Den långa vägen till allmän och lika rösträtt
1918-1921 infördes allmän och lika rösträtt i Sverige. Men vägen dit hade varit lång. I KB:s samlingar finns en rikedom av material som visar hur rösträttsfrågan debatterades.
Exempel på trycksaker man hittar under signumet "Polit. Sv. Rösträtt" i KB:s boksamling.
Både komplicerat och slagkraftigt
Frågan om den allmänna rösträtten nådde långt utanför riksdagens båda kamrar. Den engagerade också föreningar och folkrörelser. Därmed uppstod ett behov av trycksaker i olika genrer och format där argument för och mot rösträtten kunde lyftas fram och värderas.
Det kunde vara utförliga och ganska komplicerade framställningar, som läkaren E.E.A. Haglunds En vidräkning med den antiproportionalistiska agitationen i allmänhet och doc. Gustaf Kobbs broschyr ”Majoritetsval eller proportionella val i synnerhet
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. från 1905 (vackert formgiven i jugend-stil). Det kunde också vara kortfattade sammanfattningar av slagkraftiga argument, såsom i flygbladet Hvarför bör kvinnan erhålla politisk rösträtt? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., utgiven av Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Göteborg 1916.
E. E. A. Haglunds Vidräkning bredvid Flygblad No 13 från Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Göteborg.
Rösträtten som bot...
Att den allmänna rösträttens motståndare och förespråkare stundtals stod mycket långt ifrån varandra framgår av två broschyrer som trycktes samma år, 1895: Axel Svensons Vi måste ha allmän rösträtt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (2 upplagan) och Janne Lagerströms Allmän rösträtt är radikalernas käpphäst och socialismens inkörsport Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Svenson var lärare och tidningsredaktör, under många år vid Öresunds-Posten i Helsingborg, Lagerström var vice ordförande för Fosterländska förbundets lokalförening i Växjö.
Två olika perspektiv på rösträttsfrågan från 1895.
Båda publikationerna präglas av högstämd retorik och dramatiska liknelser. Vi måste ha allmän rösträtt, med ett rött omslag som signalerar uppbrott och nydaning, inleds med en mörk samtidsbeskrivning. Svenson tar hjälp av Matteus-evangeliet när han liknar samhället vid ”en grafkammare, hvitmenadt utanpå, men invärtes fullt av de dödas ben och all orenlighet”.
Bristerna – uppenbara i de växande städerna ”fulla af fattigdom, stinkande smuts och förruttnelse – uppges ha sin grund i ”ett klassväsen, som utväljer ett fåtal af nationen till gunstlingar, hvilka erhålla en mängd företräden och göras till herrar öfver det stora flertalet”.
Svenson syftar här på inkomstkravet för politisk rösträtt. 1895 var det bara de som hade en årsinkomst på mer än 800 kronor som hade rätt att rösta. Kvinnor var formellt utestängda från valen. Rikedomen, menar Svenson, gör människorna ”egennyttiga, hårda och oädla”. Lösningen på samhällets problem måste därför vara den allmänna rösträttens införande.
...och som hot
Lagerströms broschyr, framställd vid den konservativa tidningen Vårt lands tryckeri i Stockholm, utpekar som fiender de ”socialister, radikaler och liberaler” som genom att verka för allmän rösträtt sprider ”allehanda ogräsfrön, som mångenstädes gro och till samhällets förderf bära frukt i split och missnöje”.
En ”oinskränkt” allmän rösträtt skulle enligt Lagerström vara oacceptabel, eftersom den skulle ge ”hvarje oansvarig person, hvarje krogkund och kringvandrande landstrykare lika mycket inflytande som den bofaste arbetaren, borgaren och familjeförsörjaren”.
Efter att inledningsvis ha liknat propåerna för allmän rösträtt vid ogräs, övergår han i slutorden till att jämföra dem med farsot och krig. På samma sätt som man energiskt värnar landet när koleran närmar sig, menar Lagerström, borde man nu ta till kraftiga åtgärder för att hindra ”socialismens och anarkismens införande genom bestämmande af oinskränkt allmän rösträtt”.
Att tukta rösträttsmotståndet
Våren 1917 skriver författaren och rösträttskämpen Frigga Carlberg förordet till sin roman För rättfärdighets skull, Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som gavs ut året därpå och handlar om rösträttsrörelsen, särskilt kampen för kvinnlig rösträtt. Hon återger då en dröm i vilken hon rensar ogräs i sitt trädgårdsland i Hjällbo, strax norr om Göteborg.
I drömmen hör hon en röst som säger ”Låt bli det där, det är fåfäng möda. Låt ogräset frodas fritt – det är bara feminism att vilja utrota det.” Men den första rösten överröstas av en annan med motsatt budskap: ”Gräv upp tisteln som växer på din väg, att ett strå nyttigt gräs, som kan bli till en droppe närande mjölk, må växa där istället.”
Frigga Carlbergs roman För rättfärdighets skull.
I december 1918, samma år som För rättfärdighets skull kommit ut, beslöt en extrainkallad riksdag att allmän och lika rösträtt skulle införas. I september 1921 hölls det första riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt.