Deltagare på scenen var Lisa Mobrand, utredare på Myndigheten för psykologiskt försvar, Susanne Hägglund, bibliotekschef i Härnösands kommun samt Anna Lundén, chef för avdelningen för samverkan på Kungliga biblioteket.

Biblioteket har en viktig roll för oberoende informationsförmedling

Utgångspunkten i samtalet var skrivningen i Härnösands biblioteksplan:

Härnösands bibliotek är klassat som samhällsviktig verksamhet. Vid en kris och krigssituation kan rykten, falska nyheter och propaganda mötas av biblioteket som har en viktig roll för oberoende informationsförmedling som en del av civilförsvaret. Biblioteket har hög trovärdighet, bred tillgänglighet samt har i uppdrag att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.

Denna skrivning kommer från Härnösands erfarenheter under pandemin. Susanne Hägglund förklarade under panelsamtalet att det var självklart att biblioteken i Härnösand skulle vara öppna under pandemin, för att människor skulle kunna komma till en plats där de kunde lita på att informationen de fick var korrekt:

– Tillsammans med kommunikationsavdelningen såg vi till att informationen vi tillhandahöll var sann och relevant. Det var en självklarhet att biblioteket var en samhällsviktig verksamhet. Biblioteket tillhör tillväxtavdelningen i Härnösand och har fått en annan roll i den kommunala organisationen mot för tidigare. Under pandemin rapporterade vi direkt till krisledningen. Formuleringen i den nya biblioteksplanen väckte inte några frågor i kommunledningen eller i kommunfullmäktige, utan det var snarare en självklarhet att det skulle stå så.

Källvärdering

Lisa Mobrand förklarade att informationspåverkan är ett paraplybegrepp där rykten, falska nyheter, propaganda och desinformation ingår. Myndigheten för psykologiskt försvar jobbar med hotbilder men sårbarheter i samhället kan påverka hoten:

– De som utsätter oss för informationspåverkan gör först en målgruppsanalys. Man kan inte skrämma med lejon i Sverige utan man måste skrämma med älgar.

Lisa Mobrand talade också om att hon saknade ett tredje alternativ när man pratar om källtillit och källkritik; nämligen källvärdering.

– Det är viktigt att människor hittar källor som de kan lita på annars risken är stor att människor väljer att inte välja alls.

Desinformation mot fri åsiktsbildning

Eleonor Grenholm, KB, som modererade samtalet, står tillsammans med kollegan Lilit Nersesyan bakom en rapport om hur biblioteken i Sverige jobbar med beredskap. En återkommande fundering bland de som deltog i undersökningen var om bibliotekens uppdrag att verka för allmänhetens fria åsiktsbildning kan krocka med att motverka desinformation.

– Här är det jätteviktigt med kontinuerlig kompetenspåfyllning och ta hjälp av andra aktörer i samhället. Fri åsiktsbildning betyder inte att biblioteket måste tillhandahålla allt som alla tycker och tänker utan att vi måste göra ett urval. Jag tycker inte det finns någon krock där, sa Susanne Hägglund.

Lisa Mobrand betonade vikten av kompetent personal på biblioteket:

– Jag brukar säga att ett bibliotek blir ett riktigt bibliotek först när det finns bibliotekarier på plats. Det handlar ju inte bara om vilket material eller information ett bibliotek tillhandahåller utan också personal som kan hjälpa människor att skilja på åsikter och fakta. Det vill säga, inte undanhålla eller hindra utan att hjälpa människor att sortera.

Nationellt stöd och samverkan

Anna Lundén betonade att KB inte är en beredskapsmyndighet och kan därför inte vara normerande för hur bibliotekssektorn ska jobba med frågorna:

– Vi kan inte ge strikta rekommendationer eller allmänna råd. Det viktiga vi kan bidra med är att ha den nationella överblicken: att göra undersökningar, kartlägga och sen dela våra kunskapsunderlag, slutsatser och analyser utifrån vårt helikopterperspektiv.

Susanne Hägglund tryckte på behovet av att samverka och jobba tillsammans.

– Vi behöver hjälpas åt på flera nivåer med kompetenspåfyllning. Ett ensamt bibliotek står sig ganska slätt i det hela. Här är till exempel Digiteket Länk till annan webbplats. en bra möjlighet för att ta till sig ny kunskap inom vårt område.