Den förs­ta vibra­torn

Vibratorn uppfanns i England på 1880-talet, men var den egentligen tänkt som en apparat för att bota hysteri hos kvinnor genom framkallande av ”paroxysmer”, som i filmen Hysteria från 2011, eller snarare avsedd att hjälpa människor med muskelvärk?

Liedbeck, Vibratorn, 1891 s. 16-17. Foto: KB, Lina Löfström-Baker

Bilderna visar massagerörelserna "sittande vertikal pannstrykskakning" och "sittande ögonskakning".

Den första svenska vibratorn lanserades 1891 av Carl Harald Liedbeck (1851-1920) i skriften Vibratorn, dess ändamål, beskrifning och användning. Vibratorns förträfflighet intygas av en rad läkare, professorer och sjukgymnaster. Boken är rikt illustrerad och innehåller allt från teknisk beskrivning och skötselråd till detaljerade beskrivningar av de många användningsområdena.

I text och bild förevisas välgörande övningar såsom ”sittande ögonskakning”, ”vensterhäfspännstående hjertskakning” och ”motgrenstående analstrykskakning”.

 När Carl Harald Liedbeck beskriver sin patenterade bärbara svenska vibrator, eller ”portativa skakmaskin”, görs dock inga sexuella anspelningar. I text och bild förevisas välgörande övningar såsom ”sittande ögonskakning”, ”vensterhäfspännstående hjertskakning” och ”motgrenstående analstrykskakning”.

Liedbeck, Vibratorn, 1891 Fig. 29 Foto: KB, Lina Löfström-Baker

Fig. 29. Vensterhäfspännstående hjertskakning.

Denna rörelse är en lös massage över hjärttrakten som ges av en massör, eller rörelsegivare, för att använda Liedbecks vokabulär. Det är även möjligt att som rörelsetagare utföra denna rörelse på sig själv, som bilden visar.

Vid vibratorns användning bör alltid tagas den hjelp, som står till buds, äfven om man, som i flera fall antydes, kan reda sig hjelpen förutan.
Liedbeck, Vibratorn, 1891. Fig. 38. Foto: KB, Lina Löfström-Baker

Fig. 38. Häfspännstående ryggtryckskakning.

Man ska ta hjälp när det går, menar Liedbeck. Här ger rörelsegivaren massage mellan skulderbladen medan rörelsetagaren lyfter och sänker sig på tå i en dörröppning.

Vibratorns hufvuddelar (förutom själva vibratorn)

Drifmekanismen
Fastsatt inuti lådan.
Utgöres av tvenne öfver hvarandra i stativ lagrade kugghjul samt den härtill hörande vefven.
Den böjliga axeln
Fastskrufvas vid excenterna.
Består af en öfverflätad spiral, vid hvars båda ändar en gängad tapp är fäst.
Kontakterna
Fastvridas i vibrationsdelen.
Formade efter de olika behof som de hafva att fylla vid öfverförandet af skakningarna på kroppens olika delar.
Hitta objekten i våra samlingar