinnor Länk till annan webbplats. (2024), håller ett föredrag om kvinnogestalters transformationer från bifigurer till centrala karaktärer i litteratur och konst, från antikens Vergilius till den moderna romanen. Föreläsningen hålls i Roggebiblioteket, och den kommer även att spelas in och vara tillgänglig i efterhand. Missa inte det!