Stereobilden – metod och historia

Den stereoskopiska metoden bygger på att vi har två ögon där höger och vänster ögas synfält överlappar varandra och tillsammans skapar ett djupseende, så kallad binokulär syn. Hjärnan tolkar och för samman informationen från de två ögonen och skapar utifrån detta illusionen av en helhet. När man kikar in i stereoskopets två fönster förvandlas därför bildparet, placerade i dess ände, till en enda bild med tredimensionellt djup.

Stereoskopin uppfanns 1838 av Charles Wheatstone. Möjligheterna att framställa stereobilder blev emellertid verklighet först när fotografiet utvecklats och kollodiumprocessen på papper kom 1851.

Intresset för stereobilden väcktes på allvar när Wheatstone, tillsammans med David Brewster, presenterade uppfinningen på Världsutställningen i London 1851. Stereobilden kom därefter att spridas över hela världen och blev en av de stora underhållningarna i hemmet från cirka 1855 fram till 1920-talet.

Stereoskop

Stereobilden betraktas via en optisk apparat, ett så kallat stereoskop. Den enklaste formen av stereoskop är en anordning som håller bildparet på lagom avstånd, med tillräckligt ljus på bilderna, och ibland en skiljevägg som gör att man inte kan korsa blicken. Bilderna nedan visar två varianter av stereoskop i KB:s bildsamling.

Kungliga bibliotekets samling

Fram till 2006 fanns i Kungliga bibliotekets bildsamling endast ett 50-tal stereobilder. Detta år fick KB en stor donation från samlaren Mona Pitman-Löfgren som bestod av mer än 1600 fotografier. Sedan dess har ett flertal mindre donationer och inköp skett och samlingen innehåller nu närmare 2000 stereobilder.

Topografiska bilder

Topografin var den vanligaste motivkategorin för stereobilder. Under 1860-talet myntades begreppet ”Armchair traveller” då det i varje medel- och överklasshem fanns ett stereoskop i vilket stereobilder från världens alla hörn kunde betraktas.

Den största delen av KB:s samling är just topografiska bilder, framför allt från Sverige. Här kan vi se hur Sverige presenterades i bild under denna tid. Producenter/distributörer fanns överallt i Europa och USA, men några av de största firmorna fanns i USA, till exempel Underwoos & Underwood. Det finns även ett antal svenska fotografer som gjorde stereobilder, bland annat Johannes Jaeger och Axel Lindahl.

Stereobilder från Stockholm

Stockholm finns väl representerad i samlingen med bilder över huvudstaden, dess byggnader, både exteriörer och interiörer, samt andra intresseväckande sevärdheter.

Här är en vy i färg över det Kungliga slottets östra fasad sett från Skeppsholmen år 1906. I bildens främre del till vänster syns också ett hörn av Flottans kallbadhus, som byggdes 1840 och revs 1923.

I samlingen finns det också många bilder från Stockholms parker och på monument. I exemplet syns en detalj av en plantering av palmer och kaktusar i Humlegården från 1902, som sedan länge försvunnit.

Det finns också scener från staden där det dagliga arbetslivet avbildats. Här ser vi exempelvis Stockholms tvätterskor utöva sitt yrke vid Skeppsbron 1896.

Stereobilder från andra delar av Sverige

När kamerans blick vänder sig bort från huvudstaden är motivet ofta den svenska naturens storslagenhet, typiskt svenska kulturyttringar av olika slag, gärna pittoreska, samt slott och herresäten från landets alla hörn.

I denna bild promenerar två dalkullor iklädda folkdräkter bland kullarna ovanför Rättvik tillsammans med en pojke, också han i folkdräkt. I bakgrunden syns det storslagna landskapet med Siljan i fonden. Staden Rättvik skymtar endast fram bland träden längs med Siljans strand.

Det är inte omedelbart uppenbart att det är en pojke som avbildats vid kvinnornas sida, utan det ser ut som en liten man i miniatyr. Detta ger bilden, åtminstone så här i efterhand, ett lätt komisk intryck.

Ännu en storslagen naturbild, nu från Åre i Jämtland. Även här representeras själva staden endast av några hus nere vid Åresjöns strand. I all sin storslagenhet visar bilden också en scen ur vardagen av en bonde som hässjar sitt hö i den branta backen ovanför staden.

Denna vackra stereobild av Örebro slott, där slottet speglar sig i Svartåns blanka vattenyta, får exemplifiera en av de märkvärdiga byggnader som finns i vårt avlånga land. Här är det en amerikansk firma som spridit bilden och slottet och stadens ålder understryks i titeln – ett slott från 1300-talet i en av Sveriges medeltida städer.

Stereobilder från andra delar av världen

Jag föreställer mig att vi här hemma i Sverige, under stereobildens storhetstid, tittade mycket på bilder från andra länder. I KB:s samling är dessa bilder ett fåtal i jämförelse med de som visar Sverige och det typiskt svenska.

Våra grannländer får representeras av denna ljuvligt arrangerade bild från Taipale i Finland som visar två unga kvinnor i folkdräkt. Fotografiet har handkolorerats i rött, grönt och gult.

På baksidan av stereobilderna finns ofta titeln på flera språk. På just detta finns den på engelska, franska, tyska, spanska, svenska och ryska. Kanske ger det en fingervisning om hur fotografiet spreds.

Denna stereobild ger oss hisnande vyer över Nilens andra vattenfall sett från sydväst. På bildens baksida har James H. Breasted skrivit en kort historik över platsen som inleds:

This point is nearly a thousand miles from Alexandria and the sea. Our point of view is on the west, beside an elevated rock known as Abusir. We look northeastward down the rocky gorge, over the wild prospect of the cataract…

Denna typ av informativ text, som berättade om vad en bild föreställer, finns relativt ofta på baksidan av stereobilderna.

Det finns förstås flera vackra stadsvyer från olika städer världen över i KB:s samling. Här ett panorama över Paris med floden Seine och dess broar i centrum, utgivet av den franska fotograffirman Debette & Hervé.

Komik och romantik

Förutom de topografiska motiven finns också mer genrebetonade stereobilder i KB:s samling. 2019 köpte KB in 36 franska stereobilder av den franska fotografen Eugène Hanau. Det är frågan om flera olika serier med arrangerade scener, ofta med en komisk eller romantisk inriktning, lite av pastorala idyller. Några är också iscensatta från faktiska berättelser, till exempel bilderna om den franske soldaten Dumanet.

I detta exempel ur samlingen överraskas ett amoröst par av en man med en kratta i högsta hugg. Alla tre är iklädda äldre, romantiserade dräkter à la 1700-talet, vilket är typiskt för flera av dessa fotografisviter.

En intressant sak med dessa fotografier är att bilderna ser ut att vara svartvita ända tills de hålls upp mot ljuset. Då visar det sig att de är vackert handkolorerade.