Jenny Lind-material finns i många olika samlingar på Kungliga biblioteket. Det finns självklart en mängd böcker skrivna om henne, vilka kan hittas i den nationella bibliotekskatalogen Libris. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. 

Bara under de senaste åren har det, för att fira hennes 200-årsjubileum, kommit två nya biografier. Den första, med titeln "Jenny Lind: The story of the Swedish nightingale", kom 2015 och i svensk översättning 2020 och är skriven av hennes barnbarnsbarnbarn Sarah Jenny Dunsmure. Den andra, med titeln "Näktergalen: en biografi över Jenny Lind", kom i år och är skriven av Ingela Tägil, filosofie doktor i musikvetenskap .

Det finns även material om Jenny Lind i KB:s specialsamlingar. Exempelvis kan man hitta reportage och notiser i tidningar och tidskrifter. Det finns textaffischer i affischsamlingen och flera musiktryck med Jenny-Lind-anknytning. Det finns också ett stort antal tryck och fotografier i bildsamlingen.

Även i KB:s handskriftssamling finns Jenny Lind-material. Det första Jenny Lind-materialet inkom år 1912 och det senaste så sent som 2007, som en del av Birgit Nilssons samling. Utöver Jenny Linds brevsamling och personarkiv, finns även brev från henne till olika personer i den så kallade autografsamlingen.

De tidiga åren

Nedan ser vi en textaffisch som gör reklam för två föreställningar som visades den 8 mars 1838, varav den andra är just Friskytten där Jenny Lind medverkade som Agatha. I affischen syns hennes namn som M:ell J. Lind.

Redan under denna tid skrev Jenny Lind många brev och de var ofta långa och tättskrivna, med en handstil som för dagens läsare kan te sig svårläst. Man kan tänka sig att hon, i takt med sin ökande berömmelse, får skriva allt fler brev och att handstilen därför utvecklades i en alltmer driven riktning. Många av dessa brev hittar man idag i Jenny Linds brevsamling, personarkivet Jenny Linds efterlämnade papper och i Autografsamlingen i KB:s handskriftssamling.

I Autografsamlingen finns exempelvis brev från Jenny Lind till en för oss okänd – men för Jenny Lind välkänd – person som föräras ett par biljetter med orden: ”Misstyck ej att jag tager mig friheten erbjuda dig ett par billetter till qvällen…”.

Här finns också ett brev där hon i maj 1841 skriver till en ”Christina” om en beställning av en hatt i rotting till ”Fru Lindblad”. Brevet skrevs under den tid Jenny Lind bodde i kompositören och musikläraren A. F. Lindblads och hans hustrus hushåll.

Jenny Linds storhetstid sammanföll med att litografin hade sin glansperiod, cirka 1820–1860. Därför finns en stor samling vackra litografier av Jenny Lind på KB. Här ser ni två exempel på litografiska porträtt. 

Det första är ett känt porträtt av operasångerskan gjort av litografen John Cardon på 1840-talet, efter en målning av konstnären Olof Södermark. Längst ner till höger om själva porträttet syns en liten näktergal, vilket är en referens till det smeknamn Jenny Lind fått – ”Den svenska näktergalen”.

Det andra porträttet visar Jenny Lind stående iklädd en romantisk volangklänning dekorerad med rosa rosor. I handen håller hon vad vi kan anta är ett notblad. Litografin är gjord av den engelska litografen John Brandard, som var känd för sina litografier från balett- och operavärlden. Delar av denna litografi är vackert handkolorerad.

Jenny Lind-febern

Under 1840-talet uppträder Jenny Lind i hela Europa, till exempel i Tyskland, Österrike, Danmark och Storbritannien. Hon medverkar i många kända och framgångsrika föreställningar, som Friskytten, Norma, Sömngångerskan, Figaros bröllop, Hugenotterna och Trollflöjten. Hennes popularitet visste inga gränser och resulterade i den så kallade Jenny Lind-febern.

Bilden nedan är en satirisk litografi av Fritz von Dardel som skildrar just detta "vansinne". Här ser vi kalabaliken som utspelade sig på Gustav Adolfs torg i samband Jenny Linds sista säsong på operan i Stockholm. På fasaden syns en skylt med texten "Jenny Lind, Reg-Dotter" (Regementets dotter). Kön är full av människor som slåss, brottas och klättrar på varandra, en avsvimmad man bärs iväg av två kamrater. Längst bak i kön står en soldat som håller en biljett bakom ryggen och i en pratbubbla säger "Om inte Löjtnanten hade befallt mig var i queuen, skulle jag väl vid det här laget vara i têten".

Jenny Linds framgångar avspeglar sig också i den mängd av rollporträtt som finns av henne. Nedan ser vi fyra vackra litografiska exempel ur KB:s porträttsamlingar från några av hennes mest kända roller.

