Typografer och formgivare – en del av vår vardag

Det är vanligt att typografers och formgivares verk är mer kända än personerna bakom dem. Många svenskar känner till exempel igen guldbokstäverna på Sveriges Rikes lag, den tjocka blå boken, men bokstävernas skapare Gudmund Nyström (1924–2016) är kanske inte lika känd för flertalet? Hans verk finns dock runt omkring oss, även om vi inte alltid vet om det.

Du som gillar att ta en fastekur emellanåt är antagligen bekant med logotypen för Friggs, för vilka Nyström formgav hela sortiment av örttéer och hälsosafter. Eller är du en person som gillar att ha färska kryddor i kosten? Då är det troligt att du även stött på hans typografi i påsarna med färska kryddor i matbutiken av märket Orto Novo – färska kryddor från Ekerö. Familjen bakom Orto Novo var grannar till Nyström och behövde hjälp med formen för deras kryddförpackningar, en form som står sig än idag.

Gudmund Nyström föddes 1924 i Stockholm. Han växte upp i Bromma och blev tidigt fascinerad av bokstäver och typografi. Nyströms karriär började 1940, då han blev sättarlärling på Kungliga Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner. Där stannade han i 30 år, först som sättarlärling, därefter som faktor och de sista 15 åren som ateljéchef. Han varvade arbetet där med teoretiska studier i Sverige och USA.

På KB finns Gudmund Nyströms arkiv (HS Acc2016/2) Länk till annan webbplats.. Arkivet, som inte är omedelbart tillgängligt då det till övervägande delen ännu är ouppordnat, omfattar cirka 14 hyllmeter. Här finns bland annat böcker, förpackningsdesign, butiksaffischer, affärstryck och en stor mängd affischer för bland annat Nationalmuseum, Riksarkivet och Ica. Här nedan ser du några exempel ur Gudmund Nyströms arkiv.

Svensk Typografi Gudmund Nyström AB

På Norstedts träffade Gudmund Nyström sin fru, bokbindaren Ingrid Frostell, som också arbetade som formgivare där. 1971 beslutade sig Nyström för att bli egen företagare, paret startade då tillsammans företaget Svensk Typografi Gudmund Nyström AB på Ekerö. I november 1971 satte de ut annonser för att sprida information om sitt nystartade företag.

Den 23 november publicerades en annons i Dagens Nyheter med rubriken ”Till VD från 2 designers”. Texten löd: ”Hösten 1971 startade vi en typografisk verkstad – Svensk Typografi Gudmund Nyström AB – med erfarenhet av trycksaker från frimärken och praktverk till reklamtryck”. I Svenska Dagbladet den 12 november uppmanade makarna läsaren att ”Önska god jul med en bokstavsplansch”. Planschen, som du ser överst i inlägget, föreställer en cirkel gjord med alfabetets bokstäver. Den gick att köpa i en röd, blå eller grön variant för 25 kronor.

Ingrid Frostell övergick senare till att huvudsakligen vara verksam som skribent. Makarna gav bland annat ut två böcker tillsammans om typografi och kalligrafi, där Nyström formgav och Frostell skrev. Jubileumsåret 1983 gav de ut Officina typographica anno 1483 Länk till annan webbplats. om Sveriges första tryckeri och första boktryckare Johann Snell. 1990 kom Kalligraf Paul Standard New York : Ett möte med Arrighis lärjunge Länk till annan webbplats.. Den handlade om kalligrafen Paul Standard, en stor förebild och vän till paret, som arbetade i renässanstypografen Ludovico Vicentino degli Arrighis anda.

Internationella förebilder

De geometriska formerna – triangeln, kvadraten och cirkeln – var viktiga för Nyström, som hämtade sin inspiration hos Walter Gropius (1883–1969) och Bauhausrörelsen. Han tog också intryck av Bruno Munaris bok Il quadrato (1960) Länk till annan webbplats. och övertygade Norstedts om att få göra kvadratiska böcker. Den första fyrkantiga boken blev På butelj och fat av Sten Wikland (1960).

Nyström inspirerades även av Piet Mondrians (1872–1944) måleri. Efter att Mondrian kommit i kontakt med kubismen och teosofin, utvecklade han ett måleri med strikt geometriska former i grundfärgerna rött, gult och blått, samt svart och vitt. Nyströms variant Triptyk Bauhaus : 3 grafiska blad : triangel, kvadrat, cirkel, skapad med fyra grundfärger ser du på bilden överst i inlägget.

En annan av Nyströms förebilder var Hermann Zapf (1918–2015). Zapf var inte bara en världskänd kalligraf, typograf och bokkonstnär, han var även datatekniker och använde därför bly- och fotosättning liksom digital sättning. Zapf utvecklade symboltypsnittet Dingbats som senare köptes av Apple och blev ett av standardtypsnitten i deras laserskrivare. Dingbats är sålunda en tydlig föregångare till mobiltelefonens emojis. Zapf tecknade omkring 200 typsnitt, ett av de mest välkända är Palatino.

Nyström brevväxlade med både Hermann Zapf och Paul Standard. Vid en flyttröjning utbrister Nyström att hans fru måste skriva något om breven som de har sparat. Resultatet blir en artikel som publiceras av Frostell i Biblis Länk till annan webbplats.efter Nyströms död. Här sammanfattas Nyströms "nyenkla, kvadratiska 60-tal" och hans tid och avtryck på Norstedts med dessa ord:

Det var hans strävan efter funktionell typografi som gjorde att han drev igenom det kvadratiska formatet på Norstedts presentböcker

Kollegan Karl- Erik Forsberg

Om Nyström var en av de mest tongivande formgivarna och typograferna på Norstedts under 1960-talet, så var det hans äldre kollega Karl-Erik Forsberg (1914–1995) som präglade 1950-talet med sin typografi. Nyström hade stor respekt för Forsberg, trots att denne lär ha liknat hans alster vid ”järnhandelskataloger”.

Forsberg instiftade Berlingpriset på sin 75-årsdag 1989. Priset delas ut till en "framstående svensk formgivare för föredömlig formgivning, teknisk skicklighet och utmärkt bokstavsbehandling". Namnet härrör från typsnittet Berling antikva som Forsberg skapade för Berlingska Stilgjuteriet i Lund. Typsnittet var färdigt 1951. Den 15 maj föreläser Magdalena Gram (bibliotekarie och fil.dr i konstvetenskap) om Karl-Erik Forsberg i KB:s föreläsningsserie Berättelser från KB. Missa inte det!