Fritext och klassifikationskod

När du letat efter något på ett bibliotek, har du säkert plöjt igenom hyllor med böcker alfabetiskt uppställda på författares efternamn, eller kanske särskilda sektioner med genrer, ämnen eller teman. Kanske har du sökt på namn, titlar eller ord i bibliotekets lokala katalog eller i den nationella bibliotekskatalogen Libris Länk till annan webbplats.. Är du tillräckligt gammal kanske du till och med har bläddrat i en kortkatalog Länk till annan webbplats..

Det vanligaste sättet att söka efter resurser om ett särskilt ämne är att göra en så kallad fritextsökning på det begrepp du är intresserad av i bibliotekskatalogen. Fritextsökningar ger en träfflista bestående av samtliga katalogposter där ditt valda sökbegrepp förekommer. En sådan sökning ger ofta en bred och inexakt träffmängd där sökordet kan förekomma i allt från titel till ämnesbeskrivning till inlagd innehållsanmärkning.

Ett annat sätt att hitta biblioteksresurser inom ett särskilt ämnesområde är genom att söka på klassifikationskoder. Klassifikation och ämnesord är två olika, från varandra fristående, sätt att beskriva innehåll. Klassifikationssystem är ofta disciplinbaserade och grupperar resurser i klasser som är hierarkiskt ordnade, med till exempel historia, etnologi eller arkeologi som utgångspunkt.

Klassifikationssystem är heltäckande, utarbetas uppifrån och ned, och utgår inte från biblioteksresurser i en särskild samling. Klassifikation uttrycks ofta med koder bestående av siffror och/eller bokstäver. I svenska bibliotekskataloger används framför allt två klassifikationssystem. Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB), ett nationellt system som sedan 2011 främst används av folkbibliotek, och Dewey decimalklassifikation (DDK), ett internationellt system som används mest på forskningsbibliotek – inklusive KB. En sökning på klassifikationskod ger en träfflista bestående av samtliga resurser inom en disciplin och kan därför anses ge en bred men ändå relativt begränsad träffmängd. De bästa ämnessökningarna görs med en kombination av både ämnesord, klassifikation och fritextsökningar.

Ämnesord

Ett sätt att söka efter material om ett visst ämne är att söka på ämnesord. Ämnesord är kontrollerade termer vars syfte är att utgöra direkta och precisa ingångar till särskilda ämnen i bibliotekens samlingar. Till skillnad från klassifikationssystemens koder utgörs ämnesord av faktiska termer. Syftet med ämnesord är att knyta alla biblioteksresurser om samma ämne till en gemensam term, oavsett vilken terminologi för ämnesområdet som används i resursen.

Ämnesord ingår i ämnesordssystem, flera olika sådana kan förekomma i samma bibliotekskatalog. I Libriskatalogen är Svenska ämnesord det vanligast använda systemet för fack- och skönlitteratur för vuxna, medan Barnämnesord används för barn- och ungdomslitteratur. Svenska ämnesord är ett allmänt ämnesordssystem, tänkt att kunna användas för alla typer av material och ämnen.

I bibliotekskataloger finns ofta ett särskilt sökfält för sökningar på ämnesord. En sökning på ämnesord ger en väldigt exakt träffmängd. För att bredda eller smalna av sökningen kan man välja att söka på bredare, smalare eller relaterade termer. De ämnesordssystem som administreras av KB går att utforska via tjänsten id.kb.se Länk till annan webbplats..

När och hur görs nya ämnesord?

Ämnesordssystem har regler för hur nya ämnesord görs och hur de ska användas. Nya ämnesord skapas efter behov. Förslag på ämnesord skickas in av katalogiserande bibliotekarier till de redaktioner som administrerar de olika ämnesordssystemen. Nya förslag görs när en bibliotekarie upptäcker att existerande termer inte räcker till för att beskriva ett verk. Det är oftast en bibliotekarie på det bibliotek som först får in verket som lägger ämnesord i katalogposten. Bibliotekarien följer de riktlinjer som finns för olika ämnesordssystem när hen lägger ämnesord.

Enligt riktlinjerna för Svenska ämnesord ska alltid en sammanfattande indexering göras. Det betyder att den katalogiserande bibliotekarien gör en ämnesanalys som utgår från en resurs i sin helhet. Hen väljer sedan ämnesord som bäst beskriver och sammanfattar resursens innehåll i stort och som uttrycker resursens viktigaste ämnen. En konsekvens av detta är att en bibliotekarie lägger allt från ett till fem ämnesord i en katalogpost.

Vad är ämnesordsindexerat?

Allt material i bibliotekskatalogerna har inte ämnesord. Traditionellt sett har ”tyngre” publikationer prioriterats vid ämnesordsindexering. Till exempel är det endast de senaste åren som KB lagt ämnesord på skönlitteratur och för egenutgivet material läggs endast ämnesord i de fall ämnet är lättbestämt. I Libriskatalogen kan specialbibliotek och särskilda projekt med intresse och ansvar för särskilda ämnesområden själva ämnesordsberika artiklar och smalare litteratur.

Över tid har praxis varierat för vilket material de olika biblioteken har ansett ska förses med ämnesord. KB förser i dagsläget flera olika materialtyper med ämnesord, allt från fack- och skönlitteratur till bilder, handskrifter, kartor och äldre tryck, liksom delar av de audiovisuella samlingarna i Svensk mediedatabas Länk till annan webbplats..

Vid katalogisering och indexering används även genre- och formtermer, som beskriver vad verket är Länk till annan webbplats.. Samma begrepp kan därför förekomma i olika termlistor. Ämnesordet Fotografi används till exempel för att beskriva resurser som som handlar om ämnet, medan genre- och formtermen Fotografier används för att beskriva faktiska fotografier.

Okontrollerade Kalmarbor

I princip allt i KB:s samlingar måste sökas och beställas fram från våra underjordiska magasin. De äldre boksamlingarna är ordnade tematiskt på ämne medan de moderna boksamlingarna är indelade årsvis med löpnummer. Och i de så kallade specialsamlingarna gäller olika sökingångar beroende på materialtyp: bilder är till exempel sökbara på motiv medan vardagstryck framför allt söks på utgivare.

Det kan vara problematiskt för KB:s personal att hitta okatalogiserat material som forna tiders kollegor sorterat och indexerat enligt olika principer. Stämmer de försök till ämnesindexering som gjorts genom tiderna alltid överens med moderna tiders begrepp? Vi måste ibland också förhålla oss till termer och begrepp som idag anses föråldrade eller till och med olämpliga, men som är nödvändiga för att överhuvudtaget återfinna materialet i våra samlingar.

Andra ämnesordssystem

Vissa specialbibliotek använder andra ämnesordssystem än Svenska ämnesord och Barnämnesord. Exempel på andra ämnesordssystem är KvinnSam (termer med ett konsekvent kvinnoperspektiv) och Svenska MesH (medicinska termer).

Ett mer nytillkommet ämnesordssystem är Queerlit Länk till annan webbplats.. Inom ramen för ett forskningsprojekt har en databas sammanställts över svensk skönlitteratur med HBTQI-tematik. Den 15 mars berättar Sam Holmqvist och Sebastian Lönnlöv om projektet i KB:s föreläsningsserie Berättelser från KB. Välkommen!