Kulturminnesvårdens äldsta historia
Under 2024–2026 pågår ett projekt med syftet att digitalisera unika arkivhandlingar som speglar
den svenska kulturminnesvårdens äldsta
historia. I projektet, som sker i samarbete med Riksantikvarieämbetet, kommer det även att bedrivas forskning på materialet.
Forskningsprojektet fokuserar på Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens
Länk till annan webbplats. äldsta handlingar – från cirka 1630 då riksantikvarien Johannes Bureus lade grunden till dagens kulturmiljövård, till sekelskiftet 1900. Vitterhetsakademien, Riksantikvarieämbetet och KB har en lång gemensam historia, som går att läsa mer om på Riksantikvarieämbetets webbplats Länk till annan webbplats..
Samlingarna är mycket efterfrågade men samtidigt sköra och svårtillgängliga. Därför är det nödvändigt att digitalisera dem, både i bevarandesyfte och för att öka tillgängligheten. Genom att även bedriva forskning på samlingarna är ambitionen att göra dem mer synliga och att visa på deras forskningspotential.
I dag förvaras materialet huvudsakligen på Riksantikvarieämbetet och KB, som gemensamt leder det aktuella forskningsprojektet. Finanisieringen sker till största delen med medel från Vitterhetsakademien (8,4 miljoner kronor).
Forskning inom flera ämnesområden
Forskningsmöjligheterna på materialet är många, eftersom kulturminnesvården vid den här tiden spände över flera ämnesområden. Exempel på ämnen är arkeologihistoria, kulturmiljöhistoria, runologi, numismatik, etnologi/folklivsforskning, språkvetenskap, emblematik och heraldik. Men den tangerade även ämnen som statsvetenskap, politisk och ekonomisk historia, religionshistoria och historiebruk.
Det innebär att det finns breda möjligheter till forskning på samlingarna.
Materialet speglar också Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens utveckling under en tid då antalet lärda samfund ökade och den svenska statsapparaten expanderade. Riksantikvarieämbetet bildades under början av 1600-talet och på 1780-talet tog Vitterhetsakademien över ansvaret för kulturminnesvården. Detta gör myndigheten och dess arkivhandlingar unika, eftersom flera länder valde samma väg först flera sekler senare.
Projekt med bred kompetens
I projektet ingår bildtekniker och arkivarier som ansvarar för digitaliseringsprocessen, ett forskarlag på tre personer som löpande genomför ett flertal mindre forskningsinsatser samt papperskonservatorer som tar hand om sköra och skadade arkivalier.
För mer information, kontakta gärna projektledningen:
Chris Haffenden, delprojektledare KB
chris.haffenden@kb.se
Christopher Natzén, forskningsstrateg KB
christopher.natzen@kb.se
Ola Wolfhechel Jensen, projektledare Riksantikvarieämbetet
ola.jensen@raa.se
Matilda Ekström, enhetschef Riksantikvarieämbetet
matilda.ekstrom@raa.se