Mennesker mødes og sød musik opstår i hjertet

I filmens värld kan allting hända. Allt från att ljuv musik uppstår i hjärtat till att kvinnor gör uppror mot rådande strukturer.

Två affischer för filmen "Människor möts och ljuv musik uppstår i hjärtat", 1967.Foto:KB

Två affischer för filmen "Människor möts och ljuv musik uppstår i hjärtat", 1967. Foto:KB

En bok en film två affischer ljuv musik

Dessa två affischer återfinns båda i Kungliga bibliotekets affischsamlingar, på facket Biograf och film. Året är 1967. Affischerna är av olika karaktär. Men båda är tolkningar av samma film, Henning Carlsens Människor möts och ljuv musik uppstår i hjärtat.

De grå lådorna som skymtar fram bakom affischerna är några av de skåp som används på KB för affischförvaring.

Filmaffisch "Människor möts och ljuv musik uppstår i hjärtat", 1967. Foto: KB.

Filmaffisch "Människor möts och ljuv musik uppstår i hjärtat", 1967. Foto: KB.

Prisbelönt i Danmark

Filmen, baserad på en roman från 1940-talet skriven av Jens August Schade, hade sin urpremiär i Danmark i november 1967 och Sverigepremiär i december samma år.

Handlingen tar sin början på ett tåg från Köpenhamn där den unge studenten Hans Madsen (Erik Wedersøe) och dansösen Sofia Petersen (Harriet Andersson) möts och inleder en bekantskap.

Filmen mottog två Bodil-utmärkelser, den ena till Henning Carlsen för regi och den andra till Harriet Andersson i kategorin bästa kvinnliga skådespelare (i dansk film). I Sverige fick filmen omdömet "skräp" (Carl Henrik Svenstedt i Svenska Dagbladet).

Filmaffisch "Människor möts och ljuv musik uppstår i hjärtat", 1967. Upphov: Waldemar Świerzy. Foto: KB.

Filmaffisch "Människor möts och ljuv musik uppstår i hjärtat", 1967. Upphov: Waldemar Świerzy. Foto: KB

Polska affischskolan

Waldemar Świerzy (1931–2013) skapade sin första affisch 1950. Han har under sin långa yrkesbana sedan dess framför allt koncentrerat sig på affischkonst, men även andra grafiska uttryck såsom bokomslag, frimärken och skivomslag.

Świerzy representerar den polska affischskolan, som briljerade under 1950-, 1960- och 1970-talet med sina konstnärliga och ofta starkt uttrycksfulla tecknade affischer för bland annat film, teater och cirkus. Den affisch som visas här är synbarligen producerad för en svensk publik och inte en polsk sådan. Språket som används för titel och produktionsuppgifter är ju svenska.

Flickorna. Filmaffisch 1968. Foto: KB

Flickorna. Filmaffisch 1968. Foto: KB

Filmen togs ned från den svenska repertoaren efter drygt tre veckor.

Slutligen vill vi se något mer. Den här filmaffischen drar blicken till sin uttrycksfulla typografi. Även i denna film gör Harriet Andersson en av de bärande rollerna. Filmen Flickorna av Mai Zetterling hade svensk premiär år 1968. Zetterling tar höjd för att experimentera med filmspråket. Flera scener är drömlika. Berättelsen utgår från ett teatersällskap som repeterar Aristofanes pjäs Lysistrate, i vilken atenska kvinnor genomför ett uppror för att tvinga män att inleda fredsförhandlingar. Snart visar det sig att de tre ledande kvinnliga skådespelarna i teateruppsättningen gör sina egna erfarenheter av ojämställdhet och chauvinism.

Flickorna mottogs inte med öppna armar, särskilt inte inom Sverige. "Vilka förstockade menstruationer!", kommenterade Expressens Bo Strömstedt. Simone de Beauvoirs omdöme var: "Ironic and comic, this film moves us by the beauty of its landscapes, its poetry and above all its subtle tenderness".

Filmen togs ned från den svenska repertoaren efter drygt tre veckor. Sun Axelsson var en av de personer som vid tiden tog filmen i försvar. Idag kan Flickorna räknas till feministiska kultklassiker.

100-talet roller
Harriet Andersson har haft omkring 100 filmroller.
DVD
Mai Zetterlings filmer gavs ut på DVD 2008.
1500 affischer
Waldemar Świerzy har producerat mer än 1500 affischer.

Källor och länkar för att veta mer