Ett personarkiv fullt av brev

Olof Lagercrantz (1911–2002) var en svensk publicist, poet, kritiker och litteraturhistoriker. Med släktband till såväl Erik Gustaf Geijer som Agnes von Krusenstjerna låg det nära till hands att han själv kom att ägna sitt liv åt litteratur och kulturdebatt. I dag är Lagercrantz kanske främst ihågkommen som chefredaktör för Dagens Nyheter samt för sina monografier rörande författare som till exempel Joseph Conrad, August Strindberg och ovan nämnda Agnes von Krusenstjerna. I KB:s samling av handskrifter och personarkiv finns framför allt en stor brevsamling efter Olof Lagercrantz, men även en del annat material.

Ett personarkiv kan bestå av lite av varje. Vanligt förekommande materialkategorier är korrespondens, manuskript, anteckningar och dagböcker. Huvudsakligen handlar det om otryckt material skrivet för hand. Skrivet för hand associerar många till papper och penna, men så behöver det nödvändigtvis inte vara. I detta sammanhang är det främst ett sätt att skilja det handskrivna från sådant som tryckts. Och då det som bekant är händerna som jobbar när vi exempelvis skriver med hjälp av en dator med tangentbord, är ett utskrivet manuskript, författat i ett ordbehandlingsprogram, en lika handskriven text som ett brev skrivet med bläck- eller blyertspenna.

I samlingen förekommer även brev från familjemedlemmar och mellan släktingar, samt brev mellan andra personer. Värt att nämnas är att dessa ”brev mellan andra” i huvudsak består av brev från poeten Gunnar Ekelöf (1907–1968).

Totalt omfattar Olof Lagercrantz samling 30 arkivkapslar som tillsammans upptar drygt två hyllmeter. Samlingens omfång och de namnkunniga brevskrivare som finns representerade däri vittnar om den betydelse och nyckelroll Olof Lagercrantz hade för svenskt kulturliv under större delen av 1900-talets andra hälft. Breven är förtecknade och alla som är registrerade som låntagare på KB kan beställa fram och studera dem i vår specialläsesal.

Hälsningar från författare, poeter och politiker

En brevsamling kan visa på oväntade vänskaper och nya sidor hos arkivbildaren. Ett brev kan ju innehålla allt från personliga meddelanden och bekännelser till debattinlägg och officiella uttalanden. Den som studerar en brevsamling får också en fördjupad förståelse kring den tid och det sammanhang arkivbildaren verkade i. Med andra ord har samling L 241 mycket att berätta om både Olof Lagercrantz och de brevskrivare som finns representerade i samlingen.

Vilka är det då som skrivit brev till Olof Lagercrantz? Inger Alfvén, Stig Dagerman, Tora Dahl, Sven Delblanc, Tage Erlander, Sara Lidman, Lars Norén, Göran Palm, Olof Palme, Nelly Sachs och Evert Taube är några av dem vars brev adresserade till Lagercrantz återfinns i L 241.

Överlägset flest brev i samlingen (293 stycken!) är författade av den Ölandsbördiga poeten och konstnären Lennart Sjögren (1930–). Sjögrens första brev är från 1979. Han och Lagercrantz håller sedan kontakten brevledes fram till 2001. Ibland skickar Sjögren med något diktutkast, exempelvis kan en dikt utifrån Joseph Conrads roman Mörkrets hjärta nämnas. Sjögren skriver att han inför utgivningen av den diktsamling där dikten var tänkt att ingå bestämt sig för att stryka alla dikter med litterära motiv, men sänder i alla fall dikten till Lagercrantz eftersom det var han som fått Sjögren att läsa Mörkrets hjärta.

Uppmuntran och goda råd

I L 241 finns också några brev från en ung Lars Norén (1944–2021). Bland annat från den tid då han var intagen på Gullberna mentalsjukhus i Karlskrona. I ett brev, skrivet under en permission från just Gullberna, undrar Norén om inte Lagercrantz kan låna honom pengar till tobak och frukt.

Lagercrantz skriver i ett svar till Lars Norén 1964 att Norén är en av de mest begåvade personer han känner och kan inte tänka sig annat än att han kommer lyckas som författare. Året dessförinnan hade Lagercrantz anmält Noréns debutsamling Syrener, snö i recensionen ”Lyrisk debut”.

I ett annat brev kommenterar Olof Lagercrantz ett omfångsrikt manuskript Norén sänt honom. Lagercrantz imponeras av bildflödet men bekymrar sig samtidigt över den höga temperaturen i texten. För att inte spränga sig själv behöver Norén hitta en balans, råder Lagercrantz. Den som läst Lars Noréns diktsamlingar från 1960-talet kan inte annat än förstå Lagercrantz oro, det handlar om våldsamt explosiva bildflöden, något Lagercrantz också diskuterade i sin anmälan av Syrener, snö året innan.

Pressklipp av tongivande publicist

2014 tog KB emot Olof Lagercrantz pressklippsamling, som nu finns förtecknad i Arken Länk till annan webbplats.. Vanligtvis tackar KB nej till att ta emot samlingar av pressklipp. Dels finns materialet med stor sannolikhet redan i KB:s stora samling av dagstidningar, dels är tidningspapper skört vilket gör det besvärligt att både bevara och tillgängliggöra.

Men i det här fallet, då det handlade om en samling från en av 1900-talets viktigare publicister, bestående av prydligt urklippta och sedan noggrant fastklistrade urklipp i därtill särskilt avsedda pärmar, gjordes ett undantag.

Samlingen omfattar klipp av i huvudsak Olof Lagercrantz egna artiklar, från åren 1935–1975. Att bläddra i albumen ger en inblick i Lagercrantz verksamhet och artikelproduktion samtidigt som det också fångar något av dåtidens medielogik och dagstidningsjournalistik. Viktigt att komma ihåg är att det är ett urval artiklar och vi vet inte på vilka grunder klippen valts ut och hamnat i pärmarna.

Ny bibliografi om Lagercrantz

Den 15 november har du som befinner dig i Stockholm möjlighet att gå på djupet med Olof Lagercrantz i KB:s föreläsningsserie Berättelser från KB. Stina Otterberg Engdahl, författare till Olof Lagercrantz verk 1951–1975 : en kommenterad bibliografi (2023), skildrar Lagercrantz liv och verk i en föreläsning där vi får följa texter från maskinskrivna manuskript till färdigt tryck. Välkommen!