Mordet på Gustav III

Den 29 mars 1792 avled Gustav III i sviterna av skottet på maskeradbalen nästan två veckor tidigare. I KB:s bildsamling kan du följa hela händelseförloppet, från den ödesdigra kvällen på Operan till kungamördarens bestraffning.

Färglagd gravyr som skildrar skottet på maskeradbalen. I mitten står Gustav III med ena armen utslagen från kroppen, i den andra håller han sin mask. Till vänster står mördaren iförd blå slängkappa, han har ett vapen siktat mot kungen och en eldsflamma slår ut från mynningen. I bakgrunden syns ett flertal maskeradbesökare, med eller utan mask.

Skottet på maskeradbalen skildrat på en samtida dansk gravyr av Frichit. Signum: KoB Sv. HP G III A. 49

Kungar, krig och olyckor

Bildsamlingens ”historiska planscher” är en kronologiskt ordnad samling med bilder av historiska händelser. Tyngdpunkten i samlingen ligger på 16-, 17- och 1800-talen med mycket krig och kungliga ceremonier, men här finns även bilder av händelser som demonstrationer och järnvägsolyckor. Ett flertal bilder ur samlingen är katalogiserade i Libris Länk till annan webbplats., där du även kan se flera digitaliseringar Länk till annan webbplats..

Mordet på Gustav III är en av de historiska händelser som har gjort ett stort avtryck i samlingen. Som du kan se här gav den dessutom ett stort eko i utlandet.

Skola de få tro, att jag är rädd?

Före maskeradbalen

Innan maskeradbalen intog kungen en lättare supé tillsammans med hovstallmästaren von Essen, vakthavande kaptenen Löwenhielm, kammarjunkarna de Besche och Borgenstierna samt löjtnant Stiernblad.

Då supén närmade sig sitt slut och herrarna gjorde sig redo att ansluta till balen på Operan kom kammarpagen Tigerstedt med ett brev till kungen. Det anonyma brevet var skrivet av Carl Pontus Lilliehorn, en av konspiratörerna som fått kalla fötter och varnade kungen för att hans liv var i fara. Kungen ignorerade varningen och svarade enligt uppgift "Skola de få tro, att jag är rädd?".

Gustav III sitter vid ett bord och äter tillsammans med fem andra män.  I bakgrunden står tjänstefolk och åskådare, på bordet och i taket lyser tända kandelabrar.

"Brevet är utan namn", tysk gravyr av C. Schule från 1793. Signum: KoB Sv. HP G III A. 48

Skottet på operan

Lite senare på kvällen omringades kungen på Operan av en grupp män i svarta kappor och vita masker. En av dem, Jacob Johan Anckarström, avlossade på nära håll ett skott mot kungens rygg. Dörrarna stängdes omedelbart och ganska omgående kom polismästare Liljensparre till brottsplatsen. Anckarström bands snabbt till mordet och arresterades nästa morgon.

Här nedan ser du en tysk och en fransk skildring av händelsen, längre upp ser du även en gravyr utgiven i Danmark. I samlingen finns även en engelsk gravyr, som är digitaliserad och fritt tillgänglig via Libris Länk till annan webbplats..

Svartvit gravyr som skildrar mordet på Gustav III, med text på franska och tyska. I mitten riktar mördaren sitt vapen mot kungen, omgiven av maskeradbesökare och soldater. Till höger spelar en orkester.

Samtida gravyr av Johann Martin Will med text på tyska och franska. Signum: KoB Sv. HP G III A. 51

Svartvit gravyr som skildrar skottet på maskeradbalen. I mitten har Gustav III just segnat ner i armarna på de som står närmast, runtomkring står en stor klunga människor med och utan mask. Mördaren står i centrum av bilden med ryggen vänd mot betraktaren.

Samtida gravyr av Abraham Wolfgang Küfner i Nürnberg. Signum: KoB Sv. HP G III B. 19

Dödsbädden

Den sårade kungen låg i tretton dagar i slottets paradsängkammare innan han till slut avled i sviterna av blodförgiftning och lunginflammation. På bilden här nedan ser du hur han tar farväl av greve Brahe medan den gråtande kronprinsen (sedermera Gustav IV Adolf) leds ut ur rummet.

