Öppen vetenskap är i hög grad en global fråga. Nu har även Sverige, i linje med Unescos rekommendation, tagit fram nationella riktlinjer.

– Med riktlinjerna tar Sverige ett viktigt steg mot att ytterligare främja öppen vetenskap. Öppenhet och transparens stärker den vetenskapliga kvaliteten och förtroendet för forskningen. Möjligheten att reproducera, kritiskt granska och ta del av forskning blir större, säger Karin Grönvall, riksbibliotekarie.

Målgruppen är universitet och högskolor, forskningsfinansiärer, samt andra myndigheter och organisationer som bedriver eller finansierar forskning.

– Riktlinjerna pekar ut gemensamma mål och prioriteringar för den fortsatta utvecklingen. Alla aktörer i forskningssamhället gör redan mycket för att främja öppen vetenskap. Med nationella riktlinjer tar vi ett samlat grepp och skapar en gemensam förståelse, för att kunna ta ännu större steg framåt, säger Erik Stattin, projektledare och tillträdande enhetschef för Forskningssamverkan på KB.

De nya riktlinjerna utgör en länk mellan internationella rekommendationer och det arbete som pågår på nationell nivå. Det tydliggörs att det framför allt är lärosäten och forskningsfinansiärer som behöver utveckla policyer, infrastruktur och vägledning för att ge forskare stöd att praktisera öppen vetenskap.

Riktlinjerna ska bidra till en bättre samordning mellan de aktörer som har ett övergripande ansvar för omställningen till öppen vetenskap. I det ingår exempelvis kunskaps- och erfarenhetsutbyte, men också samarbete kring uppföljning och uppdatering av riktlinjerna.

Riktlinjerna i korthet

I riktlinjerna har sex områden identifierats som särskilt angelägna att utveckla i Sverige:

• Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer
• Öppen tillgång till forskningsdata
• Öppna forskningsmetoder
• Öppna lärresurser
• Allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen
• Infrastrukturer som stödjer öppen vetenskap

För respektive område finns formulerade mål och prioriteringar som ska bidra till en helhetssyn och samordnad utveckling.

Riktlinjerna kartlägger på en övergripande nivå de viktigaste aktörerna och deras ansvarsområden. De identifierar bland annat behov av stöd och vägledning såsom policyer och strategier, utbildning och vägledning samt resurser och riktade satsningar.

Riktlinjerna fördjupas i en rapport som ger en mer utförlig beskrivning av nuläge, avgränsningar och utgångspunkter för riktlinjerna. Rapporten innehåller också hänvisningar till utredningar, rekommendationer och policyer som berör öppen vetenskap, både nationellt och internationellt.