– Utredningen föreslår viktiga satsningar till försvar för demokratin och människors möjlighet att fritt verka i samhället med tillgång till kunskap och litteratur, säger riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg.

Utgångspunkten för arbetet har varit bibliotekslagens portalparagraf Bibliotek för alla som också är strategins vision. Målet är demokrati – alla ska kunna ta del av världens samlade litteratur och kunskap för att verka i samhället på egna villkor.

Utifrån detta definierar strategin sex arbetsområden eller medel för att nå målet: Biblioteken som samhällets öppna rum samt deras betydelse för läsning, lärande och forskning. Nya nationella digitala bibliotekstjänster föreslås, liksom en stärkt gemensam infrastruktur.

Viktig roll för en fungerande demokrati

Hösten 2015 fick KB i uppdrag av regeringen att ta fram förslag till en nationell biblioteksstrategi. Arbetet har sedan dess letts av Erik Fichtelius, journalist, författare och hedersdoktor i medie- och kommunikationsvetenskap. Totalt har 14 rapporter och 10 filmer producerats.

– Bibliotekens roll för en fungerande demokrati är större i tider av propaganda och falska nyheter. Vi har publicerat flera forskningsrapporter som tydligt visar hur rätt bemannade och utrustade skolbibliotek främjar elevernas lärande. Dessutom föreslår vi statliga insatser för medieförsörjningen och åtgärder för att stärka kompetensen för lärare, rektorer och bibliotekarier med inriktning på integrering av skolbiblioteken i den pedagogiska verksamheten, säger Erik Fichtelius.

Våren 2018 publicerades ett utkast till biblioteksstrategi som under hösten följdes upp med dialogmöten runt om i landet. Utifrån dialogerna – och ett hundratal skriftliga kommentarer – togs ett slutgiltigt förslag fram, som nu har överlämnats till kultur- och demokratiminister Amanda Lind.

Digitala bibliotekstjänster och digitaliseringsplan

I dag presenterar KB även ett reformpaket med konkreta åtgärder utifrån strategins överväganden. Det handlar till exempel om att bygga nationella digitala bibliotekstjänster och att stärka biblioteksverksamheten för de nationella minoriteterna och urfolket samerna. En stark och likvärdig skolbiblioteksverksamhet och kompetensutveckling inom biblioteksväsendet är två andra viktiga delar.

Den tekniska omvälvning som digitaliseringen innebär utgör en stor utmaning, menar Erik Fichtelius:

– Här krävs en tioårig digitaliseringsplan så att Sverige kan komma ikapp omvärlden och leva upp till sina uttalade it-politiska mål. Sverige har halkat efter på det här området.

Biblioteken tillhör folket

– Biblioteken är samhällets öppna rum. De tillhör folket. Med sina bibliotekarier och annan personal ger biblioteken den enskilde kraft och möjlighet att fungera i samhället. Här finns både den önskade och oväntade, den bekväma och obekväma kunskapen. Detta är värt att försvara och utveckla, avslutar Erik Fichtelius.

Ladda ner förslaget och reformpaketet