Rusdrycksomröstningen

Omröstningen den 27 augusti 1922 gällde om ett alkoholförbud skulle införas i Sverige, ett förbud till att producera och inneha alkohol. Alternativen var ja eller nej. Ett mål var att förbjuda allt med en alkoholhalt på över 2 ¼ viktprocent alkohol.

Röstberättigade var, i korthet, alla svenska medborgare som fyllt 23 år under 1921. Det här var det andra valet där kvinnor hade rätt att rösta och det var första gången som kvinnors och mäns röster räknades lika mycket. Drygt 1 800 000 personer var röstberättigade med en liten majoritet av antalet män.

Bakgrunden till folkomröstningen var en historiskt stor och utbredd alkoholkonsumtion i landet och en för tiden stark nykterhetsrörelse som propagerade mot det utbredda supandet och den misär som följde på det. I den här frågan var nykterhetsrörelsen mer drivande än de politiska partierna. Det var också en fråga över partigränser.

Nej-sidan vann

Resultatet av omröstningen blev mycket jämnt. Nej-sidan vann med 2%, det vill säga ett nej till alkoholförbud. Nej-sidan stöddes framför allt av männen medan kvinnorna i större utsträckning hade valt att rösta ja.

Före folkomröstningen fanns det olika försök till att begränsa försäljning och konsumtion av alkoholhaltiga drycker. Efter folkomröstningen fortsatte regeringen med en restriktiv alkoholpolitik. I Stockholm var AB Stockholmssystemet instiftat med Ivan Bratt som chef. Systemet syftade till att ha hand om all spritförsäljning i Stockholm och centralt var en begränsning och ransonering av alkoholinköpen.

En motbok togs fram för att styra stockholmarnas inköp av alkohol och snart gällde den för hela landet. Systemet med motbok ansågs ojämlikt och kritiserades men levde kvar till 1955 då den avskaffades och det rikstäckande Systembolaget med monopol inrättades.

Valpropaganda

Inför omröstningen debatterade och argumenterade både ja- och nej-sidan flitigt och engagerat. Affischer och flygblad trycktes och spreds i kampanjer, som bevarats i KB:s samlingar. I KB:s affischsamling Öppnas i nytt fönster. kan vi återfinna ett antal affischer från både nej- och ja-sidan. Här ser du några exempel.

Nej-sidans affischer talade ofta till folks förnuft och eget omdöme om att var och en själva kan avgöra hur mycket de kan dricka. Nej-sidan hade flest män som anhängare vilket även visar sig i affischerna. Det är ofta män som framställs och frågan presenteras ofta ur ett manligt perspektiv.

Den kanske mest kända nej-affischen är den med texten ”Nej! Kräftor kräva dessa drycker…” av Albert Engström Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Den affischen hör nog också till en av affischsamlingens mest efterfrågade enskilda affischer.

Ja-sidans affischer var ofta mindre humoristiska och spelade mer på folks känslor med avskräckande exempel som illustration. Affischerna kan visa konsekvenserna av alkoholen. Kvinnor och barn framställs ofta som offer för omständigheter då mannen dricker för mycket.

Affischsamlingen

KB:s affischsamling beräknas innehålla ca 600 000 affischer, som förvaras i slutna magasin under Humlegården. Affischerna är ordnade efter affischens budskap, alltså ämnet affischen handlar om och därefter kronologiskt. De affischer vi ser här ligger under ämnet Politik 1922. Endast en liten del av affischsamlingen är digitaliserad och kan sökas fram i biblioteksdatabasen Libris. Just de här affischerna är katalogiserade och de är även presenterade med bild eftersom de är fria från upphovsrätt.

Om du vill få tillgång till en affisch behöver vi veta vad affischen handlar om och vilket år eller under vilken tidsperiod den var publicerad. Affischfrågor tar ofta lång tid, det är därför bra att vara ute i god tid.

Samlingen med affischer bygger på de pliktleveranser som tryckerier och utgivare skickar till KB som pliktexemplar enligt Lag (1993:1392) om pliktexemplar av dokument Öppnas i nytt fönster..