Pandemin påverkade biblioteken på flera sätt under 2021. Förändrade öppettider och tillfälliga nedstängningar gjorde det svårare för användarna att ta del av verksamheten. Trots det syntes några tecken på en återgång till normala förhållanden, exempelvis att det anordnades fler aktiviteter jämfört med året innan.

Under 2021 var antalet aktivitetstillfällen 246 000 stycken, om man ser till samtliga offentligt finansierade bibliotek i landet. Av de som anordnades på folkbiblioteken var 63 procent riktade till barn och unga. Många bibliotek har gått över till att filma och lägga ut publika aktiviteter på webben för att kompensera för minskade öppettider. Men trots den ökade aktiviteten är antalet tillfällen inte uppe i samma nivåer som före pandemin.

Fortsatt nedgång för fysiska besök

De fysiska besöken till landets folkbibliotek minskade med 27 procent jämfört med 2020, trots att folkbiblioteken rapporterar ett ökat antal öppetdagar. Anledningen är att antalet öppetdagar med reducerad service samtidigt har ökat. I vissa fall handlade det om att dörren till biblioteket var stängd, men att användarna kunde få ut en kasse med böcker från personalen.

Minskad utlåning – men mycket elektroniskt på högskolorna

De svenska bibliotekens utlåning av fysiska medier* var drygt 58 miljoner under 2021, vilket är 10 miljoner färre än före pandemin. Utlåningen skiljer sig mellan olika bibliotekstyper. För folkbiblioteken minskade antalet fysiska lån (inklusive omlån) med 13 procent, medan högskolebibliotekens utlåning ökade med 14 procent jämfört med föregående år.

Trots pandemin minskade inte utlåningen av böcker och seriella publikationer (till exempel tidskrifter) för barn och unga på folkbiblioteken lika mycket som den gjorde för vuxenlitteratur. Totalt minskade barnutlåningen 11 procent jämfört med det första pandemiåret. En förklaring är att många folkbibliotek samtidigt fungerar som skolbibliotek för grundskoleelever.

Folkbibliotekens utlåning av e-böcker gick ner 10 procent, efter att ha ökat med 32 procent under pandemins första år. På högskolebiblioteken dominerar däremot e-medierna, och den sammanlagda e-användningen (sökningar och nedladdningar) ökade med cirka 12 procent under 2021. Ökningen gäller främst sökningar i e-tidskrifter och seriella publikationer men också i fakta- och nyhetsdatabaser.

* fysiska medier är böcker men också skivor och annat som går att låna hem eller ta del av på biblioteket.

Färre fysiska medier, fler e-titlar

Antalet fysiska medier på landets bibliotek har minskat med 449 000 stycken jämfört med året innan. Samtidigt har antalet e-titlar på biblioteken ökat med 15 procent.

Folkbiblioteken satsar på att behålla skönlitteraturen och medier som riktas till barn. De här kategorierna är i stort sett oförändrade i antal under flera år, medan det är andra medietyper som står för minskningen. Antalet medier på biblioteken varierar mellan olika regioner.

Medier på nationella minoritetsspråk

Antalet fysiska medier på nationella minoritetsspråk har ökat något, men från en låg nivå, till 1 792 279 enskilda titlar. Majoriteten av dessa är på finska. Det går dock inte att bedöma om alla olika bibliotek har samma titlar. Medier på nationella minoritetsspråk är koncentrerade till ett fåtal biblioteksorganisationer, främst specialbibliotek och forskningsbibliotek.

Färre antal bibliotek över tid

Det totala antalet bibliotek i landet blir färre över tid. Till statistiken för 2021 tillfrågades totalt 2 197 offentligt finansierade bibliotek, vilket är 4 bibliotek färre än 2020. Det har både tillkommit och utgått skolbibliotek i statistiken sedan föregående år. Den vanligaste anledningen är att bemanningsgraden sänkts på grund av ekonomiska skäl (i den officiella biblioteksstatistiken ingår endast skolbibliotek med minst halvtidsbemanning) eller att det inte gått att rekrytera personal.

Totalt går minst 563 000 elever i grund- och gymnasieskolor med tillgång till något av de 881 enskilda skolbibliotek som har minst en halvtidsbemanning. Det är cirka 30 000 fler elever än 2020.

Vill du veta mer?

Här kan du ladda ner årets rapport, kvalitetsdeklaration och tabeller för den nationella biblioteksstatistiken.

För att söka fram statistik per svarande biblioteksorganisation, besök KB:s databas för biblioteksstatistik Länk till annan webbplats..

Statistiken innehåller inte detaljer om exempelvis antal utlån av enskilda böcker, mest utlånade språk eller Sveriges totala bokutgivning. Här finns en sammanfattning över vilka uppgifter du kan få ut av statistiken.