Dagbok från Obygdens tingsrätt

Är din arbetsplats dysfunktionell? Verkar alla medarbetare galna, inkompetenta eller bara onda? Läs då om arbetsplatsen där ingenting tycks fungera, möt den anonyme Tingsnotarien.

Person med påse över huvudet bakom ett stort skrivbord med lagboken och en ordförandeklubba på.

"Dagbok från Obygdens tingsrätt"

Välkomna till ännu en fristående del av serien om kontroversiella böcker på KB. Har du inte läst den förra delen så är det inget som helst hinder för att avnjuta denna del. Vi ska nu bege oss in i juridikens värld.

Tingsnotarien

"Dagbok från Obygdens tingsrätt" är inte av det tyngre laget, innehållet bygger på en inom juridikens kretsar omtalad blogg. År 2005 dök bloggen upp från ingenstans och 2006 blev den bok. Författaren utgav sig för att vara tingsnotarie på en tingsrätt någonstans i Norrlands glesbygd. Porträttet denne – för vi vet inte om det är en man eller kvinna – ger av tingsrätten är inte särskilt smickrande. Persongalleriet utgörs av personer med täcknamn som "Fetto", "Rassen", "Pucko" och "Surtanterna".

"Satt med fetto som ifrågasatte om jag verkligen hade läst juristlinjen när jag hade glömt låsa upp dörren till förhandlingssalen."

På tingsrätten intrigeras det bland notarierna och översitteriet finns alltid närvarande. Domare trycker till sina underlydande och det gäller att akta sig noga för sekreterarna. För så här kan det tydligen gå till på tingsrätten. "På Obygdens tingsrätt ska man under sin Fikavecka slå på och tömma diskmaskinen fyra gånger per dag, annars får man hela sekreterargardet efter sig. Och får man det så får man ingen hjälp av dem i arbetet på hela veckan, och får man ingen hjälp av dem så är man rökt och får dåliga betyg och inget arbete efter tinget." Att hålla sig väl med sekreterarna verkar dock mest gälla för notarierna, de ordinarie domarna på tingsrätten ser inte ut att bekymra sig alltför mycket om sådant. Läs bara citatet som kommer längre ner på sidan.

Baksidestext till "Dagbok från Obygdens tingsrätt"Förstora bilden

Baksida till "Dagbok från Obygdens tingsrätt"

"Den mycket nervöst lagda sekreteraren hade glömt att kalla några vittnen i ett av målen. Detta fick naturligtvis till följd att Rassen blev rosenrasande, och han skrek högt att hon var 'den mest inkompetenta idioten i tingsrättens historia', varpå sekreteraren började gråta likt Lille Skutt. Detta gjorde Rassen än mer förbannad, och de blodtörstiga Surtanterna började genast flockas i korridoren för att samla på sig skvallermaterial till fikarasten."
Brev från Tingsnotarien där denne förklarar hur bok och blogg kom till.Förstora bilden

Brev från Tingsnotarien

Det spekulerades länge om vem som låg bakom bloggen, eller till och med vilka. En teori är nämligen att det är flera notariers erfarenheter från olika tingsrätter som slagits ihop till en. Det som starkt talar för den teorin är att det förhoppningsvis inte finns någon tingsrätt som inrymmer alla dessa personer. Gud hjälpe den i så fall. Bloggen ligger kvar om någon vill läsa mer om livet på Obygdens tingsrätt.

"– Apropå notarier, så har vi notarier på Obygdens tingsrätt en sådan vansinnig tur, eftersom det är så trevliga domare som arbetar här, sade Förstenotarien. För en sekund ville jag knäcka näsbenet på honom, men jag nöjer mig för tillfället med att hans tunga kommer att fastna i den röv han slickar rätt som det är. Hoppas bara att jag är där när det händer."
Promenerande man iklädd blå kostym, runda glasögon och en brun portfölj under ena armen.

"Får jag presentera en ny notarie"

Nu är det tio år sedan tingsnotarien senast hördes av, ingen har ännu trätt fram eller pekat ut personen bakom pseudonymen. Hemligheten är väl bevarad. För den som vill läsa mer skvaller från domstolarnas värld finns den 1939 utgivna boken "Får jag presentera en ny notarie" av Marius Wingårdh, pseudonym för Erik Elimar Bæckström. Där får man följa nyblivna notarien Indemans mödosamma väg på Överborgs och Nederfikens häraders domsaga. I boken förekommer täcknamn som "Slabbedasken", "Lövet", "Ljuset" och "Hästen". Författaren har även skrivit vad många betraktar som en klassiker inom etikettlitteraturen, boken "Så går det till i umgänge och sällskapsliv". Men det är en annan historia.

Till sist vill jag tacka för donationen av "Dagbok från Obygdens tingsrätt" till KB, den fanns inte tidigare i samlingarna. Vi tar tacksamt emot saknat material. Här slutar den fjärde delen, de böcker som tidigare avhandlats är "Tolkien och den svarta magin", "Gröna ön" och "Patrik Kajson går igen". Nästa gång kommer logiskt nog blogginlägg nummer fem i serien om kontroversiella böcker. Då kan ni bland annat se fram emot omoral, dueller, arsenik och landsflykt. Håll ut fram till dess!