fullskärmsbild

Kritik, skratt och tanke

I KB:s bildsamling finns många karikatyrer, satirer och skämtteckningar – genrer som alla använder humorn som verktyg. Men vad betyder egentligen dessa begrepp och vad är det för likheter och skillnader mellan dem?

Bilden visar tre olika par klädda i överdrivna och löjliga kläder enligt det engelska modet 1818.

Fashionables of 1818. Konstnär okänd. Signum: KoB Pl.AF 47:20

Humor i bilden

Bilder med humoristiska inslag är något som funnits i alla tider. Syftet med dessa bilder är sällan bara att skapa glädje och skratt, utan de används också för att kritisera och väcka tankar om den värld och tid vi lever i. Ofta genom att överdriva och förlöjliga en person, en händelse eller ett fenomen.

När en bild visar något förvrängt, löjligt eller oväntat får det oss att stanna upp, reflektera över vad vi ser och kanske också skratta åt det absurda eller igenkännbara i bilden.

Karikatyrer

Karikatyren är ett porträtt av en specifik person där anletsdragen eller personens hållning förvrängts, förstorats eller överdrivits på ett humoristiskt eller elakt sätt.

I Sverige publicerades under 1800- och 1900-talen ofta karikatyrer i dagstidningar, men även i specialtidningar, som till exempel skämttidningen Söndags-Nisse. De som karikeras är ofta kända personer, som politiker och kulturpersonligheter. I KB:s porträttsamling finns en hel del tidningsklipp och bland dessa finns det många karikatyrer.

När forskaren Salomon August Andrée planerade sin upptäcktsresa med vätgasballong till Nordpolen gjorde konstnären Albert Engström en karikatyr av honom, vilken publicerades i Söndags-Nisse 1896.

Här ser vi flera av de attribut som är typiska för karikatyren. Bilden fångar och förstorar till exempel Andrées karakteristiskt skarpa näsa.

Engström utnyttjar även ett förvrängt perspektiv där Andrée blir en jätte i luftballongens korg. Konstnären låter också Andrée använda en ölflaska istället för en kikare, vilket är ett grepp för att få betraktaren att haja till och titta en extra gång.

Karikatyr av S. A. Andrée sittande i en luftballong iklädd pälsmössa och rock med pälskrage. I ena handen håller han en brödbit och i den andra en ölflaska, som han använder som kikare.

S. A. Andrée. Konstnär: Albert Engström. Signum KB, KoB Sn Andrée, Salomon August 19

Herman Edquist är en annan känd svensk karikatyrist, som verkade under 1900-talets första hälft. 1926 publicerades hans teckning av skulptören Hjördis Nordin-Tengbom i Vecko-Journalen. Här använder sig Edquist av de överdrivna anletsdragen, men själva formen för teckningen – bysten – som anspelar på hennes yrke, ger en ytterligare dimension till bilden.

Karikatyr av skulptören Hjördis Tengbom avbildad som en byst i profil

Fru Hjördis Tengbom, skulptris. Ur Veckojournalen 1926. Konstnär: Herman Edquist. Signum: LS Nordin, Hjördis 1

I bildsamlingen finns även flera konstnärssamlingar med humoristiska bilder från 1970-talet och framåt, bland annat av konstnärerna Fibben Hald, Leif Zetterling och Robert Nyberg. Här ser vi en av Leif Zetterlings karikatyrer från 1988, föreställande USA:s dåvarande president Ronald Reagan i cowboyhatt och med revolvrar i högsta hugg.

Karikatyr i färg föreställande president Ronald Reagan i cowboyhatt och med två revolvrar i händerna

Ronald Reagan. Konstnär: © Leif Zetterling. Signum: KoB LZ 17

I hatten och på medaljen syns också små grönklädda män viftande med en blåvit flagga. Den här bilden är därmed inte bara en karikatyr, utan också en kommentar på USA-regeringens utrikespolitik vid denna tid och bilden kan därför även benämnas satir.