Gustav III ligger döende i en säng och tar farväl till greve Brahe som står till höger. Vid sängens fotända sitter en annan man på en stol, ytterligare en man för ut den gråtande prinsen genom dörren.

Samtida gravyr av A.Piccardi. Signum: KoB Sv. HP A. 56

Allegorisk bild som skildrar sorgen efter Gustav III. I ett skogslandskap står en sörjande kvinna iförd slöja och gråter vid en urna. På urnans runda pelarfot står en text på tyska.

Samtida gravyr av C. W. Griessmann utgiven i Leipzig. Signum: KoB Sv. HP A. 61

En relativt vanlig syn i bildsamlingen är allegoriska bilder som skildrar sorgen efter avlidna kungligheter. Här ser du en sörjande kvinna som gråter vid en urna.

På pelarfoten står en text som i svensk översättning lyder "Heta tårar flödar vid askan från den allra värdigaste".

Kungamördarens bestraffning

Mordutredningen visade att Anckarström inte hade handlat på eget bevåg men han fick stå som syndabock inför folket som det statuerande exemplet. Hans kumpaner kom lindrigare undan med fängelsestraff eller landsförvisning. Anckarström dömdes däremot till skamstraff och dödsstraff.

Efter att ha piskats i tre dagar på tre av Stockholms torg avrättades Anckarström den 27 april på Galgbacken utanför Skanstull genom halshuggning och stegling. Hans straff skulle avskräcka befolkningen, kanske var det därför det publicerades ett flertal bilder av detta slag i Sverige? På den vänstra bilden beklagar sig kungamördaren:

Jag med stor sveda nu utstår,
Det straff Ni ser jag lider.
Aj! aj! bevars. aj. hur' han slår!
Nåd, nåd, Aj, aj, det swider.

Kungamördaren Anckarström straffas vid stupstocken. Han är fastbunden vid en påle, där han blir piskad av en annan man. Under bilden står en text där Anckarström beklagar sig över smärtan.

Anckarström sliter spö vid pålen. Signum: KoB Sv. HP G III A. 63

Kungamördaren Anckarström står fastbunden vid en påle på en hög schavott på Riddarhustorget. Nedanför står en stor skara åskådare.

Anckarström vid schavotten på Riddarhustorget. Signum: KoB Sv. HP G III A. 67

Aj! aj! bevars. aj. hur' han slår! Nåd, nåd, Aj, aj, det swider.

Den utdragna bestraffningen finns även skildrad på bilder i KB:s porträttsamling. Dessa två bilder är uttryckligen framställda i avskräckande syfte. I texten under den vänstra bilden frågar man vem som "ej wid åsyn af den, ryser, som lagt uppå sin konung hand" och den högra har "Til skräck och fasa från Illgärningar blifvit därföre graverad."

Kungamördaren Anckarström står fastkedjad vid pålen på den höga schavotten. Under bilden står en kort text på svenska.

"Hvem är det väl, som känsla byter, För Gud, för kung och fosterland. Och ej wid åsyn av den, ryser, som lagt uppå sin konung hand." Signum: KoB Sv. P. Anckarström, Joh. Jacob 26

Färglagd gravyr av kungamördaren Anckarström, som i halvfigur står fastkedjad vid en påle. Över och under bilden står en kort text på svenska.

"Afskedad capitain 30 år gammal. [---] Chavotterade och fick 3 par spö på 3 torg den 19, 20, 21 Apr, därpå; vid galgen halshuggen och steglad d. 27 Apr.."Signum: KoB Sv. P. Anckarström, Joh. Jacob 46

Men det är givetvis inte bara i KB:s bildsamling mordet har gjort avtryck. I boksamlingen finns bland annat förundersökningen, som är digitaliserad och fritt tillgänglig via Libris Länk till annan webbplats.. Där kan du även ladda ner och läsa domen mot Anckarström Länk till annan webbplats..