Orsaker till ovanliga oväder

Några år in på 1800-talet var Peter Johan Bladh redo att publicera sina dramatiska iakttagelser från 1795. Han hade då bevittnat en ovanligt hög höstflod under en storm i Bottniska viken. Bladh skriver att det var den högsta sjö som hade observerats sedan 1755, då Lissabon förstördes. Sjön var vit av skum och såg ut som en kokande gryta. Stormen orsakade stora skador längs kusten i Österbotten.

Hur kunde det bli så här? Bladh anger två orsaker till det ovanligt höga vattenståndet hösten 1795:

1. Bränningen
2. Bottens och Strandens motstånd

Fenomenet illustreras med några skisser på en utviksplansch, en fin detalj som ofta saknas i dagens vetenskapliga publikationer.

Hur står det till med kottbeståndet?

Utvinna frön, elda eller göra julpyssel Öppnas i nytt fönster.? Användningsområdena för kottar är många. Om tillgången på tall- och grankott i Sverige hösten 1907 och utsikterna till kommande kottskörd, kan vi läsa i ett meddelande från Statens skogsförsöksanstalt. Alex Maas har sammanställt rapporter från landets kronojägare och det ser inte bra ut.

Det är skralt för såväl 2-årig tallkott som för 1-åriga kottämnen (tallens blommor) och från södra Sverige rapporteras dessutom att många kottämnen har fallit av. Inte heller för grankotten ser det lovande ut, eftersom den har drabbats av maskangrepp.

Tryckets papper är trähaltigt och lite surt, men rapporten är läsvärd. Skönt visualiserad data ger en extra dimension till kottinventeringen.

Vad ligger bakom höstens vackra färger?

Vad får höstlöven att ändra färg? Är bladgrönt, bladgult och bladrött reversibla tillstånd som kan ändras fram och tillbaka genom kemiska experiment?

1836 publicerade Jacob Berzelius en studie i vilken han kunde avfärda vissa rön i tidigare forskning som hade pekat på att röda höstlöv kunde återfå sin gröna färg genom tillsatser av basiska ämnen. Berzelius går här grundligt till väga genom ett flertal experiment med höstlöv i olika färger, nedpackade i glaskärl och övertäckta med alkohol, utsatta för luft och solljus och behandlade med olika ämnen. Läs mer om experimentens många delar. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Rädda höstsädet med kramar

År 1766 observerade Carl Knutberg hur två närliggande åkrar, med samma förutsättningar vad gällde jordmån, gödning och sådd gav helt olika skördar – den ena betydligt mer ymnig och härlig än den andra. Det var en mycket snörik vinter och på den ena åkern hade snön blivit hårdpackad. Ett tydligt rön, enligt Knutberg som lanserade fem slutsatser i Kungliga Vetenskapsakademiens handlingar 1768:

1. Lös snö hindrar kylan att tränga ned i jorden
2. Tjälen bidrar till vetets liv och varaktighet under vintern
3. Tjälen skadar inte andra frön eller trädrötter
4. Snö som faller på åkrar bör kramas till
5. Detta tillkramande bör bli mer allmänt förekommande

Till sist: ett ljus i höstmörkret

I slutet av 1870-talet började elektriskt ljus dyka upp i Stockholm. Hösten 1881 gjordes ett större försök med elektrisk belysning på offentliga platser och i bostäder i Stockholm. Johan Erik Cederblom fick i uppdrag att undersöka ljusmängden som utvecklades och kraften som förbrukades och sammanställde resultaten i Teknisk tidskrift året därpå.

För den teknikhistoriskt intresserade bjuder artikeln på många spännande detaljer. Dynamomaskiner och båglampor för utomhusbelysning var av märket Brush, medan glödlamporna för inomhusbruk var av märket Fox. Man använde en 1 217 meter lång kabel av sju koppartrådar inlagda i guttaperka. Läs mer om elektricitet i Stockholm på Wikipedia. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.