KB har i uppdrag att samordna, följa upp och främja samverkan i arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Målet är att vetenskapliga publikationer med offentlig finansiering ska vara omedelbart öppet tillgängliga för alla.

Under omställningen till ett öppet vetenskapssystem följer och rapporterar KB vilka investeringar som görs, hur stora de är, hur spridningen mellan olika utgiftsposter ser ut och hur de fördelas bland lärosäten. Nu är årets rapport, som omfattar 2023 års utgifter för vetenskaplig publicering, inlämnad till regeringen.

Utgiftsökning för svenska lärosäten

Utgifterna för vetenskaplig publicering ökade med cirka 61 miljoner kronor till cirka 799 miljoner kronor under 2023. Det är en ökning med 8,2 procent jämfört med föregående år. Den dominerande delen av lärosätenas utgifter är kopplade till avtal med kommersiella vetenskapliga förlag som i regel tillämpar årliga procentuella prisökningar. Lärosätenas utgifter för öppna infrastrukturer 2023 har för första gången samlats in och tillfogats sammanställningen.

Förändringar av den svenska kronans värde i förhållande till de valutor som avtalen tecknas i har påverkat utgiftshöjningen. Den generella inflationstakten i euroområdet och i USA har varit cirka 5,5 respektive 4,1 procent under 2023.

I jämförelse med lärosätenas intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå ligger utgifterna på oförändrade nivåer 2023 jämfört med 2022. Enligt Universitetskanslersämbetet (UKÄ) uppgår lärosätenas forskningsintäkter för 2023 till 52,4 miljarder kronor. Det innebär att utgifterna för vetenskaplig publicering utgör cirka 1,5 procent av intäkterna, vilket är samma andel som de föregående tre åren.

Öppna infrastrukturer

En förutsättning för ett öppet vetenskapssystem är robusta, utvecklingsbara och öppna IT-infrastrukturer som kan göra det möjligt att samla in, lagra, organisera, få tillgång till, dela och bedöma forskning. Exempel på öppna infrastrukturer som lärosätena har är: Crossref, DOAJ och Kriterium. De nationella riktlinjerna för öppen vetenskap betonar betydelsen av öppna infrastrukturer och har satt som mål att sådana öppna tjänster och infrastrukturer ska finansieras nationellt på ett samordnat sätt. Särskilt icke-vinstdrivande öppna infrastrukturer bör stödjas.

Lärosätens utgifter för öppna infrastrukturer uppgår till cirka 9,5 miljoner kronor, vilket utgör knappt 1,2 procent av de totala utgifterna. Exkluderas utgifterna för öppna infrastrukturer är årets totala ökning 6,9 procent jämfört med 2022.

Öppet tillgängliga publikationer

Under de senaste fyra åren har utgifterna ökat från 709 miljoner kronor 2020 till 799 miljoner kronor 2023, en ökning med 12,7 procent över fyra år. Under motsvarande period har antalet öppet tillgängliga artiklar via Bibsams publiceringsavtal ökat med nära 41 procent, från cirka 11 000 till 15 500.

Utgiften för de så kallade transformativa läs- och publiceringsavtal, varigenom den största delen av de öppet tillgängliga artiklarna publiceras, motsvarar 56 procent av de totala utgifterna. Det är därmed den största utgiftsposten för lärosätena. Syftet med dessa avtal är att betalningsströmmarna ska omdirigeras från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Men övergången går långsamt. Så långsamt att det under överskådlig tid istället för att vara en övergångsfas riskerar att bli en permanent affärsmodell. För att motverka detta och driva omställningen till öppen tillgång vidare har Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) fastställt rekommendationer angående vägen bortom de transformativa avtalen.

Kontaktinformation

Henrik Schmidt, handläggare för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer:
henrik.schmidt@kb.se
010-709 32 65

Följ gärna @OpenAccess_se på X! Länk till annan webbplats.