Standard för svensk indelning av forskningsämnen infördes 2011. Standarden baseras på OECD:s klassifikation över forskningsämnen, Field of Research and Development (FORD). De två översta nivåerna i den svenska standarden följer FORD medan den tredje nivån är nationell. För att se över aktualitet i standarden utifrån utvecklingen i forskning genomfördes en revidering av standarden 2023. Den reviderade standarden börjar tillämpas i nationell statistik från och med 2025.

Praxis för beskrivning av forskningsoutput enligt SSIF 2025

Från och med 2025 anges ämnesklassificering enligt SSIF 2025. Detta gäller oavsett om outputen är utgiven 2025 eller tidigare. Med andra ord är det registreringstillfället snarare än utgivningsdatumet som styr angivningen av ämnesklassificering. Att retrospektivt klassificera om output enligt SSIF 2025 är upp till organisationen. Det finns inte krav på retrospektiv ämnesklassificering.

Observera att kravet på ämnesklassificering fortfarande ligger på nivå 2 (3-siffernivå). Det är dock rekommenderat att ange ämnesklassifikation på nivå 3 (5-siffernivå) om ämnet på outputen mest uttömmande beskrivs på den nivån. Om det är svårt att avgöra vilken klassifikation på nivå 3 (5-siffernivå) av de reviderade ämnesklassifikationerna som vore lämpligast, kan det vara mer praktiskt att klassificera på nivå 2.

Ämnesklassificering på nivå 3 underlättar dock både analyser på forskningsämnesnivå och automatisk ämnesklassificering som utgår från de klassifikationer som förekommer i dataunderlaget. Eftersom det saknas output klassificerat för de nya och uppdelade ämnena i det tidigare dataunderlaget, stödjer registrering av de nya klassifikationerna automatisk ämnesklassificering.

Ämnesklassificeringen ska enligt Swepubs praxisdokument utgå från det verk som registreras och spegla innehållet i största möjliga mån. Det finns därmed ett ideal om likartad ämnesklassificering men då denna sker på olika sätt och utifrån olika premisser är idealbilden svår att uppnå. I realiteten bestäms praxis på lokal nivå av resurser, datamängder och tillgång till systemlösningar. I vissa fall görs det manuellt av forskarna själva, i andra av bibliotekarier och i åter andra med hjälp av autoklassificering. Principerna för den manuella eller den automatiska ämnesklassificeringen kan i verkligheten utgå från beskrivningen av outputen, forskarens organisationstillhörighet eller publiceringskanalens ämne snarare än innehållet.

Dataleverans till Swepub

Swepub tar emot poster om output oavsett om den är klassificerad enligt SSIF 2011 eller SSIF 2025. Swepub gör inte skillnad på ämnesklassifikationen enligt SSIF. Swepubs datahantering utgår från ett ämnesklassifikationsträd som är uppdaterat med information från den senaste revideringen av SSIF. Därmed behöver det inte anges vilken version som ämnesklassifikationen avser. Det behöver inte heller anges dubbla ämnesklassifikationer enligt SSIF 2011 och SSIF 2025. Det är upp till organisationen att välja om hela datamängden levereras enligt SSIF 2025 eller endast output registrerad från och med 2025.

Swepub MODS format specifikation 4.0 gäller som tidigare, utan ändringar.

Autoklassificering i Swepub

Swepubs automatiska ämnesklassificering kommer att utgå från det uppdaterade ämnesklassifikationsträdet. Den kommer att generera klassifikationsförslag utifrån SSIF2025 i de fall det finns dataunderlag för dem. Klassifikationsförslag för helt nya och delade ämnesklassifikationer kommer att kunna genereras först när de börjar förekomma i dataunderlaget i tillräckligt stor omfattning för att möjliggöra träning av den automatiska ämnesklassificeringen.

Vid omladdning av data kommer samtliga tidigare autoklassifikationer försvinna och ersättas med klassifikationer från det uppdaterade trädet. För att kunna ha möjlighet att jämföra nya med tidigare klassifikationer, kommer KB att spara en fulldump innan den första omladdningen av data görs vid implementeringen. Fulldumpen kan även användas om man vill se hur många poster som har påverkats av den reviderade standarden.