Lang och Fröding i liljekonvaljdungen
Liljekonvaljen är inte bara vanlig i buketten till mor sista söndagen i maj utan blomman som förenar ond bråd död med vemodig värmländsk poesi.
Titeln på Maria Lang-deckaren är hämtad från Gustaf Frödings dikt Kung Liljekonvalje av dungen som är den fjärde och avslutande i diktsviten Strövtåg i hembygden från diktsamlingen Stänk och flikar (1896). Det är framför allt liljekonvaljen som förenar de båda författarna här och den blomma Maria Lang placerar i sin roman. Kung Liljekonvalje av dungen är Maria Langs nionde bok (1957).
En ung kvinna kliver in i blomsterbutiken för att välja brudbukett men försvinner spårlöst och påträffas senare mördad i vårnatten med en bukett färska liljekonvaljer mellan sina knutna händer.
Strövtåg i hembygden innehåller flera klassiska Frödingrader som ”Det är skimmer i molnen och glitter i sjön” och ”Här är dungen där göken gol”. Det är en vemodig dikt som tar avstamp i melodiska sommarskildringar, skönheten och ”skogsvindsackorden” men slutar i en likvaka i liljekonvaljedungen. Läsaren tas med in i trollskogen, in i vilsenheten och till prinsessan Liljekonvaljemös bår. Strövtåg i hembygden är en sorgesång över den tid som flytt och redogör för hur en hemvändare förskräckt upptäcker att barndomshemmet är skändat och bränt. Berättarjaget låter minnet svepa nostalgiskt över trakten där hen växt upp. Överallt svävar sorgen över en död far. Hela dikten kan du läsa här.
Visste du att