1842 gjorde hon stor succé i Stockholm som Norma i den tragiska operan med samma namn. Hon spelade även samma roll två år senare i Tyskland. 1843 uppträdde hon som Amina i den italienska operan Sömngångerskan (La sonnambula) med musik av Vincenzo Bellini.

1845 uppträdde hon i Stockholm som marketenterskan Marie i den italienska operan Regementets dotter (La fille du régiment) med musik av Gaetano Donizetti.

I det sista exemplet ser vi Jenny Lind som den änglalika Alice i kamp mot den onde Bertram, spelad av Josef Staudigl, i Giacomo Meyerbeers opera Robert de Diable. Bilden är gjord i England 1847 av litografen Fr. Michélis. Jenny Lind sjöng och spelade denna roll flera gånger. När den sattes upp i Sverige för första gången 1839 kallades operan för Robert af Normandie, vilket syns i textaffischen nedan.

Mellan 1846 och 1849 besökte och uppträdde Jenny Lind flera gånger i England, bland annat på Her Majesty's Theatre i London och på Buckingham Palace.

I Autografsamlingen finns ett antal handskrivna blad med från engelska översatta recensioner ur ”The Times”. Här behandlas Jenny Linds rollprestationer på Her Majesty’s Theatre vid Haymarket i London, under maj och juni år 1848.

Av recensionerna kan man bara slå fast att Jenny Lind verkar ha haft en enorm arbetskapacitet i och med att hon förmådde hålla flera roller aktuella samtidigt. Den 5:e maj uppträdde hon i "La Sonnambula" (Sömngångerskan), den 12:e maj var det så dags för ”La figlia del reggimento” (Regementets dotter). Vidare gavs ” Lucia di Lammermoor ” den 26:e maj och två veckor senare, den 9:e juni, spelade hon i ”L'elisir d'amore” (Kärleksdrycken).

I slutet av en recension konstaterades att ”Salonen var öfverfylld i hvarje del till en sådan trängsel, att man nästan icke kunde röra armarna.”

Även i KB:s tryckta musiksamling finns spår av Jenny Lind och hennes framträdanden i England. Nedan ser vi ett musiktryck över de svenska sånger Jenny Lind sjöng på en privat musiksoaré för den engelska drottningen på Buckingham Palace. I noterna finns både den svenska och engelska lyriken.

Från denna tidsperiod finns också brev i Jenny Linds personarkiv från såväl Oskar I och Oskar II, som från drottning Victoria av Storbritannien. Nedan syns de handskrivna breven från Oskar II och Drottning Victoria.

Turnéer, familjeliv och varjehanda

1849 meddelade Jenny Lind att hon permanent drog sig tillbaka från operan. Istället beslutade hon sig för att mellan 1850 och 1852 turnera som konsertsångerska i USA tillsammans med den amerikanska showmannen P-T. Barnum. Hon gjorde under dessa år många bejublade konserter runt om i landet.

I slutet av USA-turnén gifte sig Jenny Lind med den tyska pianisten, tonsättaren och dirigenten Otto Goldschmidt. I maj 1852 återvände paret till Europa och bosatte sig först i Dresden i Tyskland och från 1855 i Worcestershire i England.

De två fotografierna nedan är tagna i olika fotostudior i England, med största sannolikhet på 1860-70-talet. I det första ser vi Jenny Lind posera i en underbar, tvärrandig klänning, medan hon i det andra sitter ner iklädd en spetsklänning med fransar. På nedre delen av detta foto finns också hennes autograf: Jenny Lind-Goldschmidt.

En lapp med hennes autograf upptäcktes också i en bok, Memoir of Jenny Lind (tryckt i London, 1847), som inköptes i London år 1950 och fogades till KB:s trycksamling. Lappen påträffades inne i boken och är daterad ”Gloucester 28th Nov. 1848”. Den överfördes så småningom till Autografsamlingen i KB:s handskriftssamling.

Spår av Jenny Lind kan i handskriftssamlingen också hittas i andra arkivbildares samlingar. I arkitekten Ernst Jacobssons efterlämnade papper finns till exempel torkade blommor, vilka ska ha plockats av Jenny Lind. Tyvärr framgår inte i vilket sammanhang de har kommit i dennes ägo.

En sökning på Jenny Lind som personnamn i webbkatalogen Arken genererar ett flertal träffar – såväl samtida Jenny Lind-material, som senare inkommet material om Jenny Lind. Till exempel en uppsats om Jenny Lind av författaren Lotten Dahlgren och radiomanuskript av Nils-Olof Franzén, Agaton Sax skapare. Samme Franzén har också skrivit artikeln om Jenny Lind i Svenskt biografiskt lexikon Länk till annan webbplats..

Inlägget är skrivet av Ann-Charlotte Knochenhauer och Marlene Eriksson