Satir

Satir är en kritisk kommentar av samhället i stort eller av en särskild företeelse eller person och var från början en litterär genre. Idag används satiren i de flesta former, som till exempel teater, film, tv, tecknade serier och andra bilder för att kommentera, kritisera och förlöjliga.

Karikatyrens form används ofta i satiriska bilder och skämtteckningar.

I satiren avslöjas eller förlöjligas beteenden, doktriner, ideologier eller institutioner genom direkt kritik, men oftare genom ironi, parodi eller karikatyr.

En oval bild i vilken Gustaf IV Adolf, med dragen värja i hand, rider på en kräfta tvärs öfver Bottniska viken, på väg till Petersburg. När han nått staden Lemo kommenderar han: March

Gustaf IV Adolfs kräftgång. Okänd konstnär. Signum: KoB Sv. HP G. IV A. A. 30

Den här bilden är en satir över Gustav IV Adolfs insats i Finska kriget 1808–1809. Ett krig som Sverige förlorade mot Ryssland. Det är uppenbart att bilden förlöjligar kungen och motgångarna i kriget förstärkte också kritiken mot honom, vilket 1809 ledde till en statskupp där han avsattes.

Konstnären ironiserar över kungens inkompetens genom att låta honom rida på en kräfta vilket anspelar på kräftgång, det vill säga tillbakagång.

Då satiren ofta är knuten till en specifik händelse och tid kan meningen ibland gå förlorad längre fram när vi inte längre minns händelsen satiren anspelar på. För att kunna analysera denna typ av bild behövs därför en stor kunskap i historia skeenden och olika symbolers betydelse.

Strindbergsfejden

1910 startade August Strindberg en kulturdebatt genom att i en artikel kritisera kung Karl XII. Debatten kallas idag Strindbergsfejden och kom under 1910–1911 att dela upp kultursverige i två delar. I dessa fem bilder har några kända konstnärer på olika sätt kritiserat Strindbergs hållning i satirens form.

I bilden ur tidskriften Nya Nisse (överst till höger) kommenterar konstnären Ludvig Kumlien Strindbergs kritik av Karl XII. I bilden blir Strindberg en renhållningsarbetare, som kör ut en nedslagen Karl XII i en skottkärra.

Fyra bilder som karikerar och kritiserar August Strindberg

Collage över Strindbergsfejden. Signum: H. Konstn. Kumlien, Ludvig 1, LS Strindberg, August 32 och 54, Nya Nisse nr 21, 1910

Signaturen Fr. J. (nederst till höger) kommenterar också Strindbergs syn på "hjälte-kungen". Här blir Strindberg den arrogante historiemålaren och Fr. J. lägger följande kommentar i hans mun: "Så här målar jag våra hjältar..."

Även Einar Nerman deltog i Strindbergfejden och hans karikatyr av Strindberg (nederst till vänster) är i det närmaste diabolisk.

Ludvig Kumlien gjorde flera satirer av Strindberg vid denna tid. I KB:s bildsamling finns exempelvis även en teckning (överst till vänster) där han tecknat Strindberg i hjältens centrala pose, men samtidigt förlöjligar författaren genom att avbilda honom i bara kalsonger och en fladdrande mantel. Han har ritat Strindberg med ett vapen i form av en jättepenna i handen och låtit Strindberg stå på två krokodiler med namnen "Knubberiet" och "Dilletantismen".

I och med att det finns mycket information om Strindbergsfejden, både de artiklar som publicerades när det begav sig, men också senare böcker och artiklar i ämnet, kan eftervärlden i de flesta fall förstå vad dessa satirer syftar till. Det vore dock intressant att veta vad krokodilerna i Kumliens teckning symboliserar.

Skämtteckningar

Skämtteckningen består antingen av en enda bild, på senare tid dubbad till enruting, eller av två eller flera bilder, en så kallad serie. Den använder sig ofta av karikatyrens överdrivna karakteristik, men är sällan riktad mot en specifik person. Ofta driver den med olika företeelser, både i det privata livet och i samhället.

Skämtteckningen kan ibland sägas ha ett satiriskt budskap, men kan också vara just en humoristisk bild gjord för att få oss att skratta, kanske åt något löjligt men också åt något bekant.

I bilden "Älskogs-trädet" driver den okända konstnären med kvinnornas giftaslust genom att låta damerna använda olika drastiska sätt för att få ner de ovilliga ungkarlarna från trädtoppen. Till höger har några av kvinnorna redan lyckats fånga en man och dessa verkar, som tur är, inte alltför ovilliga.

I ett träd sitter eleganta klädda ungkarlar. Nedanför står ett antal damer inställda på giftemål. För att få ner herrarna ur "unkarls-trädet" använder de olika metoder. En klättra upp på en stege, några andra använder långa pinna för att försöka peta ner herrarna ur trädet och vid trädets stam håller två av damerna på att såga ner hela trädet.

Älskogs-trädet. Okänd konstnär. Signum: KoB Kistebrev 52:16

Även om bilden "Älskogs-trädet" är komisk just för att kvinnornas metoder är så drastiska, så blir den mindre rolig om den sätts in i ett historiskt perspektiv. Detta då en kvinna på 1800-talet ofta var tvungen att gifta sig, eftersom hon sällan hade möjlighet till egen försörjning.

I KB:s bildsamling finns också många moderna konstnärers skämtteckningar. Nina Hemmingsson driver till exempel i "Hörni skor..." med hur vi människor gärna skyller på allt och alla för att själva slippa ta ansvaret.

Collage med humorbilder av fem svenska nutida konstnärer

Collage med moderna humorbilder. Olika konstnärer. Signum: KoB Sv. Konstn.

Lasse Åberg och Jan Stenmark leker båda med ord och bild i en kombination. I Åbergs bild blir en musketör en mus-ketör och i Stenmark skapar den dubbla betydelsen av ordet "våg" en absurd humor. Aja Murray-Thorén tar den lyxiga middagen till en ny nivå där maten intas på en flotte i havet, medan Maciej Kalymon och John Daily på ett humoristiskt sätt kommenterar spiritualismen.

Karikatyrer, satirer och skämtteckningar finns på många olika ställen i KB:s bildsamling. De går exempelvis att hitta i specialsamlingar, i porträttsamlingar, bland de historiska planscherna och i konstnärssamlingar.

Scandecor var ett företag som från 1970-talet fram till 2020 gav ut postrar, som kunde köpas i varuhus. Många av oss har troligen stått och bläddrat bland dessa postrar vid ett eller annat tillfälle.

Sex olika komiska postrar utgivna av företaget Scandecor

Humorpostrar från Scandecor. Olika konstnärer. Signum: KoB Scd.

Även bland dessa finns mycket bilder med humor, ofta med anspelning på sex och relationer, humoristiska skyltar av typen "Varning för..." samt drift med till exempel tekniknördar, men även andra typer av mänskliga beteenden.

Frågan är om humorn i dessa postrar överlever sin egen tid eller om även de blir ett tidstypiskt avtryck för sitt eget decennium. För även om humorn består, så förändras den med samhället, tiden och människan. Kanske skulle humor kunna kallas för ett efemärt uttryck, det vill säga något flyktigt och kortlivat, som sällan överlever tidens tand.

Vill du veta mer?

Om du blir vill veta mer om karikatyrer och satirer och dess historia är du välkommen till KB onsdagen den 26 oktober. Då kommer Lena Johannesson, i föreläsningsserien "Berättelser från KB", att prata om karikatyren som mentalitetshistoria och skrattspegel över allt från storpolitik till det mest privata.

Missa inte hennes föreläsning! Läs mer här: Ellen Keys vänst­ra öga – om kari­ka­ty­ren i Sveri­ge. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Karikatyr av Ellen Key med päronformat huvud och stor, rund näsa

Ellen Key. Konstnär: Albert Engström. Signum: KoB LS Key, Ellen 61