fullskärmsbild

Delredovisning av samordningsuppdrag för öppen tillgång

Idag delredovisar KB samordningsuppdraget för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer till Utbildningsdepartementet.

Delredovisningen har fokus på en samlad kartläggning och visar att mängden öppet tillgängliga artiklar har ökat från 33 procent 2017 till 57 procent 2020. I delredovisningen ingår en beskrivning av Bibsamkonsortiets arbete med att förhandla om öppet tillgänglig publicering med vetenskapliga förlag. Den lyfter också konsortiets samverkande insatser för att omdirigera betalningsströmmarna från ett låst till ett öppet tillgängligt publiceringssystem.

Totala utgifter för vetenskaplig publicering vid universitet och högskolor har under perioden 2017 till 2020 ökat från 498 miljoner kronor till 675 miljoner kronor.

Redovisningen belyser dessutom stödjande strukturer och samverkan för öppet tillgänglig publicering, och innehåller en ny genomlysning av svenska lärosätens och forskningsfinansiärers policyer för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Några andra frågor som lyfts är de upphovsrättsliga förutsättningarna för öppen tillgång och aktuella initiativ för att främja och stödja omedelbar parallellpublicering.

Fem prioriterade områden

KB har identifierat fem områden som särskilt prioriterade i det fortsatta nationella arbetet med öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.

Ökade kostnader

Sverige är en av pionjärerna när det gäller att teckna transformativa avtal. Fördelen är att många artiklar blir öppet tillgängliga som annars inte skulle bli det. KB:s redovisning av de totala utgifterna för vetenskaplig publicering visar dock på ökade kostnader. Antalet vetenskapliga artiklar ökar från år till år, både globalt och i Sverige. Den nuvarande modellen där artiklarna har ett styckpris driver då upp kostnaderna. Samtidigt finns ett resursbehov även för nationella tidskrifter och andra publikationstyper som ställer om till öppet tillgänglig publicering.

Harmonisering av principer

KB:s genomgång visar att lärosätenas policyer behöver uppdateras för att driva utvecklingen lokalt. Alla svenska aktörer behöver harmonisera sitt policyarbete med nationella och internationella mål och rekommendationer.

Upphovsrättsliga förutsättningar

Det finns ett behov av att se över de upphovsrättsliga förutsättningarna för att främja öppen tillgång. Flera internationella initiativ arbetar med detta genom att stödja nya vägar till öppen publicering, exempelvis genom omedelbar parallellpublicering.

Tekniska förutsättningar

Öppen tillgång möjliggörs av forskningens digitalisering. Digitaliseringens möjligheter utnyttjas inte fullt ut. Viktig infrastruktur som lokala fulltextrepositorier och Swepub finns, men behöver utvecklas. FAIR-principerna är ett kraftfullt stöd i det arbetet, men även här behöver flera aktörer utveckla sitt arbete.

Forskningens incitamentstrukturer

Incitamentstrukturer såsom meritering fortsätter att vara ett hinder för öppen tillgång. I forskningspropositionen uttalas att lärosäten och forskningsfinansiärer har ett ansvar för att utforma tydliga incitament som främjar öppen vetenskap. Detta uppmärksammas också av globala aktörer som Unesco. För att nå fram till en lösning måste frågan hanteras på både nationell och internationell nivå inom vetenskapssamhället.

Läs hela delredovisningen

Nästa steg

Under hösten och vintern kommer KB att genomföra rundabordssamtal med berörda intressenter. Slutredovisningen av uppdraget ska ske den 7 mars 2022 och kommer då innehålla en samlad analys och bedömning av det nationella arbetet med öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.