fullskärmsbild

Bränn­vin och sockerskor­por

Hemlagad sockerdricka till midsommar, kan det vara något? Följ med på en mat- och dryckesresa i släkten Wrangels gårdsarkiv från Säby!

Svartvitt foto av gården Säby. I förgrunden en kvinna med cykel

Säby på ett fotografi från tidigt 1900-tal. Wrangelska gårdsarkivet, Roggebiblioteket

Släkten Wrangel och Säby

Gården Säby på Aspö norr om Strängnäs Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. var ett fideikommiss tillhörande släkten Wrangel af Lindeberg från 1724 till 1977. År 2006 donerades Säbys bibliotek Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. med arkiv till Roggebiblioteket i Strängnäs, som är en del av KB sedan 1968 Öppnas i nytt fönster.. En hel del ovanliga tryck och handskrifter finns i samlingen, som består av omkring fem tusen böcker från 1400-tal till 2000-tal. Kläder, husgeråd och andra föremål från familjen Wrangel på Säby Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. återfinns vid Sörmlands museum i Nyköping.

Interiör som visar blå bokhyllor med äldre böcker.

Biblioteteket från Säby uppställt i Roggeborgen, Strängnäs

Även gårdsarkivet från Säby Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. spänner över många sekler och berättar mycket om livet på en stor egendom, inte minst om mat och dryck från förr. Mejerijournaler, skördelängder och menyer från jaktlagets storslagna middagar samsas här med räkningar från apotekare och kryddkrämare.

Handskriven tabell över produktionen av brännvin vid Säby 1839 till 1840

Produktionen av brännvin vid Säby 1839–1840

På bilden ovan ser du uppgifter om produktionen av brännvin vid Säby mellan 1839 och 1840. Brännvinets historia i Sverige går tillbaka åtminstone till 1400-talet, men det var först under 1600-talet som spritbränningen ökade i vårt land. Under samma tid inföll svåra missväxtår, som ledde fram till flera förbud mot brännvinsbränningen. Spannmålen behövde nämligen användas i första hand till bröd, och inte till sprit.

"Att giöra Lillie Covallie Brennewijn"

Ett recept som kanske får den nutida läsaren att haja till är receptet på liljekonvalje-brännvin ur Elsa Ebba Flemings receptsamling från 1706, Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som återfinns i Wrangelarkivet. Liljekonvaljen är ju som bekant en starkt giftig växt, men trots det förekommer liljekonvaljebrännvin då och då i äldre recept. Enligt Elsa Ebbas kokbok är det själva blommorna som ska användas, inte de gröna stjälkarna och bladen. Längst ned på bilden skymtar rubriken på nästa recept i boken – rosenbrännvin – vilket kanske låter mindre riskfyllt.

En sida i en handskriven kokbok som visar ett recept på liljekonvalj-brännvin.

Elsa Ebba Flemings recept på liljekonvaljbrännvin från 1706

På en lapp ur Wrangelska gårdsarkivet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan man läsa notiser om Elsa Ebba Fleming, skrivna av hennes far. Längst ned till höger finns följande vers: "Elsa Ebba dåtter kiäär / fructa Gudh ehuar tuu ähr / all motgångh duu då öfwerwinner /åch duu himmelrijket wisserligen finner."

Handskrift från 1600-talet med notiser om Elsa Ebba Fleming.

En lapp med notiser om Elsa Ebba Fleming

Kronobrännerier och husbränning

I arkivet finns även andra spår av brännvinets betydelse i äldre tid. På bilden nedan ser du två kvitton från Västerås kronobränneri. De är utställda till grevinnan Hedvig Ulrika Posse, som var gift med innehavaren av Säby i mitten av 1700-talet.

Två tryckta beställningar på brännvin från 1778.

Kvitton från Västerås kronobränneri till grevinnan Hedvig Ulrika Posse på Säby, 1778

Kronobrännerierna var statligt inrättade brännerier som infördes av Gustav III i ett försök att genom spritmonopol förbättra Sveriges ekonomi. Kungörelsen om Brännewins-bränningens werkställande hädanefter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. utfärdades i september 1775. Nedan ser du en bild på kungörelsen i en volym som tidigare tillhört Tveta kyrka, Södermanland. Alla kungliga beslut och förordningar sändes ut till kyrkorna, där de skulle läsas upp från predikstolen på söndagarna – den tidens massmedium. Än idag finns mängder av kungliga förordningar kvar på kyrkvindar runt om i landet.

Titelsidan till kunglig förordning från 1775 angående statliga brännerier.

Gustaf III:s förordning 1775 om statliga brännerier. Exemplaret på bilden finns i Roggebiblioteket, Strängnäs.

Genom förordningen 1775 förbjöds även import av brännvin från utlandet. Men försöket misslyckades: husbränningen bara ökade och kronobrännerierna gick med förlust, för att slutligen läggas ned år 1787.

Öl, sockerdricka och ost

Förutom brännvin framställdes även öl på Säby. På en lös lapp, gissningsvis skriven omkring år 1900, får vi receptet på det "Gamla Engö Ölet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.". Här gäller det att vara armstark: 75 kannor sjövatten får man börja med att bära upp. För ett alkoholfritt alternativ till midsommar finns även recept på hemlagad sockerdricka i arkivet. Där räcker det med att hämta 18 kannor vatten innan man sätter igång.

Handskriven lapp med ölrecept från omkring år 1900.

Ölrecept på en lös lapp från omkring år 1900

Handskriven lapp med recept på sockerdricka.

Recept på sockerdricka, förmodligen 1800-tal

Till knäckebrödet kanske det passar bra med ett recept på kärnmjölksost från tidigt 1800-tal? Beskrivningen på bilden nedan är nedtecknad av Brita Charlotta Wrangel Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., som var friherrinna på Säby under många år. Hon hör också till dem som lämnat flest spår efter sig i gårdsarkivet, i form av brev, ekonomiska dokument och listor över husgeråd.

Handskrivet recept på kjärnmjölksost från 1800-talets början.

Brita Charlotta Wrangels recept på kärnmjölksost från tidigt 1800-tal

Sockerskorpor på Elsa Ebbas vis

Liljekonvaljebrännvinet ovan är kanske inget att rekommendera, men Elsa Ebbas kokbok från 1706 innehåller en hel del andra recept att inspireras av: syltade rosor, mandelmunkar, kräftpastej, inlagda krusbär, kokt andfågel med pepparrot... listan kan göras lång. På bilden nedan ser du ett recept på sockerskorpor. Till hjälp för den nutida bloggläsaren följer en renskrift här:

"Att baka såcker skårpor. Till ett stoop sööt grädde, 14 stycken egge gulor, och slå eggen i miöhlet, och knåda det mycket wähl tillhopa, 1/2 skåhl pund såcker, så tager man 4 skiedar giäst der till, och degen måste mycket wähl giäsa och så bakas två små kakor, och lägges på hwar annan, och när dhe ähre bakade och kallne bleffne så skiär man dem itu, och sättes i ugnen till tårkas, sedan äro dhe färdige. Dessa bliffwa mycket goda och äre offta försökta..."

Handskrivet recept på sockerskorpor från 1706

Elsa Ebba Flemings recept på sockerskorpor

Kanske det kan vara något att prova till midsommar? Det är bara att knäcka fjorton ägg och sätta igång!

Nu tar Samlingsbloggen sommaruppehåll – vi ses igen i höst!